GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Personalenheten
Utfärdat
Elisabeth Persson
2004-05-19
Tfn: 031-61 23 21
E-post: [email protected]
Rnr 211/04
Dnr 0573/04
Förslag till yttrande från Göteborgs Stad över departementspromemoria ”Drivkrafter för minskad
sjukfrånvaro” (Ds 2004:16)
FÖRSLAG TILL BESLUT
I kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen beslutar att som svar på remiss avseende departementspromemoria
Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro översända bilaga 1 till detta tjänsteutlåtande.
SAMMANFATTNING
En arbetsgrupp inom regeringskansliet har presenterat en departementsskrivelse om att en särskild
sjukförsäkringsavgift ska införas från och med den 1 januari 2005. Förslaget går i korthet ut på att
arbetsgivaren åläggs att betala 15 procent av sjukpenningen för personer som är sjukskrivna med hel
sjukpenning till dess att personen återgår i arbetet, helt eller delvis. Den särskilda sjukförsäkringsavgiften
uteblir om personen sjukskrivs på deltid. Samtidigt minskas sjuklöneperioden från dagens tre veckor till
två veckor. Dessutom återställs sjukpenningen till 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Göteborgs Stad har fått förslaget på remiss med tillfälle till yttrande den 2004-06-04. Efter framställan
härom har remisstiden förlängts till senast 2004-06-10. Remisstiden har inte medgett någon remiss inom
kommunen. Stadskansliets förslag till yttrande har utarbetats av en arbetsgrupp och stämts av med en
grupp bestående av fem förvaltningschefer.
Stadskansliets förslag till yttrande redovisas i bilaga 1.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Såsom förslaget är formulerat skulle förändringen inledningsvis innebära en merkostnad för Göteborgs
stad på 25-30 Mkr. Exakt belopp är inte möjligt att ange i dagsläget, eftersom det inte framgår vilken
kompensation som kommer att erhållas i form av sänkt arbetsgivaravgift.
Bilaga 1
Förslag till yttrande över departementspromemorian Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro
(Ds 2004:16)
ÄRENDET
Den 18 december 2003 presenterade socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet en gemensam
avsiktsförklaring med titeln Ett hälsosammare arbetsliv. I denna redovisades ett översiktligt förslag till ett
system för arbetsgivarens medfinansiering av anställdas sjukpenningkostnader. Härutöver innehöll
avsiktsförklaringen ett antal förslag till åtgärder och satsningar.
Med utgångspunkt från avsiktsförklaringen har en arbetsgrupp med tjänstemän från Socialdepartementet,
Finansdepartementet och Näringsdepartementet utarbetat en
departementspromemoria som innehåller ett antal förslag som föreslås träda i kraft den 1 januari 2005. De
huvudsakliga förslagen är:
Arbetsgivare skall som särskild sjukförsäkringsavgift betala 15 procent av den hela sjukpenning
som utbetalats till arbetstagare hos arbetsgivaren. Detta regleras i en ny lag om särskild
sjukförsäkringsavgift i vissa fall.
Arbetsgivaren skall stimuleras till aktiva insatser för att minska sjukfrånvaron och därför gäller
arbetsgivarens medfinansiering inte om arbetstagaren får förebyggande sjukpenning, deltar i
rehabilitering som ger rätt till rehabiliteringsersättning eller återgår till arbete till viss del.
Försäkringskassan åläggs – om det inte kan anses obehövligt – att senast två veckor efter det att
arbetsgivarens rehabiliteringsutredning har kommit in till försäkringskassan upprätta en
rehabiliteringsplan tillsammans med den sjukskrivne eller kalla denne till ett avstämningsmöte.
Om den sjukskrivne saknar arbetsgivare och försäkringskassan skall klargöra dennes behov av
rehabilitering skall motsvarande gälla tio veckor efter sjukanmälningsdagen.
Försäkringskassan fastställer varje arbetsgivares avgiftsunderlag månadsvis och betalar via sitt
skattekonto avgifterna till Skatteverket.
Ett högkostnadsskydd införs – lika för alla arbetsgivare – som innebär att särskild
sjukförsäkringsavgift som inte överstiger 12 000 kronor per kalenderår och arbetsgivare inte tas
ut. En arbetsgivare skall aldrig behöva betala mer än fyra procent av sin sammanlagda
lönesumma i särskild sjukförsäkringsavgift för ett kalenderår.
För utsatta grupper med en väldokumenterad sjukdom som medför hög risk att drabbas av en
eller flera längre sjukperioder införs ett skydd som innebär att de – precis som redan gäller för
sjuklön – inte omfattas av medfinansieringen.
