Svenskan i tvärspråkligt perspektiv
Nominalfrasen
Solveig Malmsten
Nominalfras: definition
• Fras = syntaktisk enhet
– Kan flyttas till fundamentet om den utgör egen satsdel
• Fras = semantisk enhet
– Syftar på en referent
• Nominalfras
– Substantiv eller pronomen som huvudord
– Optionellt pronomen, genitivform eller adjektiv som framförställd
bestämning
– Optionellt prepositionsfras eller relativ bisats som efterställd bestämning
(därutöver finns flera mindre vanliga alternativ)
• Knep för att känna igen nominalfras:
– Börjar oftast med pronomen, genitivform eller substantiv i grundform
• Syntaktiska roller: Nästan vad som helst utom finit/infinit verb!
Definit nominalfras
• Betydelse: Du vet vilken jag menar
• Form:
–
–
–
–
–
–
–
–
Definit attribut, substantiv i bestämd eller obestämd form
den (lille) gubben
min (lille) gubbe
Substantiv i bestämd form, inget definit attribut
(lille) gubben
Personligt pronomen, demonstrativt pronomen
(lille) han
den där (lille)
denne (lille)
Tilltalsfras, substantiv i bestämd eller obestämd form
Hej, (lille) gubben!
(Lille) pappa!
• Vid alla sorters definita nominalfraser får eventuellt
adjektiv bestämd form
Du vet vilken jag menar
• Anaforisk bestämdhet = identitetsbindning
– Referenten har nämnts tidigare i texten
• Deiktisk bestämdhet
– Referenten pekas ut i den situation som avsändare och
mottagare delar
• Referens till något unikt
– Det finns bara en sol i vårt solsystem, det finns (kanske) bara en
chef på företaget
• Implicit bestämdhet = inferensbindning
– Något ses som en självklar del av/attribut till något som är
aktuellt i kontexten
• Definitheten gäller hela nominalfrasen (Ekerot:
”bestämdheten” gäller hela ”substantivuttrycket”), inte
bara huvudordet!
Artikelbruk: de fem valen
•
Substantiv eller pronomen?
–
•
Artikellöshet eller artikel?
–
–
–
•
Bestämd artikel: Du vet vilken jag menar
Obestämd artikel: Referenten har inget med det tidigare nämnda att göra!
Bestämd artikel eller possessivuttryck?
–
–
•
Artikellöshet markerar ospecifikt/oavgränsat
Används framförallt på oräknebara substantiv för att markera obestämd mängd
Används på räknebara substantiv när de ses som ämnesnamn, klassificerare eller ingår i fast
kollokation med verb
Bestämd eller obestämd artikel?
–
–
•
Huvudregel: Pronominalisera så mycket som möjligt utan att meningen blir tvetydig
Valet kan vara fritt
Bestämd artikel annonserar implicit bestämdhet, fungerar alltså inte om referenten inte är
något självklart attribut
En eller någon?
–
–
Obestämd artikel innebär att avsändaren (men inte mottagaren) vet vilken referent han/hon
talar om
OBS: Några fungerar både som obestämd artikel i plural och som plural av någon/något!
Eller som flödesschema:
Finns anaforisk eller deiktisk bestämdhet?
Ja: Välj helst pronomen
Nej
Är referensen ospecifik/oavgränsad?
Ja: Välj naket substantiv
Nej
Stämmer det att ”du vet vilken jag menar”?
Ja
Beror det på unik eller implicit referens?
Ja: Välj bestämd artikel
OBS:
Reglerna kan sättas ur spel i en kollokation
Valen kan ha koppling till aktionsart
Nej: Välj gärna possessivuttryck
Nej
Vet du själv vilken exakt referent du talar om?
Ja: Välj en
Nej: Välj någon
Didaktisk poäng
• En viss situation/ett visst textsammanhang
kan tolkas på flera sätt. Därför är ofta olika
val möjliga vad gäller definithet och
artikelbruk
• Det handlar alltså mindre om att förhindra
fel än om att hjälpa L2-inläraren att kunna
uttrycka det han/hon vill!
Dubbel bestämdhet
• OBS att detta är det minsta problemet eftersom reglerna är
mekaniska!
• Beror på kombination med pronomen/genitivattribut/adjektivattribut
• Adjektivattribut ger dubbel bestämdhet
– den (lille) gubben
• Genitivattribut/possessivt pronomen ger obestämd form på
substantivet
– min (lille) gubbe
• Övriga pronomen måste läras in var för sig; vissa ger bestämd form,
andra inte
– den här gubben
denne gubbe
varje gubbe
varsin gubbe
Ekerots slutsatser
• L2-inlärare lär sig tidigt att obestämd artikel används vid introduktion
av ny referent
• L2-inlärare inser tidigt att bestämd form används anaforiskt
• Implicit bestämdhet är svår att upptäcka för L2-inlärare
• L2-inlärare använder ogärna possessivuttryck
• Andraspråksundervisningen borde kontrastera alla fem
valmöjligheter tydligare och inte bara prata om substantivets form
• Även övriga typer av attribut i nominalfrasen (utöver pronominellt
attr., genitivattr. och adjektivattr.) borde presenteras i samma veva:
–
–
–
–
–
–
prepositionsattribut (Ekerot nämner just urvalsnominal)
en av flickorna
flickan i huset bredvid
satsattribut
boken som du lånade i förra veckan
flickan som bor i huset bredvid
Kongruensböjning
•
Grammatiska egenskaper hos ett ord speglas även i böjningen av andra ord
som står i ett visst förhållande till det första
•
I grunden rent grammatisk process
– Källström vill inte räkna det som kongruens när betydelse snarare än grammatisk
form hos ett ord påverkar andra ord
•
Kongruensdomäner: ordklasser/fraser/satsdelar som påverkas av kongruensböjning
– Se nästa bild!
