STARKA
sidor
ETT NYHETSBREV OM BENSKÖRHET #4 2013
Här är julmaten
som innehåller
mest D-vitamin
N!
OCH VAIN
TÄVLAUM
R
V
A
T
P-S
BUNGYP
E STYRKA
TRÄNA BÅD ION
IT
OCH KOND
HORMONERNA
PÅVERKAR
VÅRT SKELETT
LIVSMEDELSVERKET:
Ät mer D-vitamin!
HELENE HJALMARSON, FIL. DOKTOR I FOLKHÄLSOVETENSKAP:
RÄDSLA OCH ORO ÖKAR
RISKEN FÖR FRAKTURER
BÄSTA TIPSEN FÖR ATT HÅLLA DIG PÅ BENEN I VINTER
4 – 20 13 STA R K A S I D O R
1
ELISABET GUSTAFSSON
AKTUELLT
Eivor Orrmén
njuter av
värmen i
solrummet.
Nya riktlinjer från Livsmedelsverket:
Nu rekommenderas mer D-vitamin
Mitt i mörkaste vintern kan äldre i Göteborg slå sig ner i en
solstol och njuta av sol, sand, palmer och till och med paraplydrinkar. Det är på Morängatans äldreboende som man har
skapat ett solparadis. I solrummet bjuds det på välbehövligt D-vitamin som man får genom att sola i de konstgjorda
soltrålarna. Temperaturen bestämmer man själv, den kan vara
23–33 grader och man kan sitta i direkt solljus eller i skuggan.
Max fem personer får plats i rummet och man kan sitta där i
upp till en timme. Vem skulle inte vilja ha ett solparadis runt
hörnet – mitt i vintern!
Vad skiljer manliga
och kvinnliga skelett?
Svag benstomme syns inte från utsidan,
urkalkningen känns inte heller.
För att behålla en stark benstomme är det viktigt att fylla på
med kalcium och D-vitamin. Kalcipos-D mite är ett receptfritt
läkemedel som förebygger och behandlar kalciumbrist och/
eller D-vitaminbrist.
Kalcipos-D mite finns att köpa på apotek.
www.starktskelett.nu
För skelettets bästa
Kalcipos-D mite (kalcium 500 mg, D-vitamin 200 IE) är ett
receptfritt läkemedel. Förebygger och behandlar kalciumbrist och/
eller D-vitaminbrist, samt som tillägg vid benskörhetsbehandling.
1–3 tabletter per dag. Läs bipacksedeln noga före användning.
För fullständig
www.fass.se
2 STAinformation:
R K A S I D O R # 4 – 20 13
Kvinnors skelett är ofta skörare än männens, eftersom männens benmassa är tätare av naturen. Förlust av benmassa,
som sker när vi åldras, sker dessutom i långsammare takt hos
män. Därför blir män ofta bensköra senare än kvinnorna.
Andra skillnader vad gäller skelett är längden på fingrarna.
Pekfingret brukar vara kortare än ringfingret hos män, medan
det omvända gäller för kvinnor. Bäckenet är förstås större
hos kvinnor för att de ska kunna föda barn. Pannorna skiljer
sig också från varandra. Mäns pannor sluttar bakåt medan
kvinnors pannor är lodräta och avrundade. Men det viktigaste
är kanske inte utseendet på våra pannor utan vad som finns
innanför pannloben!
För lite D-vitamin via maten
Livsmedelsverket gjorde 2011–2012 en
undersökning om svenskarnas kostvanor.
Den visar att vi i snitt får i oss sju mikrogram D-vitamin varje dag via maten. Det
räcker inte enligt de nya rekommendationerna. Med andra ord behöver man äta än
Så här mycket D-vitamin
bör du få i dig:
10 mikrogram per dag för barn,
•vuxna,
gravida och ammande.
20 mikrogram för personer över 75 år.
•Kosttillskott
med 10 mikrogram
D-vitamin dagligen rekommenderas
bland annat till alla äldre som tillbringar
lite tid utomhus.
mer D-vitaminrika livsmedel som fet fisk,
ägg och D-vitaminberikade mejerivaror.