Sjukförsäkringsavgiften sänks så att förslaget blir kostnadsneutralt i förhållande till
arbetsgivarkollektivet.
Sjuklöneperioden förkortas till 14 dagar.
Nuvarande högkostnadsskydd för arbetsgivares sjuklönekostnader avskaffas och istället
tillhandahåller staten en försäkring för mindre arbetsgivare.
Sjukpenningen återställs till 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
En obligatorisk, förnyad utredning av arbetsförmågan införs vid sjukersättning som inte
tidsbegränsats. Utredningen skall ske minst vart tredje år såvida inte den försäkrade har fyllt 60
år.
Konsekvenser av ökade ekonomiska drivkrafter
I promemorian anges att de nämnda förslagen bör leda till att sjukfrånvaron på sikt minskar eftersom
arbetsgivarna får ökade ekonomiska drivkrafter att förebygga sjukfrånvaro och medverka till att
sjukskrivna får en effektiv rehabilitering. Några omedelbara positiva budgeteffekter beräknas inte uppstå
på grund av att delat kostnadsansvar för sjukpenningen genomförs. Tvärtom innebär förkortad
sjuklöneperiod och återställande av ersättningsnivån till 80 procent av inkomsten att statens utgifter för
sjukpenning ökar initialt. Utredarna menar dock att i takt med att arbetsgivarna vidtar åtgärder för att
förbättra arbetsvillkor och rehabilitering minskar sjukfrånvaron och därmed även belastningen på
sjukförsäkringen och arbetsgivarna.
Förslagen i promemorian bedöms medföra en permanent ökad belastning på Försäkringskassans
administration motsvarande 59 årsarbetare, vilket motsvarar en merkostnad om 24 Mkr.
Konsekvenser för kommunsektorn
Enligt förslaget ska ett större kostnadsansvar för arbetsgivare kompenseras genom en reducering av
sjukförsäkringsavgiften, som är en del av arbetsgivaravgifterna samt genom att den tredje sjuklöneveckan
slopas. Arbetsgivaravgiften ska sänkas så att förändringen blir kostnadsneutral för arbetsgivarkollektivet.
En verksamhet med relativt låg sjukfrånvaro kommer omedelbart att gynnas av förslaget. För en
verksamhet med relativt hög sjukfrånvaro gäller däremot inledningsvis att kostnadsökningen i form av
ökad sjuklön överstiger kostnadsminskningen i form av lägre arbetsgivaravgifter och sjuklönekostnader.
I promemorian påvisas att kvinnor generellt har högre sjukfrånvaron än män och att äldre generellt har
högre sjukfrånvaro än yngre. Kommunsektorn har högre sjukfrånvaro än övriga arbetsmarknaden, vilket
till stor del kan förklaras med den köns- och åldersfördelning som finns bland kommunernas anställda. I
promemorian konstateras dock att rådande köns- och åldersfördelning inte utgör hela förklaringen till att
sjukfrånvaron inom kommunsektorn har haft en betydligt högre ökningstakt än inom övriga sektorer.
Huruvida den arbetsrelaterade sjukfrånvaron har ökat i högre takt inom kommunerna jämfört med övriga
arbetsmarknaden framgår inte.
Kommunförbundets svar finns ännu inte tillgängligt. Av cirkulär och pressmeddelanden framgår dock att
Kommunförbundet sannolikt kommer att avvisa förslaget bl a mot bakgrund av att kommuner och
landsting med största sannolikhet inte kommer att bli tillräckligt kompenserade. Eftersom förändringarna
planeras införas redan vid kommande årsskifte kommer ökade kostnader att belasta 2005 års budget.
Effekter för Göteborgs Stad
Liksom kommunsektorn i stort har Göteborgs Stad en högre sjukfrånvaro än övriga arbetsmarknaden.
Jämfört med övriga kommuner ligger Göteborg på en genomsnittlig nivå.
Den främsta förklaringen till den högre sjukfrånvaron är köns- och ålderssammansättningen bland de
anställda. Göteborgs Stad har ca 45 000 anställda, varav 80 % är kvinnor. Merparten av kvinnorna arbetar
inom områdena vård, omsorg och utbildning, yrken som ofta är både fysiskt och psykiskt ansträngande.
Samtidigt måste påpekas att all sjukfrånvaro inte är arbetsrelaterad utan beror på en rad samverkande
orsaker och att det inte finns något belägg för att den arbetsrelaterade sjukfrånvaron är högre i
kommunerna än inom övriga arbetsmarknaden.
