Anställningsbarhet:
Perspek3vfrånutbildningocharbetsliv
GunSparrhoff
IBL/APS
Linköpingsuniversitet
GunSparrhoff
Varförtalaomanställningsbarhet?
Nyvaknad uppmärksamhet den senaste 10- till 15årsperioden
• Livslångt lärande (Europeiska året för LLL 1996)
• Bolognadeklarationen (Start 1999)
– Öka tydlighet och jämförbarhet inom och mellan de
europeiska utbildningssystemen
• Bolognaprocessen
– främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas
konkurrenskraft som utbildningskontinent
2
GunSparrhoff
Agenda
• Anställningsbarhet som begrepp och politisk vision
• Att utbilda för anställningsbarhet
• Inkludering och exkludering
3
GunSparrhoff
AHstuderaanställningsbarhetsombegreppochfenomen
Av tyska begriff, begreifen, med betydelsen fatta, begripa
Det abstrakta innehållet i en språklig term
Begrepp som idé, koncept och föreställning
•
Begrepp som tecken i tiden – säger något om hur vi ser på oss själva
och den tid vi lever och verkar i
•
Innebörder och värdeladdningar och förskjutningar av dessa
•
Begrepp som verktyg för förändring
4
GunSparrhoff
Policy-ochpraxisbegrepp
Anställningsbarhet:
• Ett ideologiskt och politiskt laddat begrepp
• Ett policyredskap för förändring
• Ett tecken i tiden:
– Användningen av begreppet speglar den rådande
tidsandan och dess idéer och diskussioner…
– …och hur dessa omsätts i handling i olika
organisatoriska sammanhang
5
GunSparrhoff
EHbegreppiförändring
• Den första epoken (Ca 1900 - 1950)
– Identifikation av den arbetsföra arbetskraften i termer
av ålder, hälsa, familjeförhållanden, vilja (dock inte i
termer av kompetens)
– Dikotomisk syn: anställningsbar eller inte
– Anställningsbarhet gavs innebörden av sysselsättning i
termer av anskaffande av arbetskraft (jfr. eng.
employment)
– Praxisbegrepp
6
GunSparrhoff
• Den andra epoken (Ca 1950 – 1970-talen)
– Policybegrepp på samhälls- och organisationsnivå, främst
inom arbetsmarknads- och socialpolitiken
– Fokus på sysselsättnings- och bemanningsfrågor
– Fokus på socialt, fysiskt och mentalt utsatta grupper i namn
av människors lika värde, inkludering etc.
– Individer började ses som mer eller mindre anställningsbara
– Anställningsbarhet förstås fortfarande i termer av
sysselsättning (employment)
7
GunSparrhoff
• Den tredje epoken (Ca 1980 – pågår)
– Policybegrepp inom ett flertal politikområden, t ex
arbetsmarknads-, näringslivs-, social-,
utbildningspolitik samt hållbar utveckling
– Supranationell-, nationell-, organisations- och
individnivå
– Aktörer på supranationell nivå: OECD, Unesco
(FN), EU m fl.
8
GunSparrhoff
¨
Livslångt lärande som paraplybegrepp för att
säkra den ekonomiska tillväxten och välfärden globalt
och nationellt
• Under paraplyet livslångt lärande samlas begrepp
som anställningsbarhet, flexibilitet och säkerhet
(flexicurity), entreprenörskap, anpassningsbarhet,
matchning etc.
