MELLANRUM 53 – Klimatomställning Göteborg
Med färre flygresor, mindre konsumtion av rött kött och kortare arbetsdagar kan göteborgaren
minska sina utsläpp av växthusgaser till en hållbar nivå. Det berättar forskarna Lisa Bolin och
Jörgen Larsson som har jämfört hur olika typhushåll i Askim, Alingsås och Angered belastar
klimatet. Deras rapport Klimatomställning Göteborg: potentialer och livskvalitetseffekter är ett
delprojekt inom WISE – Well-being In Sustainable Cities som finansierats av Mistra Urban Futures.
Rapporten presenterades vid Mellanrum nr 53
Sveriges koldioxidutsläpp fortsätter att öka visar siffror från Naturvårdsverket. Det är tvärtemot
vad många göteborgare tror som åker kollektivt till jobbet ibland och som försöker sopsortera
varje dag. Bakom ökningen ligger bland annat de produktionsutsläpp som sker utomlands för
varor som konsumeras i Sverige. Men alla göteborgare belastar inte klimatet lika mycket. Det är
stor skillnad mellan låg- och höginkomsthushåll i Göteborg, stor skillnad mellan Askim och
Angered. Om Göteborgs stads rättvisa utsläppsmål för 2050 ska nås, så måste alla hushåll
minska sina utsläpp av växthusgaser till två ton.
Nytt vardagsliv behövs
För att få reda på hur klimatpåverkan ser ut idag har forskarna samlat statistik om hur folk lever
till vardags och hur konsumtionsvanorna är kopplade till: bil, kollektivtrafik, el, mat, flyg,
uppvärmning, kläder och andra varor. De har tagit reda på hur mycket bil göteborgarna kör och
hur mycket hushållsel som förbrukas. Svaret visar nedslående siffror. Idag släpper ett
låginkomsthushåll ut 5-6 ton per år, ett med medelinkomst 7,5 ton och ett höginkomsthushåll
hela 10 ton per år. Den största skillnaden mellan hushållen är att låginkomsthushåll inte har bil
och att höginkomsthushåll flyger mest. En betydande omställning krävs för att minska utsläppen
till två ton år 2050.
– Vi behöver ändra vår livsstil men för det krävs en tuff politik, säger Lisa Bolin som är
Civilingenjör i Energisystem på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Forskarkollegan
kompletterar Lisas uttalande när han visar uppgifter på hur framtiden blir om den klimatpolitik
som förs i Göteborg idag lyckas.
– Fortsätter vi med business as usual och fortsätter konsumera som idag kommer utsläppen att
öka trots att vi får en ”fossiloberoende fordonsflotta”, fördubblat kollektivtrafikresande och
använder mer förnybar el, säger sociologen Jörgen Larsson som arbetar på Chalmers.
Lisa Bolin och Jörgen Larsson svarar på publikens frågor
Dagens politik når inte målen
Anledningen till att dagens klimatpolitik inte kommer nå målen beror på att utsläppen från vår
mat och flygkonsumtion ökar. Värst i matkategorin är svenskarnas köttkonsumtion som de
senaste tjugo åren har ökat med ca 40 %. En ännu värre livsstilsförändring är våra flygresor.
Utrikesflyget har ökat med cirka 190 % under samma period och det är planeten som i
slutändan får betala räkningen för vår orättvisa konsumtion. Jörgen Larsson säger att mångas
hopp för en mer rättvis klimatpolitik försvann när klimatförhandlingarna i Köpenhamn
strandade och världens politiska ledare inte lyckades få till ett globalt klimatavtal 2009. Men än
är inte hoppet ute. Majoriteten av utsläppsproblemen hänger ihop med de fossila bränslena kol
och olja och det gamla transportsystemet.
– Nu rullar ny teknik in. Globala investeringar i sol och vind expanderar och blir allt billigare.
Satsningen på solceller i Tyskland är enorma. Jag ser hoppet lysa hos mina forskarkollegor på
Chalmers, säger Jörgen Larsson.
Välbefinnande och stora utsläpp hänger inte ihop
I forskningsrapporten har man kopplat ihop den höga klimatbelastningen med välbefinnandet.
Blir vi mindre lyckliga vid en livsstilsomställning? Undersökningen som besvarats av 1000
västsvenskar visar att av pendlare som cyklar tycker 20 % att det är den bästa stunden på dagen
men bara 2 % av bilförarna ger samma svar om sitt dagliga körande. De har heller inte hittat
några samband mellan höga utsläpp och ett gott liv. Däremot ökar välbefinnandet av att ha tid
för familj och vänner, ha en partner samt en god hälsa. Men hög kött-, bil- och flygkonsumtion
visar ingen statistiskt ökad lyckoeffekt i undersökningen. Tvärtom, minskar vi till exempel köttkonsumtionen minskar också vår risk för cancer. Överhuvudtaget har varukonsumtion en låg
lyckoeffekt medan upplevelsekonsumtion som att klippa håret, få massage eller gå i terapi ger
hög effekt menar Jörgen Larsson. Ändå ökar vår varukonsumtion. För att råda bukt på detta
pekar forskarna på tre konkreta vanor som vi behöver förändra:
Halvera konsumtionen av rött kött
Minska flygresorna till den nivå de låg på för 10 år sedan
Gå ner i arbetstid och jobba 30 timmars vecka
Både höginkomsttagaren i Askim, medelinkomsttagaren i Alingsås och låginkomsttagaren i
Angered behöver ändra sin livsstil. Men mest behöver ett typhushåll i Askim förändras för att nå
fram till en rättvis utsläppsnivå på två ton om året.
Samhällsomställningen som folkrörelse
Dagens moderator Mats-Ola Larsson som till vardags arbetar som miljörådgivare på
Trafikkontoret i Göteborg, menar att alla tidigare klassiska samhällsomställningar har
organiserats av folkrörelser. Men att de tidigare rörelserna som exempelvis arbetarrörelsen
mötte verkliga problem i sin vardag man ville förändra. För att miljörörelsen ska få kraft som
folkrörelse i vår tid krävs konkreta frågor och engagerade människor som vågar bry sig om
framtida generationer och om folk som bor på andra platser på jordklotet.
– Det räcker inte längre bara med upplysning och att vädja till folks goda vilja. Om det blir lika
för alla så är det lättare att acceptera förändringen men styrmedel behövs, säger Lisa Bolin.
Jörgen Larsson är inne på samma spår:
– Skulle jag ge ett råd så är det ge fan i att källsortera, men att se till att rösta på den politik som
vill förändra. Vi behöver radikalt premiera den politik som har bäst klimatanalys.
Även om det i nuläget inte finns några styrmedel för att hämma flygets expansion så skulle det
vara möjligt med ny klimatpolitik. Det viktigaste med rapporten om en klimatomställning i
Göteborg är kanske att sprida kunskap om att en hållbar livsstil inte tvingar människor till en låg
levnadsstandard? Tvärtom visar forskarnas resultat att det som är bra för klimatet också i
längden är bra inte bara för oss utan också för kommande generationer.
