TP #5
lathund
- så funkar en domstolsprocess
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Om du hamnar i tvist med någon – en avtalspartner, någon annan som skadat din
egendom, eller kanske staten – kan du
hamna i en rättegång i tingsrätten.
Även om du har en advokat med dig till
domstolen är det en stor fördel om du som
klient också har en grundkänsla för hur
det kommer gå till i domstolen.
Som lekman kan du möjligen klara dig
genom en domstolsprocess utan ombud,
men ”att processa” är riskfyllt och dyrt –
och det gäller att du kan rättegångsbalken
som rinnande vatten. Gör du en gång fel
kan du ha bränt alla dina chanser att vinna
målet.
Vi ger dig här en lathund över hur en domstolsprocess funkar.
Allt om Juridik (www.alltomjuridik.se) och Blendow Publishing AB (556954-9628) ansvarar på
intet sätt för eventuella fel och/eller brister i Allt om Juridiks material och eventuella skador
som kan uppstå direkt eller indirekt till följd av användandet av detta. Användandet av lathunden sker helt på egen risk.
TP # 4 - Försäljning och marknadsföring
lathund
- så funkar en domstolsprocess
Allmänt om tvister
En tvist handlar vanligen om ett penningkrav, att någon vill ha pengar av någon annan. Men tvist föreligger
egentligen så fort två parter är oense om något som är av
juridisk relevans. I slutändan brukar oenigheten bottna
i någon slags prestation, i regel betalning. Men det kan
också röra en avhysning, en äganderätt eller en vårdnadstvist.
Om du backar in med bilen i din grannes brevlåda uppkommer ingen tvist. Tvisten uppkommer inte förrän
grannen kräver dig på pengar och du vägrar betala, då ni
är oeniga om grannens fordran på dig.
En bra grej att veta är att fordringar som är tvistiga inte
får drivas in av Kronofogden. Kronofogden ska driva in
fordringar när den skuldsatte inte kan betala. Om den
skuldsatte däremot motsätter sig anspråket och bestrider
fordran så måste den som påstår sig ha en fordran istället
vända sig till tingsrätten.
Den som vill kräva pengar, en vara eller på något sätt är
den som vill driva in något kallas kärande, medan den
som försvarar sig kallas svarande.
Advokatbrev och skriftväxling
En typisk tvist mellan två företag kan uppkomma genom
att försäljaren sålt en vara till kunden. Kunden menar att
varan varit felaktig och menar att säljaren inte levererat i
enlighet med avtalet. Säljaren menar att så visst är fallet
och kräver betalning. Kunden säger nej. Det har uppstått
en tvist.
När väl tvisten är ett faktum vänder sig säljaren till en
advokat och ber om hjälp. Det som vanligen först sker
är att advokaten skickar ett så kallat ”advokatbrev”. Det
brukar vara ett fysiskt brev, på advokatbyråns brevpapper. Syftet med brevet är helt enkelt att skrämma upp
motparten och få den att ge med sig. Ofta skriver advokaten att dennes klient kräver betalning, annars kommer
de vidta rättsliga åtgärder.
Om motparten inte redan skaffat sig en advokat så bru-
Sida2
kar motparten göra det i detta läge. Normalt skickar advokaterna några brev fram och tillbaka där man kort och
gott argumenterar. Man spänner musklerna litegrann
och testar argument fram och tillbaka. Ofta skickas ett
”utkast på stämningsansökan” till motparten för att
verkligen visa att man menar allvar.
Ganska ofta nås en förlikning redan på detta stadium.
Men om så inte blir fallet måste käranden ”stämma” för
att kunna gå vidare.
Stämningsansökan
Först och främst måste vi reda ut ett vanligt missförstånd. Käranden skriver en stämningsansökan och skickar in till tingsrätten. Sedan är det tingsrätten som stämmer svarande part. Det är alltså tingsrätten som stämmer,
parten ansöker om stämning.
En stämningsansökan ska innehålla det parten yrkar att
domstolen ska besluta, rättslig grund för detta samt de
faktiska omständigheter som grundar yrkandet. Dessutom uppges i regel vilken bevisning som parten planerar
att åberopa.
Ett yrkande innebär att du anger hur du vill att domstolen ska döma. Om det gäller ett köp av en vara som är
felaktig kan ett yrkande exempelvis vara att du vill häva
köpet och ha skadestånd. Detta kallas med juridiska termer för den rättsföljd du vill ska inträda. Det är viktigt
att tänka på att ange alla rättsföljder du vill ska inträffa
direkt i stämningsansökan. Det är i regel inte möjligt att
senare ändra talan till att avse en annan rättsföljd - har
du bara yrkat på hävning kan du senare inte lägga till ett
yrkande på skadestånd.