9
10
GunSparrhoff
– Fokus på individen och dess förutsättningar och
personliga ansvar vad gäller
• Kunskaper och färdigheter (kompetensfokus)
– Relevanta och uppdaterade kunskaper
• Attityder och värderingar (fokus på sociala färdigheter)
• Visst fokus på relationen mellan individen och
organisationen i termer av kapaciteter på det strukturella
och kulturella planet (matchning)
• Viss diskussion om samhällets och organisationers
ansvar för anställningsbarheten
GunSparrhoff
Anställningsbarhet som ”att få och kunna behålla ett
arbete”
• Relationen mellan individen och arbetsgivaren i fråga om
balansen mellan den personliga friheten och flexibiliteten och
arbetsgivarens behov av rätt kompetens
• Ny innebörd av anställningsbarhet med betoning på –barhet
(employability)
– ability – fokus på individens förmåga
11
GunSparrhoff
12
Denanställningsbaraindividen
Idealet är
• The lifelong learner (den ständigt lärande individen)
• Ett aktivt och självstyrande subjekt som ser till att
hålla sig anställningsbar och investerar i sig själv som
ett företag - Jag AB
13
GunSparrhoff
Thelifelonglearner
– Kapabel
– Ansvarstagande
– Ak3v
– Mo3verad
– Flexibel
– Engagerad
– Disciplinerad
– Informerad
– Erfaren
– Framgångsrik
– Passionerad
– Anpassningsbar
– Kompetent
14
GunSparrhoff
DenhögreutbildningensansvaraHutbildaför
anställningsbarhet
•
Krav ’uppifrån’ – Lag- och policytexter
•
Krav ’utifrån’ – Bolognaprocessen, OECD
•
Krav ’underifrån’ – ”Varför måste vi lära oss det här?”
•
Krav ’inifrån’ – Den neoliberala diskursen
Högreutbildning
GunSparrhoff
Verkligakrav–högskolelagen
• Universitet och högskolor ska samverka med det
omgivande samhället och informera om sin
verksamhet (kap 1 §2)
• Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
beredskap att möta förändringar i arbetslivet (kap 1
§8)
• Utbildning på avancerad nivå ska utveckla
studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet
som ställer stora krav på självständighet eller för
forsknings- och utvecklingsarbete (kap 1 §9)
15
GunSparrhoff
Upplevdakrav–ochmotstånd!
• Anställningsbarhet som ledstjärna för högre
utbildning innebär:
– Studenter som kunder
– Effektivitet och rationalitet
– Nyttomaximering
16
GunSparrhoff
Vadärsy]etmedhögreutbildning?
• Nyttoperspektivet
– Utbildningen ska tillhandahålla arbetskraft och
öka välståndet i samhället
• Konkurrensperspektivet
– Utbildningens syfte är sortering – vilka kommer
in, vilka klarar sig igenom, vilka får bra betyg/
vitsord?
• Bildningsperspektivet
– Utbildning har ett egenvärde – frigörelse, kritiskt
tänkande, bildningsgods
17
GunSparrhoff
NyHoperspek3vet
Den största målsättningen för utbildningen är
inte kunskap utan handling – Herbert Spencer
• Förbereda för arbete
• Utbildningen rättfärdigas av sin samhällsnytta, ex.
ekonomisk tillväxt
• ”The skills agenda”
• Utbildningens matchning till arbetslivets krav/behov
18
GunSparrhoff
Konkurrensperspek3vet
Duktiga människor läser vid universitetet, och
arbetsgivare gillar duktiga människor – John
West
• Utbildning ska vara en utmaning (svårt=hög status)
• Utbildningens funktion är sortering
• Betyg, examination, CV
• Utbildning som symbolhandling
19
GunSparrhoff
Bildningsperspek3vet
Den som gör något utan att förstå, han är en
best – Guido di Arezzo
• Academia - Platon
• Bildning = frigörelse (Humboldt)
• Liberal education
• Bildning har ett egenvärde
20
GunSparrhoff
Medborgarperspek3vet
• Inkludering i samhällsgemenskapen=erkännande
som människa
• Identitetsskapande och formning
• Ansvariggörande av individer
En del av det livslånga och livsvida lärandet
21
GunSparrhoff
Etableringpåarbetsmarknaden
•
Arbete och anställningsbarhet som delaktighet i samhällsgemenskapen
(den goda medborgaren är etablerad i arbetslivet)
•
Arbets(o)förmåga
•
•
Kompetens
•
Hälsa
•
Vilja/motivation
Inkludering och exkludering
•
Utsatta grupper (Målgrupper: ex. lågutbildade, arbetslösa, sjukskrivna, invandrare,
missbrukare, kriminella…)
•
Styrning
•
Ideologisk styrning, Politisk styrning
•
Diskursiv och kulturell styrning
•
Individens styrning av sig själv
22
Tabell 1: Olika perspektiv på anställningsbarhet
Utgångspunkter
Drivkrafter
Supranationellt
perspektiv
Nationellt
perspektiv
Organisatoriskt
Tillgång till arbetskraft
(sysselsättning) globalt och inom vissa
större internationella
regioner, t ex EU.
