Piteå 2009-08-28
Till:
Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt
Samrådsyttrande från Fyrkantens vattenråd angående förslag till
förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, och
miljökonsekvensbeskrivning för Bottenvikens vattendistrikt
Fyrkantens vattenråd har den 18 augusti 2009 beslutat att avge följande samrådsyttrande över
Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan (FP), miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram
och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Remissvaret är utarbetat av styrgruppen i
samverkan med vattenrådets medlemmar och fokuserar främst på förslagen till
miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram (ÅP).
Allmänna synpunkter på hela samrådsmaterialet
Fyrkantens vattenråd har haft en bra dialog med vattenmyndigheten/länsstyrelsen under
arbetet. Vattenrådet är positivt till helhetssynen i vattenförvaltningen och möjligheten till
dialog mellan verksamhetsutövare, markägare, myndigheter och privatpersoner. Den lokala
förankringen, gräsrotsperspektivet som man applicerar uppifrån, kräver att man även i
fortsättningen ger bra stöd för fortsatt lokal förankring och utveckling av nätverken under den
kommande sexårsperioden.
Det underlag som är framtaget är imponerande i sitt omfång och utgör ett bra underlag för
fortsatt dialog och diskussioner samt som underlag för framtida planering. Mängden
information, formen av information, samt brister i enhetlighet gör materialet delvis svårt att
greppa. Det kan försvåra för lokala företrädare att komma med synpunkter samtidigt som
tiden har varit knapp för att hinna engagera lokala krafter i arbetet.
Kartor, tabeller och figurer måste vara större, tydligare och ha korrekta enheter för att
underlätta tolkningen av dem. Indelningen av vattenförekomster överensstämmer inte med
verkligheten eftersom de bygger på en kartindelning som ibland blir väldigt fel. För att den
lokala dialogen ska fungera är det viktigt att vattenförekomsterna känns förankrade och
accepterade. Det är av vikt att modeller och bedömningar korrigeras så att de på bästa möjliga
sätt speglar de förhållanden som råder i vattnen. Materialet är översiktligt och det gör det
svårt att bedöma konsekvenserna av förslagen. Kostnaderna är i många fall oklara men det är
dock tydligt att det i dagsläget är Vattenmyndigheten/Länsstyrelsen som ska stå för stora delar
av kostnaderna för åtgärderna i den kommande förvaltningscykeln samt kommunerna med
kostnader för vattenskyddsområden. Förslaget till FP sammanfattar vattenförvaltningsarbetet
på ett godtagbart sätt. Arbetsprocessen har inte varit möjlig att påverka men
vattenmyndigheten/länsstyrelsen har gjort vad de kunnat utifrån de förutsättningar som de fått.
Lennart Lindelöf
Telefon 0911-696106
[email protected]
FYRKANTENS VATTENRÅD
Vi förstår att det är nödvändigt att använda den indikativa modellen även om det leder till stor
osäkerhet i statusklassningarna. Förekomster klassade som sämre än god ska verifieras men
där statusen kan ha felaktigt klassats till hög eller god kräver ingen verifiering. Det är
önskvärt att det i redovisningar klart framgår vilka statusklassningar som baseras på modeller
och vilka som bygger på verifiering med faktiska mätdata och bedömningsgrunder.
Allmänna synpunkter för Åtgärdsprogram
Fyrkantens vattenråd stödjer kartläggningen av sulfidjordar och anser att SGU bör medverka i
Vattenmyndighetens kartläggning av dem. Vattenrådet vill särskilt framhålla behovet av
kartläggning av sulfidjordar inom Rosåns avrinningsområde där man har återkommande
surstötar.
Ordlistan bör kompletteras med alla förekommande förkortningar och facktermer, även
sådana som förekommer i tabeller och diagram, för att underlätta för läsarna.
Tveksamt om förekomster av bäckröding ska påverka statusklassningen så mycket att den blir
sämre än god om allt annat är som det ska. Förbud bör gälla för utplantering av bäckröding
och borde vara ett bra sätt att förhindra ytterligare risk för spridning. Decimering av
bäckröding torde vara svår och kostsam. Byggande av spridningshinder kan leda till nya
vandringshinder för naturligt förekommande fiskbestånd.
Åtgärder som berör vatten behöver inte i alla lägen ske i vatten där statusen är sämre än god.
Det kan ligga i någons intresse att vidta åtgärder i vatten som har god status eller bättre för att
gynna vattenförekomstens ekologiska eller kemiska status eller få bättre kunskap om vattnet.
Även något område med hög status bör provtas mer ingående för att få en bild över hur ett bra
vattendrag eller sjö i denna region ser ut, verifiera modeller och expertbedömningar.
Det finns flera mindre kustmynnande vattendrag där fisk från havet lekvandrar. De
vattendragen har, i förhållande till sin storlek, stor betydelse för rekrytering av
kustfiskbestånden. Vi föreslår att vattenmyndigheten i samråd utreder vilka av dessa
vattensystem som bör klassas som vattenförekomster. Liknande situation är det med flador
och glosjöar som är viktiga vattenområden längs kusten men som ibland inte är
vattenförekomster på grund av sin ringa storlek.