Rättslig grund är vad din motpart har gjort/inte gjort för
att du ska ha rätt till skadestånd. Har du en lagregel som
du grundar ditt yrkande på bör den anges. Exempelvis
att varan som din motpart har levererat är felaktig enligt
17 § Köplagen
eftersom den
avviker
från
vad ni avtalat.
TP # 4 - Försäljning och marknadsföring
lathund
- så funkar en domstolsprocess
De faktiska omständigheterna innebär att du redogör
för vad som har hänt i det konkreta fallet ”vi hade avtalat
om x men jag fick y”. Det har uppkommit skada därför
att ni exempelvis var tvungen att köpa en dyrare vara
från en annan leverantör.
Bevisningen är precis som det låter – de bevis du stödjer din talan på. Det kan exempelvis vara avtal, kvitton,
vittnen mm.
Rättegångshinder
Du kan givetvis lämna in en stämningsansökan till vilken
domstol som helst angående vad som helst, men om det
finns ett så kallat rättegångshinder så måste domstolen
avvisa talan. Detta innebär att domstolen inte ens kommer pröva sakfrågan i målet.
Det finns en stor mängd olika situationer som gör att
det blir ett rättegångshinder – och dessa är något som
det främst är upp till din jurist att hålla koll på. För dig
som lekman är det med råge
tillräckligt att känna till att
rättegångshinder finns som
fenomen och att det normalt
handlar om dessa fyra kategorier av rättegångshinder.
sker detta ofta genom att tingsrätten utfärdar stämning,
men då invänder motparten att tingsrätten inte är behörig på grund av skiljeklausulen.
Domstolen kan också avvisa talan eftersom rätten inte
anser sig geografiskt behörig. Detta kan vara så enkelt
att talan har väckts vid fel domstol. Om inget har avtalats mellan parterna brukar tingsrätten som hör till ”svarandens hemvist” vara behörig domstol. Om den du vill
stämma är bosatt i Gävle kan du alltså inte ansöka om
stämning i Stockholms tingsrätt (som huvudregel). Det
finns dock en rad regler i rättegångsbalken kring vad
som är ”laga fora”. Ibland kan flera domstolar samtidigt
vara behöriga.
3. Part är inte behörig
Om en part inte är behörig ska rätten också avvisa talan. Alla fysiska personer har typiskt sett behörighet att
vara part i en rättegång och vad gäller juridiska personer
har de flesta behörighet, dock
inte enkla bolag eller oregistrerade aktiebolag.
Även om parten har talerätt
måste den också rent faktiskt företrädas i domstolen av någon.
Detta kallas processbehörighet.
Omyndiga barn får inte ”processa” själva och ett bolag måste ju
företrädas av en ställföreträdare.
Domstolen måste också beakta
detta.
1. Talans väckande
Talan väcks på fel sätt, exempelvis genom att stämningsansökan inte uppfyller de krav
som finns i rättegångsbalken. Det kan också handla om
att man gör en justering av sin talan, (exempelvis att byta
rättslig grund eller ändra yrkandet) som strider mot reglerna i rättegångsbalken. I ett sådant läge ska rätten avvisa ändringen. Lagt kort ligger.
Sida3
Foto: Jack Mikrut/TT
Slutligen måste också parten ha
talerätt i den aktuella situationen. Det ska vara ”rätt part”
som stämmer kan man säga. Om du har stämt ett visst
bolag kan ju inte fel bolag dyka upp som svarande part.
2. Domstolen är inte behörig
Om du och din motpart har avtalat om att lösa alla tvister i skiljenämnd ska tingsrätten avvisa en talan som
väcks eftersom domstolen inte är behörig. I praktiken
TP # 4 - Försäljning och marknadsföring
lathund
- så funkar en domstolsprocess
Vad händer efter att stämningen gjorts?
Om stämningsansökan uppfyller alla krav utfärdar tingsrätten en stämning till motparten. I grunden skiljer sig
inte detta från tidigare skriftväxling, innehållet är ofta
detsamma. Däremot förläggs svaranden att vid vite svara
inom en viss tid. På så vis får käranden ett påtryckningsmedel att få tvisten att röra sig framåt.
När svaranden skickat sitt svaromål brukar det studsa
tillbaka till käranden, som får utveckla sin talan. Sedan
följer olika lång tid av skriftväxling fram och tillbaka.
Skillnaden mot tidigare är att breven passerar domstolen.
