Bergundaskolan
Kemi år 8
Livets kemi
Begreppen
• fotosyntes
Fotosyntesen är reaktionen där växterna tar upp energi från solljuset och lagrar den i energirikt
socker. Se bilden på sidan 189. Själva reaktionsformeln ser ut så här: vatten + koldioxid + solenergi
→ socker + syrgas Fotosyntesen är grunden för all vår mat.
• kolhydrat
Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i
kroppen.
• fett
Fetter är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.
• protein
Fetter är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.
• makromolekyl
En makrommolekyl är en mycket stor molekyl. I en makromolekyl kan det finnas tusentals eller
miljontals atomer.
• nukleinsyra
Nukleinsyror är en grupp av organiska makromolekyler som finns i kroppen. DNA är en viktig
nukleinsyra.
• vitamin
Vitaminer är en grupp av ämnen som är viktiga för kroppen, men som inte är makromolekyler.
• mineralämne
Mineralämnen är en grupp av ämnen som är viktiga för kroppen, men som inte är
makromolekyler.
• näringsämne
Näringsämnen är ämnen som vi måste få i oss med maten. Kolhydrater, fetter, protei- ner, vitaminer
och mineralämnen är näringsämnen. Nukleinsyrorna är inte näringsäm- nen, eftersom kroppen kan
tillverka dem av andra molekyler.
• biokemi
Biokemi är livets kemi. Den handlar om alla ämnen som kroppen behöver men också om alla de
kemiska reaktionerna i kroppen. I reaktionerna byggs ämnena om på olika sätt eller förbränns så att
vi får energi.
• kolhydrat
Kolhydrater är ämnen som är byggda av sockerringar. Det kan vara en enda sock- erring, två
sockerringar eller långa kedjor med flera hundra eller flera tusen ringar. Kolhydrater som består av
en enda sockerring kan också kallas enkla sockerarter eller monosackarider. Ordet ”monosackarid”
betyder ”en sockerring”.
Bergundaskolan
Kemi år 8
Livets kemi
• glukos
Glukos är sockret som bildas vid fotosyntesen. Glukos är en enkel sockerart (en mo- nosackarid).
Ett annat namn på glukos är druvsocker, för det finns mycket glukos både i druvor och i andra
frukter och bär. Det är glukos som kroppens celler använder för att få energi. Molekylformeln för
glukos är C6H12O6.
• fruktos
Fruktos är en annan monosackarid, som också finns i frukter och bär. Ett annat namn på fruktos är
fruktsocker. Den har samma molekylformel som glukos men atomerna sitter ihop i lite annan
ordning.
• sackaros
Sackaros är den sockerart som finns i strösocker, florsocker och pärlsocker. Två andra namn på
sackaros är rörsocker och sukros. Sackaros är en disackarid för den är byggd av två enkla
sockerarter (glukos och fruktos). ”Disackarid” betyder ”två sockerringar”.
• laktos
Laktos är en annan disackarid. Den finns i mjölk och kallas också mjölksocker. Laktosmolekylen är
byggd av de enkla sockerarterna glukos och galaktos.
• stärkelse
Stärkelse är långa kedjor med upp till 1 000 glukosringar. Sådana stora kolhydrater kallas
polysackarider. Stärkelse fungerar som växternas energiförråd. Det finns myck- et stärkelse i
potatis, mjöl och gryn. Stärkelsemolekylen slingrar sig i en spiral. Ordet ”polysackarid” betyder
”många sockerringar”.
• cellulosa
Cellulosa är en polysackarid som växterna använder som skelett i cellväggarna. Cellu- losa är en
polysackarid med upp till 3 000 glukosringar. Glukosringarna i cellulosa är ihopkopplade på ett
annat sätt än i stärkelse. Varannan glukosring är vänd uppoch- ner. Det gör att cellulosamolekylen är
rak.
• cellulosafiber
En cellulosafiber är en stark knippa med flera cellulosamolekyler som ligger intill varandra.
