Läkaren:
I ungdomskulturen är musik en
viktig ingrediens. Den genomsyras av Internet, MP3-spelare, konserter, barer och nattklubbar. Även en stor del av
motionsidrotten försiggår till
takterna av högljudd musik.
Musiken fungerar som en sammanbindande länk för ungdomar
och är en viktig social faktor.
Man samlas kring den, delar
upplevelser och flockas kring
idoler. Idolerna kan i bästa fall
vara inspirationskälla för ett helt
livsverk, men kanske det är vanligare att idolerna växlar som
vårvindarna utan att lämna några
spår. Ljudomgivningen är speciellt viktig för mindre barn eftersom hörselorganet inte är riktigt
moget för hårda ljud i barndomen. Hårda ljud känns inte så
otrevliga för barn, trots att de
kan vara skadliga. Den normala
säkerhetskontrollen är alltså inte
fullt utvecklad ännu.
Undersökningsresultat
Trots en viss samhällskontroll som
utförs av kommunernas hälsogranskare (i den mån kapaciteten finns) är ljudnivån på många
allmänna platser synnerligen hög
och i många fall direkt skadlig.
I en finsk undersökning publicerad 2008 i Finlands Läkartidning
(Savolainen et al.) kunde man
konstatera att hörseln under 20
års uppföljning blivit succesivt
sämre hos beväringar som nyss
ryckt in. 1983 var andelen beväringar med en hörselskada på
minst 20dB på minst en frekvens
14,5 %, 1993 var den 17,0 % och
2001 var andelen beväringar med
Vi hörs 2/2012
Kimmo Saloranta
Medicine licentiat 1986, Helsingfors Universitet
Öron-, näs- och halsspecialist 1994, Helsingfors
Universitets centralsjukhus, Öronkliniken
hörselskador uppe i 19,2 %. Bullerskadan börjar lömskt på höga
frekvenser som man inte märker
i dagligt leverne, men man kan
med fog säga att trenden är oroväckande.
I den ovannämnda undersökningen kunde man vidare konstatera att 8 % av beväringarna
upplevde tinnitus som en följd av
hårda ljud. Den främsta orsaken
var höga ljudnivåer på diskotek,
nattklubbar och barer eller MP3spelare. Endast skytte (och jakt)
som hobby gav mera hörselskador. Av de beväringar som idkade
skytte hade 29 % nedsatt hörsel.
Denna hörselskada är i betydande grad mera allmän på vänstra
sidan eftersom de flesta är högerhänta och då man skjuter kommer ljudet mera i vänstra örat.
Hörselnedsättningens maximum
ligger i dessa fall vid 6ooo Herz,
vilket passar på en bullerskada.
Enligt olika undersökningar har
man uppskattat att 20-65 % av
unga mänskor i åldern 18-25 år
lider av övergående hörselnedsättning och tinnitus efter att ha
besökt t.ex. nattklubbar eller barer. Man bör i detta sammanhang
inse att också en övergående
hörselnedsättning och tinnitus är
tecken på en skada i innerörat.
En del av de ca 3000 inre hårcellerna eller de ca 12000 yttre (som
fungerar som förstärkare) slås till
14
”mos” av de alltför hårda ljuden
och dör som en följd härav. Det
torde vara så, att i storleksordning 1⁄4 av alla hårcellerna i innerörat kan dö innan man ser det
på hörselkurvan. Det finns alltså
en möjlighet att det har skett en
skada utan att den syns på kurvan. Visserligen är betydelsen av
en sådan skada inte handgriplig;
den stör inte normal hörsel. Får
man upprepade sådana skador
börjar de synas på kurvan också.
Som en följd av buller hade de
undersökta beväringarna 67 %
ibland, 6,8 % ofta och 0,9 %
ständig tinnitus. Man kan undra
vad dessa personers medelålder
för att inte säga ålderdom innebär med tanke på deras hörsel...
I en tidigare, likaså finsk undersökning publicerad 1997 fann
man att redan i åldersgruppen
12-17 åringar har 70 % av ungdomarna tinnitus i ibland, medan
övergående hörselnedsättning
förekom i 42,5 %. I alla dessa
undersökningar har man konstaterat att musik på hög volym är
den främsta orsaken.
