Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad

Förhöjda halter av uran, bly och nickel
i dricksvatten från bergborrad brunn
i Uddevalla kommun
Göteborg den 1 juni 2010
Pernilla Gustafson
1:e yrkes- och miljöhygieniker
www.amm.se
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Arbets- och miljömedicin
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
BESÖK Medicinaregatan 16
ADRESS Box 414, 405 30 Göteborg
TELEFON 031-786 28 53
E-POST [email protected]
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
1 juni 2010
Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
Innehållsförteckning
Bakgrund .............................................................................................................. 3
Allmänt.................................................................................................................. 3
Provtagningar av brunnsvattnet i aktuellt fall ....................................................... 4
Andra undersökningar av bly, nickel och uranhalter i bergborrade brunnar ........ 5
Diskussion ............................................................................................................ 6
Källor ................................................................................................................. 6
Berggrunden ..................................................................................................... 6
Sammanfattning ................................................................................................. 10
Referenser .......................................................................................................... 11
2
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
1 juni 2010
Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
Bakgrund
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) fick en förfrågan från
Miljöutredare Jörgen Ohlson, Uddevalla kommun, om förekomst av förhöjda halter av
bly, nickel och uran i dricksvatten från enskilda brunnar kan vara ett ouppmärksammat
problem och hur kommunen i så fall skulle hantera frågan.
Jörgen Ohlsson har vid två provtagningar (2009-05-18 och 2009-08-15) funnit förhöjda
halter av bly, nickel och uran i dricksvattnet från brunnen vid sin sommarstuga i området Stan i Uddevalla kommun. Brunnen är bergborrad (ca 100 m djup) och delas mellan
åtta hushåll.
Allmänt
Det finns ungefär 1,2 miljoner permanentboende och ungefär lika många fritidsboende
som konsumerar vatten från enskilda vattentäkter eller andra mindre anläggningar
(Miljöhälsorapport, 2009). Omkring 400 000 brunnar försörjer de permanentboende
med vatten och ungefär lika många brunnar de fritidsboende (Socialstyrelsen, 2008).
Cirka 60 % av de enskilda vattentäkterna utgörs av bergborrade brunnar.
Det är Socialstyrelsen som ansvarar för normgivning och tillsynsvägledning rörande
dricksvatten från enskilda vattentäkter och mindre vattenanläggningar. För vattentäkter
som försörjer färre än 50 personer eller i genomsnitt tillhandahåller mindre än 10 m3
dricksvatten per dygn har Socialstyrelsen gett ut allmänna råd om försiktighetsmått för
dricksvatten (SOSFS 2003:17). Brunnsägaren är ansvarig för skötseln och att vattenkvaliteten är förenlig med de riktvärden som anges i de allmänna råden för olika ämnen.
Ett riktvärde kan vara satt utifrån hälsomässiga, estetiska och tekniska skäl.
För bly och nickel finns hälsomässiga riktvärden för otjänligt dricksvatten (10 µg/l
respektive 20 µg/l). Långvarigt intag av bly vid halter över riktvärdet kan öka risken för
skador på nervsystemet och blodbildningen. Foster och små barn är särskilt känsliga för
dessa effekter. Viss nickelallergi, t.ex. handeksem, misstänks kunna förvärras om man
dricker nickelhaltigt vatten på fastande mage (Socialstyrelsen, 2006). Riktvärdet för
uran är 15 µg/l (tjänligt med anmärkning) och är satt efter dess kemiska påverkan på
njurfunktionen och inte utifrån dess radioaktivitet.
Socialstyrelsen rekommenderar att man tar prov på sitt vatten minst vart tredje år och
analyserar de mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska parametrar som anges i de allmänna råden (SOSFS 2003:17). Bly, nickel och uran finns inte med bland ämnena i
denna lista. Vid misstanke om förekomst av förhöjda halter av andra ämnen och mikroorganismer rekommenderar dock Socialstyrelsen en utökad analys.
Grundvattenkvaliteten varierar över landet beroende på bland annat geologi och förekomst av föroreningar från mänsklig verksamhet i närområdet. Olika ämnen kan urlakas
från berggrunden eller jordlagren till grundvattnet. Socialstyrelsen (2006) anger att blyhalter över riktvärdet normalt orsakas av korrosionsangrepp på blyhaltigt material i
äldre vatten- och avloppsinstallationer, inklusive blyhaltigt lödningsmaterial i varmvattenberedare och hydroforer. Även nyare material i kontakt med dricksvatten, t.ex.