Cellulosamolekylerna är raka och det är därför som de kan lägga sig intill varandra och bilda fibrer.
• kostfiber
Kostfibrer är cellulosafibrer som finns i maten. Människokroppen kan inte använda cellulo- sa för
att få energi, men cellulosafibrerna hjälper tarmen att fungera bra. Det finns mycket kostfibrer i
vetekli, fullkornsmjöl, råa morötter och andra grönsaker och frukter.
• snabba kolhydrater
Snabba kolhydrater är kolhydrater som det går fort för tarmen att spjälka till glukosmolekyler. Ett
exempel är vanligt socker.
Bergundaskolan
Kemi år 8
Livets kemi
• långsamma kolhydrater
Långsamma kolhydrater är kolhydrater som det tar lång tid för tarmen att spjälka till
glukosmolekyler. Då får inte kroppen all glukos på en gång. Det är nyttigare och man känner sig
mätt längre. Riktigt långsamma kolhydrater består av stärkelse som är blandad med kostfibrer.• GI
(glykemiskt index) GI är ett mått på hur snabba kolhydraterna är. Snabba kolhydrater har högt GI,
och långsamma kolhydrater har lågt GI.
• fett
Fett är ett näringsämne som innehåller mycket energi. Ett gram fett innehåller mer än dubbelt så
mycket energi som ett gram kolhydrat eller protein. Därför använder kroppen fett som ett förråd för
energi. Dessutom fungerar fettlagren under huden som värmeisolering och stötdämpare. Fetter är
estrar som är uppbyggda av alkoholen glycerol och organiska syror. Glyce- rolmolekylen har tre
OH-grupper, så det kan kopplas på tre syramolekyler på varje glycerolmolekyl.
• fettsyra
Fettsyror är organiska syror som reagerar med alkoholen glycerol och bildar fetter. Fettsyrorna är
långa molekyler med 10–30 kolatomer.
• mättat fett
I ett mättat fett finns det bara enkelbindningar i fettsyrorna.
• enkelomättat fett
I ett enkelomättat fett finns det en enda dubbelbindning.
• fleromättat fett
I ett fleromättat fett finns det flera dubbelbindningar.
• omättat fett
Omättade fetter är ett sammanfattande namn på enkelomättade och fleromättade fetter tillsammans.
• matolja
Matolja tillverkas av fettrika växtfröer, som till exempel oliver, solrosfrön och rapsfrön. De
innehåller mycket omättade fetter.
• smör
Smör tillverkas av grädde från komjölk och består mest av mättat fett.
• margarin
Det finns både fast och flytande margarin. Båda tillverkas av matolja. När man tillver- kar fast
margarin behandlar man oljan i fabriker så att den stelnar. När man tillverkar flytande margarin låter
man en ganska stor andel av fettet vara omättat.
• härdat fett
När man härdar fett låter man omättat fett, till exempel matolja, reagera med vätgas så att
dubbelbindningarna försvinner. Det som händer är att väteatomerna binder till kolatomerna i
dubbelbindningarna så att fettet blir mättat (se kapitel 7, sidan 168).
Bergundaskolan
Kemi år 8
Livets kemi
• transfett
Konstgjorda transfetter ökar risken för hjärtinfarkt. De bildas när man härdar omättat fett så att det
bara blir delvis mättat. Fettsyrorna får en annorlunda form (se bilden på sidan 200) som gör att fettet
fungerar på fel sätt i kroppen.
• omega 3-fett
Omega 3-fett är en typ av fleromättade fetter som finns i fet fisk och i växtfetter. Vi behöver omega
3-fetter för att växa normalt och hålla oss friska.
• protein
Proteiner bygger upp kroppen och gör det mesta arbetet i den. Det finns proteiner i muskler, naglar,
hårstrån och hud. Se bilden nere till höger på sidan 201.
• aminosyra
Aminosyror är byggstenarna i proteiner. Det finns 20 aminosyror som kan kombine- ras på tusentals
sätt till olika proteiner. Aminosyrorna sitter ihop i en lång kedja med flera hundra aminosyror. I
riktigt stora proteiner kan det finnas flera tusen aminosy- ror. Se bilden nere till vänster på sidan
201.