Vad kan vi göra?
I Savolainens undersökning utarbetade man ett frågeformulär
som skulle vara ett bra hjälpmedel då man söker unga män med
en lindrig hörselskada. Insikten
om en sådan har en stor betydelse för hur de placerar sig i
armén. Om man kan undvika att
de utsätts för buller i armén kan
man också förhindra att deras
hörselskada förvärras. Samtidigt
kanske man kan öppna ögonen
på dessa personer för hur viktigt det är att skydda sin hörsel.
Man kunde nämligen i den ovan
nämnda undersökningen märka
hur dåligt medvetna beväringarna var om sin hörsel. Så gott som
alla hade genomgått en hörselundersökning i något skede av sitt
liv, men bara 40 % hade vetskap
om resultatet. Vidare var bara var
fjärde av dem som hade en skada
medvetna om denna. Alla sätt
som kan öka medvetenheten om
den egna hörseln är till nytta när
man utvecklar den preventiva
hörselvården.
Vi bör få en skarpare
kontroll av barer
och nattklubbar
där ungdomen rör sej.
Vidare borde man kunna förlita sig på en samhällskontroll i
högre grad än nu. Vi bör få en
skarpare kontroll av barer och
nattklubbar där ungdomen rör
sig. Elektronikföretagen borde
bära sitt ansvar och begränsa
den högsta volymen man kan få
ut ur en MP3-spelare. Festivaloch konsertarrangörerna borde
tvingas till tillförlitliga (obero-
ende!) mätningar och kanske
det skulle vara skäl att märka ut
områden i auditoriet där gränserna för de skadliga bullernivåerna överskrids. Entydiga skyltar
med decibelnivåerna utmärkta
kunde hängas upp. Hörselskydd
kunde finnas alla tillhanda utan
kostnad. Ingen omöjlig sak. Så
var finns övervakningen och var
finns sanktionerna för dem som
inte efterlever reglerna? Som det
nu är leker våra ungdomar med
en eld de inte kan hantera och
inte skall behöva bekymra sig
om. Ingen vill väl ta ifrån dem
glädjen som musiken kan ge.
Hörseln är gjord för att användas. Bara det sker under ordnade
former som inte skadar. n
Tips för en bättre arbetsmiljö
Ljudmiljö. En arbetslokal har bra ljudmiljö om
den har bra akustik och är fri från buller, ekon och
andra störande ljud. Det ska vara lätt att uppfatta
tal. Akustiken beror på efterklangstiden (ekoeffekten) och kan förbättras genom ljudabsorbenter (akustikplattor). Buller och störande ljud kan
minimeras med olika åtgärder, som att placera
maskiner avskilt, ljudisolera väggar, justera ventilationsanläggningar, inreda med textilier (mattor,
gardiner) och andra ljuddämpande material. Verksamhetsljud kan minskas genom att organisera
arbetet i mindre enheter och undvika till exempel
kontorslandskap.
till ljudförstärkning och gå att kombinera med
telefonhjälpmedel. Mobiltelefoner är bra arbetshjälpmedel för hörselskadade, eftersom de även
har textkommunikation (SMS, fax, e-post) och
oftast har vibrationssignal.
Varseblivning
Ljudsignaler från till exempel telefon, dörrklocka
och larm kan ersättas med ljus- och vibrationssignaler.
Belysning
Det är lättare att uppfatta vad som sägs om ljuset
är bra, så att ansiktet på den som talar är väl synligt.
Kommunikationssystem
Vid möten är det bra med teknisk utrustning som
förstärker tal. Systemet kan vara fast eller mobilt
och bör vara kopplat till teleslinga, så att allt som
sägs i mikrofonerna överförs direkt till mötesdeltagare som bär hörapparat.
Arbetsorganisation
Till exempel att ge skriftlig personalinformation,
lägga möten i lokaler med bra ljudmiljö, använda
e-post framför telefon.
Källa: Hörselskadades Riksförbund (HRF) kunskapsmaterial
för arbetsgivare, skyddsombud, fack och företagshälsovård
”Hörselskadad i arbetslivet”
Telefoner
Alla telefoner ska ha bra ljudkvalitet, möjlighet
15
Vi hörs 2/2012