3
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
1 juni 2010
Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
vissa PVC-rör, kan innehålla bly. Bly i råvatten kan också indikera förorening från
industrier, soptippar eller liknande. Nickelhalter över riktvärdet kan förekomma naturligt i surt grundvatten, men indikerar även att råvattnet kan ha förorenats av industrier.
Nickel kan också tillföras dricksvattnet från korrosion av rörledningar och vissa kranar.
Grundvatten kan innehålla förhöjda uranhalter i områden med naturligt höga halter i
berggrunden.
Provtagningar av brunnsvattnet i aktuellt fall
Sammanlagt har fyra prover tagits på brunnsvattnet vid tre tillfällen av Jörgen Ohlson.
Dessutom har prover på vatten från ytterligare två enskilda brunnar i området tagits.
Resultatet från mätningarna tillsammans med respektive ämnes riktvärde redovisas i
tabell 1. Alla analyser har gjorts av ALcontrol AB i Linköping, vilka också stod för
provtagningskärl.
2009-05-18 togs prov på brunnsvattnet från en kran i bostadshuset. Förutom en normal
analys omfattande mikrobiologisk växt och kemiska/fysikaliska parametrar enligt
SOSFS 2003:17 gjordes en utvidgad analys av fler metaller såsom aluminium, antimon,
arsenik, bly, kadmium, krom, nickel, selen och uran. Det fanns ingen särskild misstanke
bakom beslutet om utvidgad analys. Halterna av bly (15 µg/l) och uran (25 µg/l) låg
över respektive riktvärde. Vattnet bedömdes som tjänligt i mikrobiologiskt avseende
men otjänligt i kemiskt avseende. En ny provtagning på vattnet genomfördes
2009-08-10 och denna gång togs provet i pumphuset. Halterna av bly och uran var förhöjda även i detta prov (22 respektive 27 µg/l). Dessutom överskred nickelhalten
(27 µg/l) i detta prov riktvärdet. I det andra provet var halterna av bly, uran och nickel
högre än i det första provet. Nickelhalten varierade mycket i de två proven och kan inte
enbart förklaras av mätosäkerheten i analysen.
VMC initierade en ny provtagning av metaller i brunnsvattnet 2009-12-14. Denna gång
togs prov i pumphuset och bostaden vid samma tillfälle. Blyhalterna var något lägre
denna gång men halten i provet som tagits i bostaden låg i nivå med riktvärdet. Samtidigt togs prover på vattnet från två bergborrade brunnar tillhörande närliggande fastigheter (100-200 m avstånd, uppskattat från karta). Halterna av bly, nickel och uran var i
dessa prover under riktvärdena och för bly och uran lägre än i den aktuella brunnen.
4
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
1 juni 2010
Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
Tabell 1. Resultat av halten bly, nickel och uran (µg/l) i brunnsvatten samt respektive
ämnes riktvärde.
Provtagningstid
2009-05-18
2009-08-10
2009-12-14
2009-12-14
2009-12-14
2009-12-14
Provplats
Brunn A, bostaden
Brunn A, pumphuset
Brunn A, pumphuset
Brunn A, bostaden
Närliggande brunn B
Närliggande brunn C
Riktvärde
Bly (µg/l)
15
22
5,8
11
2,0
3,2
10*
Nickel (µg/l)
1,1
27
5,3
10
0,60
4,6
20*
Uran
(µg/l)
25
27
26
16
6,6
0,44
15¤
*Otjänligt
¤ Tjänligt med anmärkning
Andra undersökningar av bly, nickel och uranhalter i bergborrade brunnar
Ett nationellt tillsynsprojekt genomfördes under 2007 av Socialstyrelsen och Sveriges
geologiska undersökning (SGU) om dricksvatten från enskilda vattentäkter (Socialstyrelsen, 2008). Projektet omfattade totalt ca 5000 analyssvar varav 61 % kom från
bergborrade brunnar. Antalet prover som analyserades med avseende på bly och nickel
(N=99) och uran (N=299) var dock färre, eftersom dessa ämnen inte ingår i normalanalysen. Endast 26 % av proverna från de bergborrade brunnarna bedömdes som tjänliga och 63 % bedömdes som tjänliga med anmärkning. När de bergborrade brunnarna
bedömdes som otjänliga var det oftast på grund av arsenik medan endast ett prov var
otjänligt på grund av bly. Inget prov hade nickelhalter över riktvärdet. 31 % av de
bergsborrade brunnar som analyserats för uran bedömdes som tjänliga med anmärkning.
