Fördjupning i de nya
upphandlingsreglerna
del 2
Förändringar i den nya
upphandlingslagstiftningen:
inköpscentraler och leverantörsperspektivet
SKL Kommentus
Inköpscentralens nya roller
Åsa Edman
Vad får inköpscentralen göra idag?
› Inköpscentraler ska vara en UM och den får
1. teckna ramavtal i eget namn för andra UM/UE; eller
2. agera ombud för flera UM/UE.
Inköpscentralens nya roller
UM/UE får genom anskaffa …
... varor och tjänster genom en inköpscentral (grossistverksamhet)
… varor, tjänster och byggentreprenader genom
1. kontrakt som tilldelas av en inköpscentral;
2. DIS som drivs av en inköpscentral; eller
3. ramavtal som ingås av en inköpscentral.
IC får även tillhandahålla s.k. stödverksamhet för inköp
Vad innebär grossistrollen?
•
Inköpscentralen anskaffar varor och tjänster enligt LOU/LUF i eget
namn
•
Inköpscentralen bär det upphandlings- och avtalsrättsliga ansvaret
gentemot leverantören och det avtalsrättsliga ansvaret gentemot
UM/UE
•
UM/UE köper varor och tjänster direkt från inköpscentralen privaträttslig avtalsrelation mellan dem.
•
Det föreligger således inget avtalsförhållande mellan UM/UE och
leverantören eller inköpscentralen är leverantören
Fördelar för UM/UE resp. leverantörer
UM/UE
Snabbt och enkelt
Ökad valfrihet
Inga krav på att ingå i
avropsberättigad krets
Inga överprövningar
Leverantör
Inköpscentralen blir enda
motpart/kontaktpunkt
Inköpscentralens perspektiv
› Risktagande med offentliga medel?
› Går SME-perspektivet förlorat?
› Vara en aktör på befintliga grossistmarknader
› IC måste utveckla nya affärsupplägg och arbetssätt – liknar
återförsäljare
Inköpscentraler som grossister
Dynamiska inköpssystem
”varor, tjänster eller byggentreprenader som
är allmänt tillgängliga på marknaden och har
egenskaper som tillgodoser den
upphandlande myndighetens behov.”
Tvåstegsförfarande enligt selektivt förfarande
Steg 1
Systemet
inrättas –
kvalificering
Systemet i drift
- löpande
annonsering,
kvalificering och
bedömning
Steg 2
Kontrakt
tilldelas
Dynamiskt inköpssystem
- Öppet för nya leverantörer
under hela giltighetstiden
- Antal leverantörer får inte
begränsas
- Stängt för nya leverantörer
under ramavtalsperioden
- Antal leverantörer får
begränsas
- Upphandlingsförfarandet är
styrt
-Olika
upphandlingsförfaranden kan
väljas
- Giltighetstiden är inte
begränsad enligt lag
- Giltighetstid maximalt fyra
år enligt lag om ej särskilda
skäl finns
- Avropsberättigade UM behöver
inte anges.
- Avropsberättigade ska anges
- Nya avropsberättigade UM får
tillkomma under giltighetstiden
- Kontrakt tilldelas enligt
”vanliga” tilldelningskriterier
- Nya avropsberättigade UM
kan inte tillkomma
-Kontrakt tilldelas genom
fördelningsnyckel/FKU
Ramavtal
När passar vad?
specifikt
DIS
Ramavtal flera leverantörer och förnyad
konkurrensutsättning
Behov
generellt
Ramavtal 1 lev eller
rangordning
centraliserad
Leverantörssidan
fragmentiserad
Inköpscentralens roll
”Marketmaker”
IC:s roll
Tilldelande
UM
DIS
Ramavtal flera leverantörer och förnyad
konkurrensutsättning
Ramavtal 1 lev eller
rangordning
Större frihet för UM
Tack!
www.sklkommentus.se
Behovet
Member: Grönlunds Orgelbyggeri in Gammelstad
Behoven i offentlig sektor och
näringslivets utveckling
- Upphandling borde syfta till att stärka den offentliga
verksamhetens förnyelse, kvalitet och effektivitet med stöd
av innovationsupphandling,
- samtidigt som innovationsförmågan och förutsättningarna
för strukturomvandling i näringslivet stärks.
16
2016-11-24
Politiken måste engageras
Vilken
beställarkompetens
vill politikerna att
förvaltningen ska
ha?
Vilka leverantörer
önskar beställarna
ha?
Hur tydlig är
politikerna mot
beställarna om vad
som är uppdraget?