I andra länder som exempelvis Canada
Snabbare läkning vid benbrott
Forskare i Uppsala håller
på att utveckla en ny
behandlingsmetod som
stimulerar skelettet att
återbildas efter svåra skador som exempelvis trafikolyckor eller fallolyckor.
Målet är att korta läkningstiden från 6–12 månader till
tre månader. Inom några år
räknar forskarna med att
kunna introducera den nya
behandlingen.
Läs mer om Livsmedelsverkets
rekommendationer på:
http://korta.nu/n5l18
HITTA ”D” GODASTE PÅ JULBORDET!
Kallrökt lax med västerbottensoch pepparrotsröra
Juletid är ett perfekt tillfälle
att frossa lite extra i D-vitaminrika läckerheter. Att välja
rätt på julbordet gör faktiskt
skillnad för hur mycket
D-vitamin du får i dig. Och
varför vänta till jul? Kallrökt
lax med västerbottens- och
pepparrotsröra är bara ett
exempel på rätter som smakar jättegott redan nu!
Hormonerna påverkar skelettet
Våra hormoner påverkar vårt skelett. Östrogen reglerar
arbetstakten hos de bennedbrytande cellerna. När östrogenmängden minskar i klimakteriet ökar aktiviteten hos de bennedbrytande cellerna. Man tror även att minskad testosteronnivå hos män har betydelse för utvecklingen av benskörhet.
Ta alltså extra hand om skelettet i övergångsåldern.
och USA har man sedan länge insett
problemet att få i sig tillräckliga mängder
D-vitamin. Där berikas inte bara mejerivaror utan även andra livsmedel som
exempelvis frukostflingor.
Om inte maten räcker till kan man köpa
kosttillskott med D-vitamin från närmaste
apotek.
I vårt välnärda land är D-vitamin en av få
vitaminer som vi riskerar att få brist på. Anledningen är att solstrålarna, vår bästa källa
till D-vitamin, är för svaga mellan oktober
och april för att D-vitamin ska kunna bildas
i huden. Brist på D-vitamin kan bland annat
leda till rakit hos barn och benuppmjukning
eller benskörhet hos vuxna.
ISTOCKPHOTO
Äldreboendet med
inbyggt solparadis
ISTOCKPHOTO
Under hösten 2013 ändrade Livsmedelsverket sina rekommendationer kring
D-vitamin. Nu rekommenderas mer
D-vitamin än tidigare till både barn och
vuxna. En internationell studie visar att
många tror att de får i sig mer D-vitamin
via maten än de faktiskt får.
Innehåll D-vitamin i mikrogram per 100 gram livsmedel:
Livsmedel
D-vit
Livsmedel
D-vit
Ekologiska ägg
1,47
Vanliga, ej ekologiska ägg
1,43
D-vitaminberikad
lättmjölk
0,45
Standardmjölk 3%,
ej berikad
0,02
Ostkaka lätt 3% fett
0,27
Ostkaka 9% fett
0,06
Inlagd sill
11,27
Sillsallad
1,04
Kokt lax
16,55
Kokt torsk
2.05
Ål
30,00
Lutfisk
0,12
Källa: Livsmedelsverket
Ingredienser
400 gram kallrökt lax i bit
Ostbollar:
1 dl grovriven Västerbottenost
1 msk finriven pepparrot
4 msk majonnäs
2 msk crème fraiche
1 nypa cayennepeppar och lite
vitpeppar
Dill, rödlök alternativt gräslök
till servering
KP
ISTOC
HOTO
Gör så här:
1. Blanda alla ingredienser till
oströran.
2. Skiva laxen så tunt som
möjligt, skär bort det bruna
närmast skinnet.
3. Lägg laxen på tallrik och
skeda oströran ovanpå. Dekorera med hackad dill, rödlök
alternativt gräslök.