Vid en nationell kartläggning under 2001-2006 hade omkring 17 % av 613 bergborrade
brunnarna uranhalter över riktvärdet (Ek m.fl., 2008). Medianhalten uran var i dessa
brunnar 2,7 µg/l (max 513 µg/l). Prov från brunnar som riktats mot områden med förhöjd uranhalt är inte medtagna. Endast omkring 1 % av de omkring 700 bergborrade
brunnarna hade nickel- och blyhalter över respektive riktvärde. Medianhalten av nickel
låg under detektionsgränsen (<0,2 µg/l) och för bly på 0,36 µg/l.
I Dalarnas län har flera undersökningar av dricksvatten från enskilda vattentäkter
genomförts. 2005 gjordes 164 analyser av dricksvatten från bergsborrade brunnar
(Fröberg, 2005). Urvalet var inte slumpmässigt utan fler prover togs från brunnar i
områden där problem förväntades såsom i den så kallade Siljanringen. Fyra brunnar
(2,4 %) hade blyhalter över riktvärdet medan medianen för alla brunnarna låg på
0,3 µg/l och högsta uppmätta värdet var 34 µg/l. Medianen för nickel var 0,8 och max
18 µg/l, vilket innebär att ingen av brunnar låg över riktvärdet. Däremot hade 26 % av
brunnarna uranhalter över riktvärdet (medianen för alla brunnar 4,2 µg/l och max
440 µg/l). Under 2006-2007 gjordes ytterligare 388 provtagningar i bergborrade brunnar
i Dalarnas län (Larspers, 2007). Riktvärdet för bly överstegs i tre (0,8 %) av brunnarna
med ett högsta värde på 38 µg/l . I sju brunnar överskreds riktvärdet för nickel, och
5
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
1 juni 2010
Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
halterna låg inom intervallet 23-1300 µg/l. 27 % av brunnarna utan reningsfilter hade
uranhalter över riktvärdet med ett maxvärde på 74 µg/l. Ingen av de 15 bergborrade
brunnarna i en undersökning i Västerbotten under 2005 rapporterades ha blyhalter över
riktvärdet (Karlsson, 2006). Inte heller i Sigtuna kommun hade någon av de 129 provtagna bergborrade brunnar blyhalter över riktvärdet. Sex av brunnarna hade blyhalter i
intervallet 5-10 µg/l (Thunholm m.fl., 2009). Däremot överskred 57 % av de provtagna
brunnarna riktvärdet för uran.
Diskussion
Källor
Enligt uppgifter från Jörgen Ohlsson finns inga anläggningar såsom t.ex. soptippar eller
industrier i närheten som skulle kunna orsaka de förhöjda blyhalterna. Förhöjda blyhalter uppmättes både i proven från tappkranen i pumphuset och i bostaden. Tappkranen
i pumphuset sitter före hydroforen. Detta skulle kunna tyda på att det inte är rörinstallationer i bostaden eller hydroforen som är källan till de förhöjda halterna av bly och
nickel i brunnen. Om det finns något blyhaltigt material i andra delar av brunnen är
oklart, men detta skulle i så fall kunna vara en källa.
Berggrunden
Förekomst av olika ämnen i berggrundvattnet är bl.a. beroende av vilka mineral som
vattnet kommer i kontakt med längs flödesvägarna i sprickorna i berggrunden, samt
vattenkemiska förutsättningar som pH och redoxförhållanden. Även om vissa bergarter
är förknippade med risk att få förhöjda halter i grundvattnet (t.ex. bergarter med järnoch blymineraliseringar) kan andra bergarter också orsaka lokalt förhöjda halter. Berggrunden kan dessutom vara komplex och bestå av olika bergarter på olika djup. Vidare
kan lokala förhållanden i jordlagren påverka grundvattnet i berggrunden. Möjligheter att
identifiera avgränsande områden med risk för förhöjda halter har därför visat sig vara
besvärligt och det är vanligt att vattnet från närliggande brunnar kan ha helt olika kvalitet (Thunholm m.fl., 2009; Ek m.fl., 2008).
Den aktuella brunnen är lokaliserad i nordvästra delen av Uddevalla kommun strax norr
om Uddevallabron och strax väster om E6:an. Berggrunden i närområdet består till
största del av ytbergartsgnejs av sedimentärt ursprung och granit-pegmatit och strax
öster om E6:an finns ett mindre område av gnejsig och ådrad granodiorit (Eliasson m.fl.