17
2016-11-24
Tidig dialog skapar förståelse och
kunskap om behoven och möjligheterna
Tidig dialog
med
marknaden
18
2016-11-24
Näringslivet
bidrar med
kunskap och
inspel
Specificera
kraven
Funktionell
kravspecifikation
Annonsering
och tdb
LOU´s
bestämmelser
Utveckling och förnyelse
”Det
är av yttersta vikt att fullt ut utnyttja de möjligheter som
offentlig upphandling ger att uppnå målen i Europa 2020strategin för hållbar tillväxt”
• Alternativa anbud
• Innovationspartnerskap
• Funktions- och prestandakrav
• Livscykelkostnader
19
2016-11-24
Kap. 4 Allmänna bestämmelser
Rättelse och komplettering
• UM får tillåta/begära rättelse av felskrivning etc. och får även begära
komplettering
• Tilldelning av kontrakt i separata delar
• UM får dela upp kontraktet i delar, eller
• förklara i annonsen varför inte delat upp.
Upphandlande myndigheter kan:
• begränsa antalet delar en leverantör kan lägga anbud på, eller
• begränsa antalet som en leverantör kan vinna,
• under förutsättning att objektiva regler har angetts i förväg.
20
2016-11-24
Förhandlat förfarande med
annonsering
Större flexibilitet när förfarandet får användas
• Om behovet inte kan tillgodoses utan anpassning av lättillgängliga
lösningar.
• Om föremålet för kontraktet inbegriper formgivning eller innovativa
lösningar.
• Om särskilda omständigheter som avser kontraktets art, komplexitet,
rättsliga och ekonomiska utformning eller på grund av riskerna i anslutning
till dessa föreligger.
• Om den upphandlande myndigheten inte med tillräcklig precision kan
utarbeta tekniska specifikationer med hänvisning till en standard, europeisk
teknisk bedömning, gemensam teknisk specifikation eller teknisk referens.
• Om lämnade anbud är ogiltiga eller inte acceptabla.
• Se HFD inställning till skada i HFD 2013 ref. 53 blir i praktiken oftast möjligt
att använda förhandlat förfarande om behovet finns.
21
2016-11-24
Konkurrenspräglad dialog
• Större flexibilitet när förfarandet får användas
• Syftet ska vara att identifiera och ange myndighetens behov bäst kan
tillgodoses
• Ange behov och krav samt tilldelningskriterierna
• Successiva steg
• Effektiv konkurrens och icke-diskriminering viktig
• Dialogen fortsätter fram till dess att man funnit lösningar för
myndighetens behov
• Enda utvärderingsgrund är bästa förhållandet mellan pris och kvalitet
22
2016-11-24
Funktionsupphandling
- inte ett förfarande men viktig metodik
Att styra mot funktionskrav inte produktkrav
• Inre dialog – tvärfunktionella grupper
• Extern dialog
• Utvärdering – t.ex. totalkostnad
• Avtalsskrivning
• Uppföljning
23
2016-11-24
Innovationspartnerskap
Behovsanalys
Dialog med marknaden
Konkurrensutsättning
FoU
Köp och
spridning
24
2016-11-24
När och hur
• När lösningen inte finns på marknaden
• Krav på företagens FoU-kapacitet
• UM ska förhandla med anbudsgivarna, dock inte minimikrav eller
tilldelningskriterier
• Leverantören måste ha en separat FoU-verksamhet
• Utvärderingsgrund är bästa förhållande mellan pris och kvalitet
• Innovationspartnerskapet ska delas upp i etapper – se PCP
25
2016-11-24
Förkommersiell upphandling
Offentlig upphandling
för kommersiellt
införande
Leverantör A
Förkommersielllt
anbudsförfarande
(WTO GPA*
gäller inte)
Mellanliggande
utvärdering
Urval
Mellanliggande
utvärdering
Urval
Förkommersielllt
anbudsförfarande
(WTO GPA*
gäller inte)
Förkommersiell upphandling
Leverantör B
Leverantör C
Leverantör C
Leverantör C
Leverantör
A,B,C,D,E
eller X
Leverantör D
Leverantör D
Leverantör E
Leverantör E
Leverantör E
Fas 0
Forskning
driven av
kunskaps
-törst
Fas 1
Undersökning av
lösningar
Produktidé
Fas 2
Prototyp
Utkast till
lösning
Fas 3
Ursprunglig utveckling av
en begränsad första serie
produkter / tjänster i form
av en testserie
Prototyp
Typisk livscykel för produktinnovation
GPA = avtalet om offentlig upphandling
Fas 4
Kommersialisering
av produkter /tjänster
(kommersiell
utveckling)
Första
testprodukter
Kommersiella
slutprodukter
IPR ska regleras i avtalet
Rättigheter bör normalt ligga hos företaget
Licens för eget bruk
• Inte enkelt i praktiken men kan vara lämpligt
•Aktivitetskrav: Om företaget ej visar försök att kommersialisera
efter x år, så övergår patentet till myndigheten
• Kan läggas i public domain
• Incitament för det innovativa företaget försvinner normalt
TACK!