Receptet kommer från ”Julbordet” (Ica Bokförlag) av Erik Lallerstedt och Magnus Leidstedt.
4 – 20 13 STA R K A S I D O R
3
Helene Hjalmarson har
utvecklat ett arbetssätt i
vården, som bidrar till att
upptäcka och förebygga
benskörhetsfrakturer i ett
tidigt skede.
Helene Hjalmarson,
fil. doktor i folkhälsovetenskap:
”Rädsla och oro
ökar risken
för frakturer”
TEXT:
Susanna Carlhem
FOTO:
Elis Hoffman
Att ramla och bryta exempelvis handleden kan gå på en sekund,
men påverkar livet lång tid framöver. Många inleder sin benskörhetskarriär just genom att bryta handleden någon gång i
50–60-årsåldern.
– Har man väl fått sin första benskörhetsfraktur är risken för
en framtida höftfraktur dubbelt så stor, berättar forskaren Helene
Hjalmarson, som utvecklat ett arbetssätt i vården med syfte att
främja hälsa och förebygga frakturer.
S
verige är ett av världens mest bensköra
länder med drygt 190 benskörhetsfrakturer varje dag. Många av dessa
frakturer skulle kunna förhindras.
Helene Hjalmarson, doktor i folkhälsovetenskap och sjukgymnast, har initierat ett
tvärprofessionellt arbetssätt där olika vårdenheter i Karlstad samarbetar för att lyckas med
hälsofrämjande frakturprevention.
– Vi startade redan 2007 med ett samarbete
mellan ortopedkliniken och primärvården
under rubriken: ”Motivation till frakturprevention.” Samarbetet har lett till att 85 procent
av de som kommer in med en handledsfraktur
i Karlstad numera blir utredda för benskörhet,
vilket kan jämföras med 15–25 procent ute i
landet. Vårdkedjan innebär också patienten
får upprepade hälsosamtal samt genomgå
tester för balans och muskelstyrka. Patienterna
erbjuds även styrketräning, balansträning,
uppföljande samtal och osteoporosskola,
berättar Helene.
u
”En bra pensionsförsäkring är
starka lårmuskler, god balans
och bearbetad rädsla.”
Visste
du att...
... i Sverige sker
varje dag cirka
190 frakturer
som orsakas av
benskörhet.
Rädsla och oro ökar risken
I sin forskning har Helene sett att en del personer upplever stark oro och rädsla i samband
med diagnosen. Man kan bli försiktigare av
rädsla för nya frakturer och oroas över förlorad självständighet samt förändrad identitet.
En del tror inte på sin fysiska förmåga och kan
ofta vara väldigt ensamma.
– Rädsla, dålig tillit till sin fysiska förmåga
och social isolering är faktorer som ökar risken
för frakturer. Själva diagnosen kan alltså bidra
till en negativ spiral med tilltagande rädsla och
indirekt ökad frakturrisk. Därför är det rent
oetiskt att endast ge benskörhetsdiagnos och
läkemedelsbehandling utan adekvat uppföljning, menar Helene.
Forskning visar att tilliten till sin förmåga
och meningsfullhet i vardagen är starkt kopplad till fysisk kapacitet, hälsobeteende och
tidigare antal frakturer.
– Vården behöver kompletteras med stödjande uppföljningar och möta de som behöver
träna upp sin fysiska förmåga, bearbeta rädslor
och utveckla tillit mot en sund riskmedvetenhet, säger Helene.
Bra att resa sig från golvet
Forskning visar att de som tränar på att resa
sig upp från golvet övar upp både koordina-
Yoga och gym
6
STA R K A S I D O R # 4 – 20 13
förändringar via osteoporossköterskan eller
teamet i primärvårdens osteoporosskola.
Nästan 90 procent av
de som brutit handleden får uppföljning och
ungefär en tredjedel
väljer att gå osteoporosskolan.