2007). Den aktuella brunnen och de två närliggande brunnarna är utmärkta på berggrundskartan i figur 1. I figur 2 visas en berggrundskarta över östra delen av Uddevalla
kommun och Stenungsunds kommun.
6
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
1 juni 2010
Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
Figur 1. Berggrundskarta över området där den aktuella brunnen (A) och de två närliggande brunnarna (B och C) ligger (karta från Thomas Eliasson, SGU).
7
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
1 juni 2010
Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
M
Fager-
M
hult
Herrestadsfjället
Hogstorp
Lane-Ryr
M
Uddevalla
M
M
M
Herrestad
Byfjorden
M
Sunningen
Ammenäs
M
Bratteröd
M
M
Stenshult
M
M
M
M
Provplats för teknisk analys
M
Sample location, technical analysis
Ljungskile
Starkt folierad berggrund
Strongly foliated rock
Bredfjället
M
Mylonit
Mylonite
Granit, pegmatit (1100-sviten, 46)
Granite, pegmatite (1100-suite, 46)
Granit, grovporfyrisk (1300-sviten, 52)
Granite, coarsely porphyritic (1300-suite, 52)
Myggenäs
Hällungen
Stenungsund
1560 suite
Granodiorit, gnejsig (63, 64)
Granodiorite, gneissic (63, 64)
Tonalit, gnejsig (65)
Mafisk intrusivbergart och amfibolit (1560- och 1600-sviten, 66)
Mafic intrusive rock and amphibolite (1560 and 1600 suite, 66)
Sköllunga
Granit, gnejsig och ådrad (71)
1600 suite
Ödsmål
Granite, gneissic (61, 62)
Tonalite, gneissic (65)
Svartehallen
1600-sviten
Stora
1560-sviten
Svenshögen
Granit, gnejsig (61, 62)
Granite, gneissic and veined (71)
Ögongnejs (72)
Augen gneiss (72)
Granodiorit, gnejsig och ådrad (73)
Granodiorite, gneissic and veined (73)
Tonalit, gnejsig och ådrad (74)
Strandnorum
Tonalite, gneissic and veined (74)
Ytbergartsgnejs, huvudsakligen sedimentärt
ursprung (Stora Le–Marstrandsgruppen, 80)
Spekeröd
Stora
Supracrustal gneiss, mainly sedimentary
origin (Stora Le–Marstrand group, 80)
Höga
Ytbergartsgnejs, vulkaniskt och sedimentärt
ursprung (Åmålsgruppen, 81)
Supracrustal gneiss, volcanic and sedimentary
origin (Åmål group, 81)
Jörlanda
Figur 2. Berggrundskarta över östra delen av Uddevalla kommun och Stenungsunds
kommun (karta från SGU-rapport ”Beskrivning till bergskvalitetskartan Uddevalla och
Stenungsunds kommuner”).
8
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
1 juni 2010
Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
Klart högre uranhalter har uppmätts i granit-pegmatit kroppen som sträcker sig från
öster om Ljungskile mot nordväst genom området jämfört med omgivande bergarter
(Eliasson m.fl. 2007), vilket skulle kunna orsaka de förhöjda uranhalter som uppmätts i
brunnsvattnet i den aktuella brunnen. Granit-pegmatiten innehåller rikligt med
brottstycken av omgivande berggrund och de omgivande bergarter innehåller i sin tur
rikligt med gångar av pegmatiten, vilket gör berggrunden i området heterogen. Det är
därför inte oväntat att uranhalten från de närbelägna brunnarna kan skilja sig åt. Ytbergartsgnejsen i området innehåller tunna band av en mörk bergart (amfibolit) som kan
innehålla förhöjda halter av nickel. Förhöjda nickelhalter skulle därför kunna förekomma om brunnen tar sitt vatten från sprickor som går igenom sådana stråk (figur 2a).
Dessutom innehåller ytbergartsgnejsen små mängder järnsulfidmineral (pyrit), vilket
uppges vara specifikt för detta område (personlig kommunikation Thomas Eliasson,
SGU). Vid kontakt med vatten och syre kan sulfiden oxideras, varvid pH sänks. När
detta sker kan andra metaller som kan finnas som föroreningar i pyriten, däribland bly,
lösas ut i vattnet. Utfällningen av järnhydroxider (rost) ses som röda rinnränder på
bergets yta och är vanligt förekommande längs E6:an i området (figur 2b). Även om
halterna av bly och nickel var lägre i de två närbelägna brunnarna (tabell 1) var halterna
generellt högre än medianen i tidigare undersökningar.