Såsom förslaget är formulerat skulle Göteborgs kommun inledningsvis drabbas ekonomiskt. Stadskansliet
räknar på en merkostnad på mellan 25-30 Mkr. Exakt belopp är inte möjligt att ange i dagsläget, eftersom
det inte är utklarat vilken kompensation som kommer att erhållas i form av sänkt arbetsgivaravgift.
Stadskansliets bedömningar
Stadskansliet delar uppfattningen att det är angeläget att minska sjukfrånvaron och att det kan behövas
incitament för att minska de långa sjukskrivningarna. Stadskansliet är dock tveksam till förslaget som det
nu ligger. Om inte Göteborgs Stad erhåller full kompensation kommer förändringen inledningsvis att
medföra en ökad kostnad för staden, som i kombination med redan hårt ansträngd ekonomi riskerar leda
till minskad kvalitet och neddragning av personal. Förändringen skulle i sådant fall motverka sitt syfte
genom att personalgrupper som redan idag har en hög arbetsbelastning skulle pressas ytterligare.
Att minska sjukfrånvaron är ett prioriterat mål inom Göteborgs Stad. Många insatser pågår och planeras
inom förvaltningar och bolag för att minska sjukfrånvaron. Det är angeläget att detta arbete kan fortsätta
enligt planerna.
Stadskansliet ser också risk för att den föreslagna förändringen kan komma att slå ut människor från
arbetsmarknaden och öka svårigheten för redan idag svaga grupper att få arbeten. Som förslaget är
utformat kommer arbetsgivare med stor sannolikhet att noga pröva arbetssökande ur hälsosynpunkt, vilket
kan komma att drabba framför allt äldre och funktionshindrade. Om förändringen genomförs bör det noga
prövas om inte särskilda regler ska införas, för att inte ytterligare försvåra för svaga grupper att komma in
på arbetsmarknaden.
Ytterligare tveksamhet i förslaget är enligt stadskansliets bedömning risken för en utökad administration.
I promemorian anges att ökad administration kommer att krävas på statlig nivå. Det är angeläget att
förändringen inte kommer att ställa krav på ökad administration för arbetsgivarna.
Förslag till yttrande finns i bilaga 1.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Personalenheten
Gunilla Fritzén
Elisabeth Persson
GÖTEBORGS STADSKANSLI
BILAGA 1
Förslag till yttrande över departementspromemorian Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Ds
2004:16)
KOMMUNSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH SYNPUNKTER
Kommunstyrelsen delar uppfattningen att det är angeläget att minska sjukfrånvaron och att det kan
behövas incitament för att minska de långa sjukskrivningarna. Kommunstyrelsen är dock tveksam till
förslaget som det nu ligger. Liksom kommunsektorn i övrigt har Göteborgs Stad en högre sjukfrånvaro än
arbetsmarknaden i övrigt. Det finns dock inget belägg för att den arbetsrelaterade sjukfrånvaron är högre
inom kommunsektorn än inom det privata näringslivet. Om inte Göteborgs Stad erhåller full
kompensation kommer förändringen att medföra en ökad kostnad för staden, som i kombination med
redan ansträngd ekonomi riskerar leda till minskad kvalitet och neddragning av personal. Förändringen
skulle i så fall motverka sitt syfte genom att personalgrupper som redan idag har en hög arbetsbelastning
skulle pressas ytterligare.
Att minska sjukfrånvaron är ett prioriterat mål inom Göteborgs Stad. Många insatser pågår och planeras
inom stadens förvaltningar och bolag för att minska sjukfrånvaron. Det är angeläget att detta arbete kan
fortsätta enligt planerna.
Kommunstyrelsen ser också risk för att förändringen kan komma att slå ut människor från
arbetsmarknaden och öka svårigheten för redan idag svaga grupper att få arbeten. Som förslaget är
utformat kommer arbetsgivare med stor sannolikhet att noga pröva arbetssökande ur hälsosynpunkt, vilket
kan komma att drabba framför allt äldre och funktionshindrade. Om förändringen genomförs bör det noga
prövas om inte särskilda regler ska införas, för att inte ytterligare försvåra för svaga grupper att komma in
på arbetsmarknaden.
Ytterligare tveksamhet i förslaget är enligt kommunstyrelsens bedömning risken för en utökad
administration. I promemorian anges att ökad administration kommer att krävas på statlig nivå. Det är
angeläget att förändringen inte kommer att ställa krav på ökad administration för arbetsgivarna.