Det finns vårdkedjor
på andra håll i Sverige
också men benskörhet
har inte någon naturlig
plats inom vården. I
Skåne är det ortopederna som tar hand
om bensköra patienter
medan det i Stockholm
är endokrinologerna. I
Västra Götaland är det
oftast geriatriker som
vårdar de bensköra.
Det kanske inte är så
konstigt att vården av
bensköra ser olika ut i
vårt avlånga land!
Frakturer gör inte bara ont, de
kostar samhället enorma pengar
också. Visste du exempelvis att:
Cirka 70 000 frakturer per år i
•Sverige
beror på benskörhet.
En höftfraktur kostar svenska
•vården
ungefär 400 000 kronor.
Benskörhet
är en underbehand•lad sjukdom. I Sverige
som helhet
får endast 14 procent av kvinnorna
och 3 procent av männen läkemedelsbehandling mot benskörhet.
Svaga muskler ökar risk för fraktur
Att träna kontinuerligt lönar sig verkligen.
Man löper fyra gånger större risk att få en
fraktur om man har svaga muskler i lår och
stuss.
– Jag brukar säga att en bra pensionsförsäkring är starka lårmuskler och bra balans,
berättar Helene.
I forskningen har hon även stött på hälsosamma personer som exempelvis promenerar
6–7 timmar i veckan.
– Här kan det vara bra att tänka som i ett
pensionssparande och sprida ut investeringarna, säger Helene. Byt gärna ut några promenadpass mot exempelvis styrketräning eller tai
chi för att få mer allsidig träning.
Så fungerar vårdkedjan
Karlstad har blivit
känd för sin vårdkedja,
där olika vårdenheter
samarbetar. Redan
på Ortopeden fångas
patienter med handledsfrakturer upp för
benskörhetsutredning.
De bensköra patienterna får testa sin fysiska
kapacitet och ha ett
hälsoprofilsamtal. Man
ger också uppföljning
och stöd till beteende-
tion, balans och muskler, något som är viktigt
för att minska risken att falla.
– Här i västvärlden har vi tyvärr glömt bort
hur man närmar sig golvet. I många andra
länder är det naturligt att både äta och sova
på golvet, menar Helene. I Storbritannien finns
exempelvis Fall Clinics, särskilda kliniker som
enbart arbetar med fallprevention. Där får
patienterna bland annat öva på att resa sig upp
och ner från golvet, berättar Helene.
Fakta om benskörhet
och frakturer
Själv tränar Helene yoga och hon försöker
också träna styrketräning flera gånger i veckan.
Samtidigt är det fullt upp med familj, forskning
och föreläsningar.
– Även om jag har dåligt med tid inser jag
livets korthet. Min gamla farmor var benskör
och jag minns hur hennes livskvalitet begränsades efter att hon fick en höftfraktur och
hamnade i rullstol, berättar Helene. Det behövs
verkligen en mer hälsofrämjande sjukvård
vid benskörhet. En vårdstruktur som inte
bara upptäcker och behandlar bensköra utan
som också medvetet utvecklas för att främja
livslånga hälsofrämjande levnadsvanor. Detta
är ju en vinst vid frakturprevention såväl som
för andra svåra folkhälsosjukdomar avslutar
Helene.
•
4 – 20 13 STA R K A S I D O R
7
Returadress:
Meda AB
Att. Jennie Råstrand
Box 906
170 09 Solna
Håll dig på benen i vinter!
BU
NG
YP
UM
P.S
E
COLOURBOX
Att förbereda sig inför
vinterns ishalka är inte fel.
Den allra bästa förberedelsen
är faktiskt att träna.
TÄVLING
Träna hemma eller på gym?
Styrketräning och dagliga
promenader är nödvändigt. Det
är aldrig för sent att börja. På
Nya Zeeland
har man
med stor
framgång
använt
en enkel
träningsmetod
för att förebygga fallskador. Nu ska forskare i
Sverige göra en studie där äldre
personer får prova träningsmetoden. Träningen innebär relativt
enkla styrke- och balansövningar i hemmet, som att stå på ett
ben, resa sig upp från en stol
och göra benlyft med viktmanschett. Kanske bra tips om man
vill göra lite övningar hemma
också i lugn och ro?