Figur 2 (a) Inlagringar av mörk bergart i ytbergartsgnejs och (b) rinnränder av rost på
yta på berget som består av ytbergartsgnejs (grått) och granit-pegmatit (grå-rosa) under
respektive intill Uddevallabron. Foton från Thomas Eliasson, SGU.
Det har rapporterats att metallhalternas naturliga variation över tiden i allmänhet är
måttliga och i de flesta fall inom analysmetodernas mätosäkerhet (Ek m.fl., 2008).
Större variationer kan bero på att brunnen hämtar vattnet från olika spricksystem vid
olika tidpunkter. Det är svårt att förklara varför nickelhalten varierar så mycket i den
aktuella brunnen vid de olika provtagningstillfällena.
9
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
1 juni 2010
Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
Sammanfattning
Sammanfattningsvis visar de genomgångna rapporterna att det i Sverige är relativt
ovanligt med halter av bly och nickel över riktvärdet för otjänligt dricksvatten
(10 respektive 20 µg/l), medan uranhalter över riktvärdet för tjänligt dricksvatten med
anmärkning (15 µg/l) är mer vanligt i Sverige. Omkring 17 % av de enskilda vattentäkterna (180 000 personer) i Sverige beräknas ha brunnsvatten med uranhalter överstigande riktvärdet (Miljöhälsorapport 2009). Den samlade kunskapen om dricksvattenkvaliteten i enskilda vattentäkter i Sverige är dock bristfällig enligt Socialstyrelsen
(2008).
I den aktuella brunnen har klart förhöjda halter av uran, bly och nickel uppmätts vid
flera provtagningar. En vanlig källa till förhöjda blyhalter är korrosion av blyhaltiga
material i äldre fastighetsinstallationer, vilket inte har kunnat påvisas i det aktuella
fallet. Diskussion med geologer pekar på att berggrunden i området kan ge upphov till
förhöjda uranhalter och möjligtvis också förhöja halter av nickel och bly, men att det är
svårt att identifiera avgränsade områden med förhöjd risk. Att halterna kan variera
lokalt visar också resultatet från provtagningar i ett par närliggande brunnar. Huruvida
kommunen ”ska agera” är svårt att säga, men sammantaget skulle fler mätningar av
framförallt uran rekommenderas. För att undersöka hur utbrett problemet med förhöjda
bly- och nickelhalter är i det aktuella området skulle fler provtagningar behöva göras för
att undersöka om berggrunden i området är en potentiell källa till bly. Om kommunen
önskar en riskbedömning av uppmätta halter av uran, bly och nickel i den aktuella
brunnen kan ni återkomma.
10
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
1 juni 2010
Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
Referenser
Ek B-M, Thunholm B, Östergren I, Falk R, Mjönes L. 2008. Naturligt radioaktiva
ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar. SSI rapport
2008:15. Statens strålskyddsinstitut (SSI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Eliasson T, Göransson M, Shomali H. 2007. Beskrivning till bergskvalitetskartan
Uddevalla och Stenungsunds kommuner. Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Fröberg M. 2005. Metallhalter i dricksvatten från borrade brunnar i Dalarnas län.
Miljövårdsenheten rapport 2005:19. Länsstyrelsen Dalarnas län.
Karlsson E. 2006. Grundvattnets beskaffenhet i enskilda brunnar i Skellefteå kommun.
Examensarbete i Naturgeografi, Umeå Universitet, Umeå
Miljöhälsorapport 2009. 2009. Socialstyrelsen och Karolinska Institutet.
Larspers J. 2007. Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar –
Undersökning i Dalarnas län 2006-07. Miljövårdsenheten Rapport 2007:14.
Länsstyrelsen Dalarnas län.
SOSFS 2003:17. Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten
ändrad genom Socialstyrelsens kungörelse SOSFS 2005:20 om ändring i allmänna
råden om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. 2006. Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre
vattenanläggningar, Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. 2008. Dricksvatten från enskilda vattentäkter – Ett nationellt
tillsynsprojekt 2007. Socialstyrelsen.
Tunholm B, Johansson O, Söderholm H. 2009. Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i
Sigtuna kommun. SGU-rapport 2009:9 Sveriges geologiska undersökning.
11