•
•
•
Kongruenskategorier: de böjningskategorier som är involverade i kongruensböjning i
respektive kongruensdomän
– Se nästa bild!
Kongruenskontrollör: Det ord som bestämmer formen på de övriga inom
kongruensdomänen
– Huset är stort
Husen är stora
Vi bor i det vita huset
Kongruerande ord: De ord som rättar sin böjning efter kongruenskontrollörens
– Huset är stort
Husen är stora
Vi bor i det vita huset
Kongruensdomäner i svenskan
• Pronomenkongruens
–
–
–
–
Kongruenskontrollör: antecedent i texten, referent i situationen
Kongruenskategorier: Numerus, genus, person (animation, sexus)
Jag har planterat en buske men den växer för fort.
(En kompis har pekat på min hatt och sagt ”wow!”) Ja, visst är den
häftig?
• Nominalfraskongruens
– Kongruenskontrollör: Frasens huvudord
– Kongruenskategorier: Numerus, genus, bestämdhet
– Vi bor i ett vitt hus / det vita huset / den vita villan
• Predikativkongruens
– Kongruenskontrollör: Subjektets huvudord för subjektspredikativ,
objektets huvudord för objektspredikativ
– Kongruenskategorier: Numerus, genus
– Han är tjock
Hans hår är tjockt
– All mat gör honom tjock
God vård gör hans hår tjockt
Kongruens vid predikativ: problem
• Kongruensmarkörens form och betydelse kan
stå i konflikt
– Man var nöjd/nöjda i supporterklubben
– Personalen var orolig/oroliga
• Jfr Vi har för lite/få personal på avdelningen
• Flera samordnade led med olika form ger
svårigheter att välja form på predikativ
– Varje fras, varje musikaliskt uttryck upplevs som djupt
förankrad/förankrat/förankrade inom honom själv
Inkongruens vid predikativ
• Cirkumstantiell referens: Omständighet som förknippas
med subjekt, inte subjektets direkta referens
– Två glas är ganska harmlöst
– Helvit inredning är modernt just nu
• Kongruens gör att referensen tolkas som direkt,
inkongruens ger cirkumstantiell referens
– Två älskare är omoraliska
– Två älskare är omoraliskt
• Oavgränsad referens (direkt referens som inte är
avgränsad till enskilt objekt)
– kräver att kontrollören står i obestämd form
– glass är gott
*glassen är gott
Kongruenskategorier i andra språk
• Pronomenkongruens: artighet
–
–
–
–
aha chi
to che
o chaith
u aich
du är
du är
han är
han är
(tilltalade har hög status)
(tilltalade har låg status)
(omtalade har hög status)
(omtalade har låg status)
• Nominalfraskongruens och predikativkongruens: kasus
– Dies ist mein lieb-er Freund ’detta är min käre vän’
nominativ sg.
– Ich treffe mein-e lieb-en Freund-e ’jag träffar mina kära vänner’
ackusativ pl.
– Ich helfe mein-en lieb-en Freund-en ’jag hjälper mina kära vänner’
dativ pl.
– Tämä iso auto ’denna stora bil’
– Tä-ssa iso-ssa auto-ssa ’i denna stora bil’
nominativ sg.
inessiv sg
Kongruensdomäner i andra språk:
Verbkongruens
• Verbet böjs i person och numerus efter subjektet
• Förekommer i majoriteten av syntetiska språk, t.ex.
isländska (nedan), finska (exempel hos Källström),
tyska, franska
1 sg
2 sg
3 sg
1 pl
2 pl
3 pl
ég
þú
hann
við
þið
þau
safna ’samlar’
safnar
safnar
söfnum
safnið
safna
fer ’far’
fert
fer
förum
farið
fara
Nominalfras- och verbkongruens
med samma medel
• Exempel Swahili:
– substantivets klassificerare används både för
att markera sammanhang inom nominalfrasen
och mellan subjekt och verbfras
– wa-le wa-toto wa-zuri wa-wili wa-me-ku-ja
– de
barn vackra
två de-har-kommit
– ’de två vackra barnen har kommit’
Kongruensdomäner i andra språk:
Innehavarkongruens i nominalfrasen
• Substantivet böjs i person och numerus efter
possessivt attribut eller genitivattribut
• Förekommer i få språk, t.ex. finska
1 sg
minun
talo-ni
mitt hus
2 sg
sinun
talo-si
ditt hus
3 sg
hänen
talo-nsa
hans/hennes hus
1pl
meidän
talo-mme vårt hus
2 pl
teidän
talo-nne
ert hus
3 pl
heidän
talo-nsa
deras hus
Kongruensdomäner i andra språk:
Adpositionskongruens
• Prepositioner/postpositioner böjs i person och
numerus efter rektionen
• Förekommer i mycket få språk, t.ex. finska
1 sg
2 sg
3 sg
1pl
2 pl
3 pl
minun
sinun
hänen
meidän
teidän
heidän
kanssa-ni
kanssa-si
kanssa-nsa
kanssa-mme
kanssa-nne
kanssa-nsa
med mig
med dig
med henne
med oss
med er
med dem
Kongruens tvärspråkligt
• Markeringshierarki (ej implikationshierarki):
pronomenkongruens < verbkongruens < nominalfraskongruens <
predikativkongruens < adpositionskongruens
• De skandinaviska språkens mönster med nominalfrasoch predikativkongruens men utan verbkongruens är
alltså starkt markerat!
• Svårighetsgraden för L2-inlärare följer
markeringshierarkin:
– pronomenkongruens lärs före nominalfraskongruens som lärs för
predikativkongruens
– problem med predikativkongruens kan kvarstå länge
