PROJEKT MAJORNA :: GÖTEBORG
Församlingsplantering
Samtalssammanfattning
Tema: ”Drömkyrkan hur ser den ut? Del lI”
2:a visionsträffen, Plats: Betel, 11 dec. 2002, kl. 19.00
DEL I: Pontus inleder och vi presenterar oss för varandra, Planeringsgruppen, FGR, och alla
andra. Vi återkopplar till förra träffen och inleder kvällens tema, vilket är likadant med den
utökningen att vi nu också frågar oss hur drömkyrkan eventuellt ser ut för de som bor i
majorna, inte bara för oss själva alltså.
4 orienterande och inspirerande perspektiv på kvällens tema
1. ”Musiken”: Emil Mattson berättade om musiken som en av de komponenter som gör att
människor trivs/eller vantrivs i kyrkan. Det ska inte vara det enda konstnärliga uttrycket i
kyrkan. Men är ändå ett språk som många kan ta till sig, kanske därför att det inte alltid
behöver filtreras genom hjärnan utan ofta går direkt in i hjärtat. Många upplever Gud i
musiken, och många som aldrig annars går i kyrkan kommer på speciella
musikgudstjänster(påskoratorier, adventsmässor,…). Musiken blir därför ett verktyg i
evangelisationen. Gudsupplevelsen är inte knuten till en viss musikstil, utan mångfald är
istället viktigt. Musiken är också viktig eftersom den skapar en vi-känsla, man lyssnar och
utöver den tillsammans. Drömkyrkan som jag tänker den ger stort utrymme för musik, och
musikupplevelser.
2. ”Det intellektuella och öppna samtalet”: Henrik Friberg berättade om Brommadialogen,
dess verksamhet och ideologiska ben. Brommadialogen är en mötesplats där man anordnar
samtal mellan olika tros och livsåskådningar. Man uppmuntrar religionsdialogen och mötet
med nyandlighet och tillerkänner andra religioner viss gudsuppenbarelse. Man bearbetar
också den västliga kristenhetens rädsla för det mystiska öst. Man har också rötter i 12stegsprogrammet och har en själavårdande inriktning i allt man gör. Man vill också betona
friskvården av hela människan och inte vara blind för strukturella problem i världen. Man vill
betona ett internationellt, socialt och miljömässigt program, och har anknytning till den
progressiva vänstern(Jim Wallis).
3. ”Socialt patos, tjänande av de svaga”: Bill Randulf berättade om arbetet på
Räddningsmissionen och vad man gör på dagtid i Betelkyrkans lokaler, om
rehabiliteringsarbetet, luncherna och vikten av att hjälpa de som inte kan hjälpa sig själva.
4. ”New Wine – öppenhet för Anden”: Pontus berättade om en rörelse ”New Wine” med
rötter i den Anglikanska(engelska) kyrkan där man arbetat med att ha en öppenhet inför det
övernaturliga och den Helige Andes kraft, utan att därmed också släppa tyglarna för ordning
och reda helt(vilket ibland sker i vissa karismatiska sammanhang). Detta har underlättat för
många kristna som skrämts av hysterin och övergreppen i den otyglade karismatiken, men
som nu vågat öppna upp sig för att Gud kan verka både genom dem och andra på ett
övernaturligt sätt.
30 minuter fika och mingle.
1
DEL II: Gemensam öppen diskussion kring whiteboardtavlan
Saker som olika personer lyfte fram var:
-
-
-
Drömkyrkan ska kännas som en tillgång – inte något som upptar all ens tid
Den ska bejaka och underlätta livet i sin helhet, inte bara tala om det inre
Olika människor kommer nog alltid att tycka olika, så det måste finnas utrymme för
mångfald
Om man tittar på dess inre värderingar så ska den;
a) värdera mötet med människor
b) vara något som är på riktigt
Den ska inte vara undfallen, men lyssnande, stå för något, men ändå öppen för nya
perspektiv
Vardagsnära, mångfald
Möta folk där man är
Förklarande, tydlig i sitt budskap
Det ska finnas en hunger efter Guds ord, man ska kunna finna detta i kyrkan och
kyrkan ska kunna förmedla tro och hopp till de som hungrar
Det är en kyrka där man tänker på hur man pratar, vågar erövra ett nytt språk (andra
bilder, bort från det religiösa språket)
Präglas av balans
Den är öppen inte bara på söndagar
Den står på en fast grund – centrum, kärnan är viktig
”Goa stolar och go musik”
Ge rum för tysthet, stillhet och tända ljus – sånt som man inte har i vardagen
Man ska inte få för många uppgifter
Om man tänker på vad folk i Majorna drömmer om så är det nog en kyrka där
rättviseperspektivet är centralt, en plats där man värnar om internationell solidaritet,
där ”kravodlat” inte döljs utan diskuteras.
Den får inte vara för flummig, man kan drunkna i pluralismen. Det måste finnas en
gemensam vision – nått som håller ihop det.
Ämnen som man vill diskutera på andra träffar är bl.a:
- Samtal om grundvärderingar
- Hur man fattar beslut i församlingen
- Hur man söker Gud tillsammans
Drömkyrkan är kanske egentligen inte ens eftersträvansvärd, inte om man tänker den sig som
en vattentät, perfekt institution där allt är putsat och filat på in i minsta detalj. Ett sånt
perfektionistiskt system tröttar ut en även på avstånd. Det som gör kyrkan levande är ju
många gånger dess mänsklighet, att man får vara som man är och att det är en plats där det
finns utrymme för fel och brister. Men talet om drömkyrkan handlar här inte om att fila på
små detaljer, utan mer om att bearbeta systemfelen och de stora sakerna som gör kyrkan
antingen attraktiv eller outhärdlig. Ganska nära det som framkommit som ett ideal i
diskussionerna kommer man med: ”Den ska vara en plats där det känns äkta och där folk bryr
sig om varandra” som en av deltagarna på räddningsmissionens dagtidsverksamhet svarade på
frågan hur drömkyrkan ser ut. Avslutningsvis på samtalet framkom det också att det finns en
gemensam längtan efter en fokusering på det centrala i kristendomen – evangeliet, och att inte
alltför mycket energi ska läggas på petitesser och sådant som inte känns lika viktigt.
2
