DISKUSSIONSUNDERLAG
FÖR FÖRSKOLAN
Frågor att
diskutera
Hälsofrämjande arbete
Inledning
Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland1 har sammanställt ett
diskussionsunderlag som riktar sig till alla som är intresserade av förskolan som arena för
hälsofrämjande arbete.
Syfte med materialet
Syftet med diskussionsunderlaget är att bidra till reflektion kring hur ledning och personal
arbetar hälsofrämjande i den dagliga verksamheten. Det är även vår förhoppning att
underlaget kan bidra till reflektion vid en vidareutveckling av det hälsofrämjande arbetet.
Materialet är strukturerat under följande rubriker:
•
•
•
•
•
1
Utgångspunkter
Det friska i fokus
Exempel på mål för verksamheten gällande hälsofrämjande arbete
Frågor att diskutera
KASAM matrisen
Nätverket består av representanter från Region Halland och halländska kommuner
Utgångspunkter
Förskolan är en prioriterad arena för folkhälsoarbetet på nationell, regional och lokal nivå.
Genom att arbeta på en generell nivå med hälsa och välbefinnande i förskolan ges en
möjlighet att nå många barn och personal med det långsiktiga hälsofrämjande arbetet.
Enligt Lpfö 98 (reviderad 2010)”förskolans uppdrag är bland annat att lägga grunden för
ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som
deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran
och lärande bildar en helhet”(Lpfö98 2010 s5). Genom att utveckla det hälsofrämjande
arbetet ges goda förutsättningar för att nå förskolans kärnuppdrag2.
Det friska i fokus
Att arbeta hälsofrämjande innebär att utgå från det som stärker och bevarar hälsan det vill
säga en salutogen utgångspunkt. Salutogenes har sitt ursprung i Aaron Antonovskys
forskning om hälsans ursprung. Antonovsky var en medicinsk sociolog som sökte
orsakerna till att vissa människor, trots olika påfrestningar, håller sig friska. Han kom fram
till att följande tre komponenter leder till en känsla av sammanhang (KASAM):
•
•
•
begriplighet
hanterbarhet
meningsfullhet
Vad är hälsofrämjande
hälsofrämjande förskoleutveckling?
förskoleutveckling?
I en hälsofrämjande förskola är hälsa en naturlig del av vardagen. Att arbeta med
hälsofrämjande förskoleutveckling innebär att arbeta med det friska i fokus och ta hänsyn
till både den fysiska och psykosociala hälsan för barn och personal. Arbetet syftar till att
skapa en miljö som främjar hälsa och lärande.
Arbetet med hälsofrämjande förskolutveckling kan delas in i två parallella spår,
förskoleutveckling och kunskapsområdet hälsa. Förskole
Förskoleutvecklingsspåret2, omfattar hela
förskolans vardag och innefattar värdegrunden, organisationen och ledarskapet. Här
handlar arbetet bland annat om:
•
•
•
2
Tydlighet i organisation
Att skapa en gemensam plattform att utgå från
Stärka den sociala miljön
Örebro läns landsting (2010). Grundämnet, En bok med kunskap, idéer och inspiration för hälsa, lärande och
utveckling i förskola och skola. Ur ett folkhälsoperspektiv.
•
•
Utveckla goda relationer
Skapa möjlighet för barn och elever att påverka arbetet och göra dem mer delaktiga
Kunskapsområdet hälsa3 handlar om hur vi förmedlar kunskaper om den fysiska och
psykosociala hälsan till barnen. Ett framgångsrikt arbete inom kunskapsområdet är
långsiktigt, ämnesövergripande och vardagsnära. Förutsättningen är att de två spåren går
jämsides och att det är en kontinuerlig och långsiktigt process.
Exempel på mål för verksamheten gällande hälsofrämjande arbete
Vi har valt ut exempel på mål från LPFÖ98 reviderad 2010 som går att koppla till hälsa
och välbefinnande.
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
• Utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social
bakgrund, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
social läggning eller funktionsnedsättning.
• Utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation
samt vilja att hjälpa andra.
• Utvecklar sin identitet och känner sig trygg i den.
• Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt
förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
• Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får
möjlighet att påverka sin situation.
• Kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns
utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens
möjligheter att utvecklas och lära.
Frågor att diskutera
•
•
•
•
3
Vad innebär begreppet hälsa för er?