Muntlig förberedelse
Efter en tid hålls en så kallad ”MUF”, en muntlig förberedelse, på tingsrätten. Syftet med detta är att tingsrätten
och parterna tillsammans ska bena ut vad det egentligen
är parterna bråkar om och var kärnan i konflikten ligger.
Tingsrättens målsättning är att få till stånd en förlikning.
Beroende på den enskilda domarens envishet och målets
karaktär, hur långt ifrån varandra parterna står varandra
och liknande så kan det hållas flera långa muntliga förberedelser. Ibland står det klart redan från början att en
förlikning inte kan göras.
Om parterna förlikas hjälper tingsrätten till med att upprätta ett förlikningsavtal. Genom att avtalet skrivs på så
stadfästs förlikningen, vilket har samma effekt som en
dom.
Huvudförhandling
Om inte parterna lyckas förlikas kommer målet slutligen
avgöras genom huvudförhandling. Det är inte ovanligt
att det tar över ett års tid från att stämningsansökan lämnas in till att huvudförhandlingen hålls.
Huvudförhandlingen hålls på tingsrätten med normalt
tre juristdomare. Om en part inte dyker upp kan det
hända att rätten utfärdar en så kallad tredskodom, vilket
i normalfallet innebär att den närvarande partens yrkanden bifalls.
Sida4
Under själva huvudförhandlingen får parterna i tur och
ordning presentera sina yrkanden, sina rättsliga grunder, lägga fram sin bevisning, hålla förhör och slutligen
plädera fritt. En huvudföhandling kan vara över på en
timme, men kan också ta flera dagar. Normalt sätter
tingsrätten ut en beräknad tidsplan utifrån parternas tidigare skriftliga inlagor, där rätten kan förutse hur lång
tid framläggandet av bevisning och annat kommer ta.
I rättssalen gäller muntlighetsprincipen och omedelbarhetsprincipen. Muntlighetsprincipen innebär att parterna i princip måste lägga fram sina påståenden muntligen, även den skriftliga bevisningen. Om ett avtal eller
en faktura används som bevisning måste parten muntligen förklara vad den aktuella fakturan beskriver och
vad den bevisar. Vittnesförhör och förhör av sakkunniga
hålls också muntligen.
Omedelbarhetsprincipen innebär att rätten bara får ta
ställning till vad som läggs fram under huvudförhandlingen. I teorin ska rätten komma in i rättssalen utan vetskap om målet och helt enkelt sätta sig, lyssna på vardera
part, och därefter bestämma sig. Detta ställer stora krav
på parterna, som själva måste lägga fram allt material.
Rätten förhåller sig passiv.
Detta innebär också att om en part i och för sig kan ha
rätt till ersättning enligt lagen, men glömmer eller missar
att ange rätt rättsligt stöd, så får rätten inte självmant
välja ett annat rättsligt stöd än vad parten åberopat. Ett
exempel är att om käranden anser att ett avtal ska ogiltigförklaras för att avtalet är oskäligt så är det bara en eventuell oskälighet som domstolen får pröva. Om avtalet är
ogiltigt av annan anledning spelar ingen roll.
Det är därför det är otroligt viktigt att vara noggrann när
man skriver sin stämningsansökan. Det går under vissa
omständigheter att ändra sin talan under förberedelsens
gång, men detta följer strikta regler. Av denna anledning
behöver du som lekman i princip hjälp av en jurist, så
du inte missar
viktiga aspekter
som annars går
förlorade.
TP # 4 - Försäljning och marknadsföring
lathund
- så funkar en domstolsprocess
Sida5
Bevisning och bevisbörda
Domen och dess effekt
Rätten kommer inte inhämta bevisning, utan parterna
måste själva lägga fram allt som styrker deras påståenden. Normalt är det upp till den som är kärande att styrka sina påståenden.
Beroende på hur parternas yrkanden är formulerade så
kommer domen få olika effekt.
Grundregeln är alltså att den som påstår X också måste bevisa X.
Detta kallas bevisbörda.
I vissa fall kan dock bevisbördan vara omvänd, eller
ibland ”gå över” till svaranden. Ett exempel är diskrimineringstvister, exempelvis mellan en anställd och dennes
arbetsgivare. Där fungerar reglerna som så att om arbetstagaren kan ta fram fakta som visar att diskriminering
skulle kunna ha skett, så är det upp till arbetsgivaren att
visa att så inte varit fallet.
Ett exempel är att en gravid kvinna inte tilldelas en tjänst.
Kvinnan kan bevisa att under intervjun sade chefen att
”vi inte gillar när anställda försvinner bort ett halvår hur
som helst”. Detta är ett starkt indicium för att det rör sig
om könsdiskriminering. Det blir då upp till arbetsgivaren
att bevisa att kvinnans kön inte alls hade relevans för
varför hon inte fick tjänsten.