Fyrkantens åtgärdsprogram
De föreslagna åtgärderna för miljöproblemen måste ges olika prioritering. En sådan
prioritering framgår inte av remissmaterialet. En analys av dels miljöproblemens rangordning
dels föreslagna åtgärders prioritet är nödvändig för att resurserna skall kunna nyttjas med
bästa effekt. I åtgärdsprogrammet står att detta inte innehåller ”alla de åtgärder som en
myndighet eller kommun kan behöva vidta för att uppnå miljökvalitetsnormen.” Detta medför
ett stort behov hos myndigheter och kommuner av vägledning för hur man praktiskt ska
arbeta med dessa frågor. Samråd med kommunerna förutsätts i de åtgärder som kommunerna
ansvarar för.
Lennart Lindelöf
Telefon 0911-696106
[email protected]
FYRKANTENS VATTENRÅD
Åtgärdernas inbördes turordning har stor betydelse särskilt för vattenförekomster som hänger
ihop. Som exempel kan nämnas att försurning och läckage av tungmetaller uppströms bör
åtgärdas innan man förbättrar vandringsmöjligheterna nerströms för fisk.
Dricksvatten
Vissa dricksvattenförekomster saknar skyddsområde. Åtgärdsförslaget är att fastställa
vattenskyddsområde för vattentäkter.
Bl.a. Piteå kommun har satsat en hel del på utbyggnad av dricksvattennätet. Det innebär att
behovet av gamla vattentäkter måste ses över. Beroende på om de behövs eller inte kan
behovet av skyddsområden komma att ändras under förvaltningscykeln.Utifrån nuvarande
resurser i kommunerna kan det bli problem att hinna säkerställa skyddet för alla vattentäkter
före utgången av 2012.
Försurning
Det är viktigt att ta reda på vilka dikningsföretag och sjösänkningar som skett i Rosåns
avrinningsområde. De planerade provtagningarna bör ske på sådant sätt att man kan precisera
varifrån det kommer surt vatten med höga halter av metaller. Behovet av diken på
jordbruksmark gör det extra viktigt att hitta de diken/områden som läcker mest och som man
bör åtgärda först om det blir aktuellt med åtgärder. Eventuella samband mellan läckaget av
tungmetaller från Rosån och dess betydelse för tungmetallförekomster i havet, där bl.a.
Storfjärden har förhöjda halter med kadmium, bör undersökas.
Erfarenhetsutbyte gällande sulfidjordar och åtgärder bör göras med Finland.
Övergödning
Beslutade åtgärder är mer undersökningar i Aleån, Mockträsket, Yttre Bjurträsket, Rosån,
Lillån och Nedre träsket.
Föreslagna åtgärder är detaljerad källfördelning och eventuell reduktion av fosforbelastning.
Det råder en risk för övergödning i Mockträsket och Alträsket och därför vill vattenrådet
tillföra Alträsket till vattnen för kommande åtgärder.
Miljögifter
Eventuella samband mellan läckaget av tungmetaller från Rosån och dess betydelse för
tungmetallförekomster i havet, där bl.a. Storfjärden har förhöjda halter med kadmium, bör
undersökas.
Främmande arter
Förslagen till åtgärd är verifiering och övervakning av bestånden av bäckröding i Lillån och
Mattesbäcken.
Lennart Lindelöf
Telefon 0911-696106
[email protected]
FYRKANTENS VATTENRÅD
Fysisk påverkan
Det finns flera flottningsdammar och några kvarndammar i VRO. Några av dammarna, främst
i Rosån, har ett kulturhistoriskt värde, för dessa föreslås anläggning av omlöp för vandrande
fisk. Vägtrummor och restaurering är andra förslag på åtgärder.
De föreslagna åtgärderna för de olika miljöproblemen måste ges olika prioritering. Skyddet av
dricksvatten är viktigt. Försurning och läckage av tungmetaller bör åtgärdas innan man
förbättrar vandringsmöjligheterna för fisk i de delar som är kraftigt påverkade av sulfidjordar.
Några av dammarna i Aleån och Rosån har kulturhistoriskt värde och för dessa föreslås att de
åtgärder som vidtas, för att återställa fiskvandring, går att kombinera med de kulturhistoriska
värdena.
Miljökvalitetsnormer (MKN)
Miljökvaliteten i olika vattenförekomster måste få vara olika. Naturliga förhållanden och
händelser bör inte ge en klassning sämre än god bara för att t.ex. vattenkemin eller
förekommande arter skiljer sig från det förväntade. Det får inte bli så att man åtgärdar
naturliga olikheter mellan vattenförekomster bara för att uppnå en fastställd
miljökvalitetsnorm. Utifrån nuvarande material är det svårt att bedöma konsekvenserna för
olika verksamhetsutövare, kommuner och markägare utifrån de föreslagna
miljökvalitetsnormerna. Det verkar dock klart att tillsynsverksamhet och rådgivning behöver
utökning. Dessutom kan det förändra kommunens möjligheter gällande planering.
Kommunerna behöver också bättre handledning från länsstyrelsen och Naturvårdsverket.
Fyrkantens vattenråd genom
Lennart Lindelöf
Lennart Lindelöf
Telefon 0911-696106
[email protected]
FYRKANTENS VATTENRÅD