Tillgång till arbetskraft
(sysselsättning)
nationellt
Tillgång
till
den
arbetskraft/kompetens
som
verksamheten
kräver
Kunna få och behålla
ett arbete
Ekonomisk
konkurrens antas gynna tillväxt och leda till välfärd
Ekonomisk
konkurrensfaktor, hög BNP
antas gynna tillväxt
och leda till välfärd
Främst ekonomisk
Social delaktighet i
samhället, social och
fysisk trygghet, minskade sociala klyftor och
utanförskap
Social delaktighet i
samhället,
trygghet,
minskade
sociala
klyftor och utanförskap
Ekonomisk
trygghet
och utveckling: kunna
försörja sig och sin
eventuella familj, ha
råd med livets nödtorft
och eventuell guldkant
Individuellt
perspektiv
perspektiv
Konkurrens
inom
branschen nationellt
och internationellt
Social (i vissa tider
och inom vissa sektorer)
Social tillhörighet och
delaktighet
Personlig utveckling
av kunskaper och färdigheter
Idéer om människors
rörlighet mellan länder
Status och karriär
Strategier
Policyskrivning
och
deklarationer
avseende kompetensförsörjning
på
en
nationsövergripande
nivå
Ekonomiska satsningar på nationsövergripande nivå
Möjliggörande
(helt
eller delvis protektionistiskt) av rörlighet
mellan länder
Statlig, regional eller
kommunal (lokal) nivå
Mer eller mindre strategiska satsningar på:
Utbildningspolitiska
åtgärder. Matchning
mellan efterfrågan och
utbud inom olika sektorer. T ex satsning på
högre utbildning, höjning av grundläggande kunskaper, satsning på yrkesutbildning etc.
Rekrytering
personal
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade
mot
arbetslivets
parter,
branscher,
organisationer
av
Kompetensutveckling
av personal
Organisationsutveckling
Satsningar på förändring av värderingar
och attityder
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade
mot utsatta grupper; t
ex arbetslösa, fysiskt
och psykiskt handikappade etc.
Aktörer
OECD, FN, EU
Riksdag och regering
Chefer och linjechefer
m fl.
Kommun- och landstingspolitiker
Personalansvariga
Fackförbundens
arbetsgivarnas
organisationer
och
riks-
Utredare och forskare
Intresse- och lobbyorganisationer
Utbildningsinstanser
på olika nivåer
Konsulter
Rekryteringsföretag
Fackliga och arbetsgivarorganisationer
Utbildning,
kompetensutveckling
och
livslångt lärande för
kända och okända
arbetsuppgifter
Anpassning till samhällets krav genom att
anta en lärande livsstil
och attityd (vara en
’lifelong learner’) =
önskvärt beteende
Motstånd mot samhällets krav (d.v.s. av
olika anledningar inte
vilja/ tycka sig kunna
anta
ovanstående
önskvärda handlingar)
= icke önskvärt beteende
Individens förhållande
till sig själv beträffande självbild, självförtroende, locus of
control, kunskaper, erfarenheter etc.
Individens kontaktytor
med chefer och linjechefer,
personalansvariga, fackliga företrädare, arbetsförmedlare,
studieoch
yrkesvägledare,
lärare, utbildare, projektledare,
socialarbetare etc.