• essentiell aminosyra
Essentiella aminosyror är aminosyror som vi måste få i oss med maten. Det gäller nio av de 20
aminosyrorna. Om man äter varierad mat (kött, fisk, grönsaker) är det inget problem. Det är svårare
för vegetarianer. En eller flera av de essentiella aminosyrorna saknas ofta i växter. Men det är inte
samma aminosyror som saknas i alla växter, så vegetarianer kan lösa problemet genom att äta flera
olika sorters bönor, grönsaker och rotfrukter.
• hemoglobin
Hemoglobin är ett protein som transporterar syre från lungorna ut i hela kroppen. Aminosyrakedjan
är hopknycklad till en boll. Inne i bollen finns det en järnjon, som kan bära med sig en syremolekyl.
• muskelprotein
Muskelproteiner finns i musklerna. De kan dra ihop sig så att hela muskeln blir kortare. Det är det
som gör att vi kan röra oss.
• enzym
Enzymer är en grupp av proteiner som sköter om alla kemiska reaktioner i kroppen.
• koagulera
När proteiner koagulerar ändrar de form och klumpar ihop sig. Värme kan göra att proteinerna
koagulerar. Då kan de inte fungera på rätt sätt längre. Därför försöker kroppen hålla kvar den
normala kroppstemperaturen på 37 °C. När man kokar eller steker ett ägg koagulerar proteinerna i
ägget
Bergundaskolan
Kemi år 8
Livets kemi
• enzym
Enzymerna sköter om de kemiska reaktionerna i kroppen. Enzymerna gör att reaktionerna går
fortare, och de gör dessutom att kroppen kan styra vilka reaktioner som sker. Det behövs olika
reaktioner vid olika tillfällen. Varje enzym är specialiserat på en enda reaktion.
• amylas
Amylas är ett enzym som finns i saliven och i tarmen. Dess uppgift är att dela upp
stärkelsemolekyler i glukosmolekyler. Det är nödvändigt för att kroppen ska kunna få energi från
stärkelsen.
• förbränning av glukos
Förbränningen av glukos gör att cellerna kan få energi. Det är olika enzymer som gör att
glukosmolekyler kan reagera med syrgasmolekyler vid kroppstemperatur. Glukos och syrgas blir
koldioxid och vatten, samtidigt som det frigörs energi. Enzymerna gör också att reaktionen sker i
många små steg. Det släpps bara loss lite energi i taget, och då kan kroppen lättare ta vara på den.
• tensid
Tensider är ämnen som kan bädda in fettet i smutsen så att det kan sköljas bort med vatten.
Tensidmolekyler har en fettälskande ände och en vattenälskande. Den fettälskande änden vänds mot
den feta smutsen, och den vattenälskande änden vänds ut mot vattnet.
• fettälskande
En fettälskande del av en molekyl tycker inte om vatten men trivs i fett. Den fettälskande delen är
opolär.
• vattenälskande
En vattenälskande del av en molekyl är polär och trivs i vatten.
• hårt vatten
Hårt vatten är vatten med upplösta kalciumjoner. När man använder gammaldags tvåltensider i hårt
vatten, slår sig kalciumjonerna ihop sig med tvåltensiderna och bildar små flagor som inte kan lösas
upp. Istället fastnar flagorna på exempelvis kläder som man tvättar. Det är en anledning till att vi
numera oftast använder konstgjorda tensider, som inte bildar sådana flagor.
• enzym
Enzymerna i tvättmedel och maskindiskmedel bryter sönder proteinerna i fläckar av till exempel
blod, svett, ägg och choklad.
• blekmedel
Blekmedel kan inte ta bort fläckar men det kan göra fläckarna osynliga. Det innehåll- er syreatomer
som reagerar med färgämnen i fläckarna och gör att de förlorar färgen. Perborat och perkarbonat är
två exempel på blekmedel.