Man brukar skilja på fastställelsetalan och fullgörelsetalan.
En fastställelsetalan innebär att käranden vill att domstolen ska fastställa något, en äganderätt, ett faderskap,
ett skadeståndsansvar eller liknande. En fullgörelsetalan
innebär däremot att käranden yrkar att svaranden ska
förpliktas att utföra något, typiskt sett betala pengar.
Om två parter är oense om ett avtals innebörd kanske
följande scenario uppstår. A tycker att avtalet säger att
B svarar för alla A:s skador, medan B menar att så inte
är fallet. Om denna otydlighet är så pass viktig för A
att det kan avgöra om A får banklån, vågar satsa på nya
verksamheter eller liknande, kan A välja att väcka en fastställelsetalan för att få skadeståndsskyldigheten fastställd
i domstol. Helt enkelt för att förvissa sig om avtalets
innebörd. Tingsrätten kan alltså fastställa att B har ett
skadeståndsansvar mot A, trots att ingen skada har skett.
Om en skada däremot redan har skett kan A istället
Foto: Christian Söderström/TT
TP # 4 - Försäljning och marknadsföring
lathund
- så funkar en domstolsprocess
väcka en fullgörelsetalan direkt och tingsrätten måste då
först fastställa att B är skadeståndsskyldig enligt avtalet
och sedan konstatera att en sådan skada som omfattas
har uppkommit. Om så är fallet så kommer tingsrätten
förplikta B att ersätta A.
En fullgörelsetalan gör att A kan få ut en så kallad exekutionstitel. Om inte B betalar självmant kan A alltså
vända sig till Kronofogden, visa upp tingsrättens dom
och därigenom få Kronofogden att driva in fordringen.
Detta är inte möjligt med enbart en fastställelsetalan.
Rättegångskostnader
Domstolen jobbar ”gratis”, eller ja – skattebetalarna betalar. Advokater och andra ombud är dock allt annat än
gratis. Det är inte ovanligt att båda parterna redan innan man når huvudförhandling i tingsrätten har lagt ned
hundratusentals kronor på att anlita sina jurister. Vem
ska då slutligt stå dessa kostnader?
Ofta får den part som förlorar målet stå motpartens rättegångskostnader, alltså kostnader för advokatkonsultationen. Det krävs dock att parterna inför domstolen yrkar att motparten ska ersätta deras rättegångskostnader.
Huvudregeln är att den part som förlorar målet får betala. Denna princip är dock inte skriven i sten. Ibland
landar domstolens dom mittemellan parternas yrkanden,
exempelvis att domstolen förvisso utdömer ett skadestånd, men bara till en tredjedel av det yrkade beloppet. I
ett sådant läge brukar parterna få dela på rättegångskostnaderna, antingen 50/50 eller efter en annan fördelning
som speglar hur stor del parterna ”vann” i målet.
Sida6
Rättskraft
Normalt vinner en dom laga kraft tre veckor efter att
domen avkunnats. Detta innebär att domen inte längre
kan överklagas och att den därmed ska verkställas. När
en dom vinner laga kraft inträder den så kallade rättskraften.
Rättskraftens innebörd är att nu när saken i målet är avgjord, så är den avgjord en gång för alla. Om X och Y
tvistar om vem som äger en fastighet och domstolen anser att Y är fastighetens ägare, så kan inte X i ett senare
skede stämma Y och kräva ersättning utifrån att X anser
sig vara ägare till fastigheten. Äganderättsfrågan är redan
utredd. Det råder rättskraft.
Detta gör att man ”bara får en chans”. Om en part är
klantig och under process #1 glömmer anföra vissa argument som hade lett till vinst så kan kanske ingen process #2 inledas, trots att parten egentligen har lagen på
sin sida.
Givetvis kan omständigheter skifta, nya avtal skrivas och
förutsättningar ändras så att den första rättskraften baseras på inaktuella omständigheter. I ett sådant läge kan
kanske en ny talan väckas. Sådana förfaranden är dock
ganska juridiskt invecklade och omdiskuterade i den juridiska forskningen – och är helt enkelt överkurs för dig
som lekman.
Om någon part har processat ”klantigt”, dröjt med att
avge svar, skickat en stämningsansökan utan att först
bara ha krävt betalning direkt av motparten eller andra
extraordinära omständigheter så kan detta också inverka
på fördelningen av rättegångskostnaderna.
TP # 4 - Försäljning och marknadsföring