Vad innebär hälsofrämjande arbete för er?
Vilka samband ser ni mellan hälsa och lärande?
Hur organiseras det hälsofrämjande arbetet på förskolan?
- Finns en gemensam vision för det hälsofrämjande arbetet?
- Vilket mandat anser ni att det finns för att arbeta hälsofrämjande?
- Finns det någon plan för det hälsofrämjandearbetet?
Örebro läns landsting (2010). Grundämnet, En bok med kunskap, idéer och inspiration för hälsa, lärande och
utveckling i förskola och skola. Ur ett folkhälsoperspektiv.
•
•
•
•
•
•
•
Vem eller vilka anser ni driver arbetet?
Hur arbetar ni för att öka samsynen?
Vilka kompetenser finns i er verksamhet som är användbara i arbetet med den
fysiska och psykosociala hälsan? Vad behöver ni utveckla?
Vilka styrkor och svagheter finns det med det hälsofrämjande arbetet i
verksamheten?
Vilka möjligheter och hinder ser ni med ett framtida hälsofrämjande arbete?
Vilken tillgång finns det till externt stöd i det hälsofrämjande arbetet?
På vilket sätt arbetar ni hälsofrämjande i den dagliga verksamheten?
- Hur arbetar ni för att främja ett gott klimat i arbetsgruppen?
- Hur arbetar ni för att involvera barnen i det hälsofrämjande arbetet?
- Hur arbetar ni för att involvera föräldrarna i det hälsofrämjande arbetet?
- Hur arbetar ni för att skapa goda relationer mellan personal, barn och
föräldrar?
- Hur arbetar ni för att främja fysisk aktivitet?
Hur arbetar ni för att skapa samverkan och nätverk utanför den egna
verksamheten?
På vilket sätt följer ni upp och utvärderar arbetet?
KASAMKASAM-matrisen
Matrisen4 ska ses som ett diskussionsunderlag för att reflektera utifrån KASAM och de tre
komponenterna i sitt dagliga arbete. Nedan visas ett urval av frågeställningar som med
fördel användas utifrån ett barn-, personal- eller föräldraperspektiv.
Hur kan vi bidra till att öka Känslan av sammanhang för barnen, oss som personal samt
föräldrarna?
Begriplighet
Barnperspektiv
Har barnet/barnen den
information och
förståelse som krävs
för…?
Är vi tydliga i vår
kommunikation till
barnet/barnen?
Hanterbarhet
Har barnet/barnen de
redskap som behövs för
att hantera…?
Vilken/vilka redskap,
resurser behöver
barnet/barnen för att
hantera…?
Meningsfullhet
Vad behöver vi
tydliggöra?
Hur skapar vi lust och
engagemang hos
barnet/barnen
beträffande …?
Hur kan vi öka känslan
av sammanhang hos
barnet/barnen
beträffande…?
Personalperspektiv
Föräldraperspektiv
Har du/ni som
personal den
information och
förståelse som krävs
för…?
Har föräldern/
föräldrarna den
information och
förståelse som krävs
för…?
Är jag/vi tydliga i vår
kommunikation vad
avser…?
Är jag/vi tydliga i vår
kommunikation med
föräldrarna?
Vad behöver vi tydliggöra?
Har du/ni som
personal de redskap
som behövs för att
hantera…?
Vad behöver vi
tydlig-göra?
Har föräldern/
föräldrarna de
redskap som behövs
för att hantera …?
Vilken/vilka redskap,
resurser behöver jag/vi
för att hantera …?
Hur skapar jag/vi lust
och engagemang i
arbetet med…?
Hur kan jag/ vi öka
känslan av
sammanhang
beträffande…?
Vilken/vilka redskap,
resurser behöver
föräldern/
föräldrarna för att
hantera…?
Hur skapar vi lust
och engagemang hos
föräldern/föräldrarna
i arbetet med…?
Hur kan vi öka
känslan av
sammanhang hos
föräldern/föräldrarna
beträffande…?
I matrisen ovan finns förslag på frågor som skulle kunna vara relevanta för er på förskolan. Tycker ni att frågorna känns
bra, använd dem och om inte så får ni komma på egna kloka frågor som kan vara till hjälp i er hälsofrämjande process.
4
Matrisen är utvecklad av Lena Naenfeldt, Folkhälsa Falkenberg, Falkenbergs kommun.