Undvik brist på D-vitamin
På Nya Zeeland har vårdpersonal uppmuntrats att skriva ut
D-vitamin till äldreboenden
sedan 2010. Målet har varit
att minska frakturer på grund
Vinn BungyPump-stavar,
värde 900 kr
God balans, styrka och uthållighet är ett bra
recept för den som vill stå och gå stadigt i vinter.
av fall. Man har då utgått från
studier som visat att D-vitamin
kan ha den effekten. Resultatet
har inte låtit vänta på sig. Mellan 2010 och 2012 har
antalet äldre som tar Dvitamintillskott ökat från
15 till 74 procent. Antalet
äldre som sökt vård för
frakturer på grund av fall
har minskat med 32 procent.
Med dessa resultat är det
extra angeläget att undvika brist
på D-vitamin i vinter.
Tycker du att fler borde
veta mer om benskörhet?
En bra början är att läsa det här nyhetsbrevet.
Vi bjuder på inspiration, nyheter och matnyttiga tips för att få ett starkare skelett. Att
prenumerera är gratis. Beställ på telefon
08–630 19 39 eller anmäl ditt intresse
på www.starktskelett.nu
www.starktskelett.nu
Broddar och halkvarningsapp
Broddar eller halkskydd är förstås en självklarhet att ha nära
till hands under vintern. Det finns
också en app som heter Halkvarningen som man kan ladda
ner gratis. Det är
Södersjukhuset i
Stockholm som tagit fram appen för
att minska antalet halkolyckor.
Halkvarningen är världens första
app för inrapportering av blixthalka och istappar.
Välkommen till ROP –
Riksföreningen Osteoporotiker
ROP är en rikstäckande
organisation för personer
med osteoporos (benskörhet) och för deras anhöriga
och andra som har anknytning till eller arbetar med
osteoporospatienter.
Föreningen bygger
på ideella krafter och är
politiskt och ideologiskt
obunden. Som medlem får
du bland annat möjlighet att
delta i regionala och lokala
aktiviteter. Vill du komma i
kontakt med ROP, gå in på
www.osteoporos.org eller
kontakta deras kansli på
telefon 08–505 805 74.
BungyPump-stavar har en
fjädring som ökar träningseffekten. Man kan alltså gå
stavgång och samtidigt få
lite styrketräning på kuppen. Var med i vår tävling
så kanske det blir du som
vinner ett par BungyPumpstavar.
Börja med att svara på
vår fråga. Hur mycket
D-vitamin rekommenderas
personer över 75 år att få
i sig? Skicka ditt svar på
ett vykort till Meda,
Att: Jennie Råstrand, Box
906, 170 09 Solna eller
via www.starktskelett.nu
senast den 15 januari 2013.
Glöm inte att skriva avsändare.
Vinnare i förra tävlingen:
Grattis säger vi till Mary
Sundin i Gävle som vann
en Philips ångkokare i förra
tävlingen. Här är några av
hennes tips: stavpromenader, balansövningar, simning, gympa med bastubad.
Vad gäller kosten är tipset
att äta mycket grönt, råkost
och fisk.
Vinnarna publiceras även
på www.starktskelett.nu.
Nyhetsbrevet Starka Sidor ges ut av Meda fyra gånger per år och går även att ladda ner på www.starktskelett.nu.
Kundservice: 020-35 05 05, [email protected] Webbadress: www.starktskelett.nu Postadress: Meda, Pipers väg 2A, Box 906, 170 09 Solna.
Redaktion: Utgivare: Jennie Råstrand, [email protected], Medicinsk faktagranskning: Joakim Svahn
Redaktör: Susanna Carlhem Art Director: Carola Pilarz, JG Communication Tryck: Halmstad Tryckeri
PRENUMERERA KOSTNADSFRITT PÅ STARKA SIDOR: Ring 020-35 05 05 eller använd formuläret på www.starktskelett.nu
