Sammanfattning – föräldrars attityder till barns kost

VÅRDFÖRBUNDET SVERIGES LÄKARFÖRBUND SVERIGES TANDLÄKARFÖRBUND
2007-01-03
Sammanfattning – föräldrars attityder till barns kost och hälsa
Dagens föräldrar har inte tillräcklig kontroll över och kunskap om sina barns kostvanor. Det visar
en undersökning som Vårdförbundet, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet låtit genomföra
november 2006 bland 1000 föräldrar till barn i åldersgrupperna 4-6, 7-10 och 11-15 år. Drygt 80
procent av föräldrarna vill ha mer information om näringslära och hälsosam mat.
Nio av tio föräldrar anser att mat och dryck har stor eller mycket stor betydelse för barnets nuvarande och
framtida hälsa. Föräldrarna tror att följderna av en felaktig kost framför allt kan bli övervikt och diabetes,
men även skador på tänderna, hjärt – och lungsjukdomar och mobbning.
Var tredje förälder till barn i åldern 11-15 år är inte nöjd med den kost barnet får i skolan eller på fritids.
Drygt varannan av föräldrarna i denna grupp har vid något tillfälle aktivt försökt påverka barnets miljö; en
lika stor andel anser att de inte kan påverka sitt barns kostvanor tillräckligt.
Knappt hälften av föräldrarna söker aktivt information och kunskap om vad barnet bör äta och dricka för
att ha en god hälsa. De påverkas av ett brett spektrum informationsgivare – från familj, vänner och
bekanta till förskola, skola, myndigheter och massmedier. Störst påverkan har information från
myndigheter och från barnavårdscentralen, BVC, uppger föräldrarna – 49 respektive 42 procent säger sig
påverkas starkt av dessa. Påverkan från dagstidningar, radio/TV är mindre – 18 procent uppger att de
påverkas i hög utsträckning av dagstidningar och 27 procent av radio/TV.
De som deltagit i undersökningen anser att dagens föräldrar i alltför hög utsträckning låter barnen själva
bestämma vad de ska äta och dricka. Hälften av föräldrarna anser att det har stor eller mycket stor
betydelse för den ökade konsumtionen av sött att barnen får bestämma, och tre av tio föräldrar anser att
det har ganska stor betydelse.
Höstens undersökning visar också att det är vanligt att barnen själva får bestämma över sina fickpengar.
Bland de barn, drygt 60 procent, som har egna fickpengar har bara tre av tio regler för hur mycket pengar
de får använda till läsk, godis och andra sötsaker.
En majoritet av föräldrarna oroar sig samtidigt över den ökade konsumtionen av onyttiga livsmedel. De
anser att barn idag konsumerar mer läsk, godis och sötsaker än när de själva var barn. Den främsta
orsaken till förändringen anser de är livsstilsförändringar. Andra orsaker föräldrarna nämner är att
tidsbrist gör det lättare att ge efter för barnens tjat, att barnen idag får bestämma mer själva, bättre
ekonomi samt påverkan från marknadsföring och reklam.
I de flesta familjer äter barnen vanligtvis kvällsmålet tillsammans med någon vuxen i familjen. Däremot
är det inte lika vanligt att man äter frukost tillsammans. I en av tio familjer äter man aldrig eller sällan
frukost tillsammans och i tre av tio familjer äter barnet frukost tillsammans med någon vuxen högst några
gånger per vecka.
En uttalad uppfattning är att kost och fysisk aktivitet är lika viktiga för barnens hälsa. Ju högre utbildning
föräldrarna har, desto högre betydelse tillmäts kosten och fysisk aktivitet. Högutbildade söker också mer
information och försöker påverka mer aktivt än de med kortare utbildning.
En stor majoritet av föräldrarna, 81 procent vill förbjuda läsk och godis i skolan och lika många vill ha
obligatorisk fysisk aktivitet för alla barn i skolan, 70 procent vill ha ökad reglering av reklam för onyttig
mat riktad till barn och 57 procent vill få bort sötade drycker och mellanmål i förskolan.
Slutsats
Föräldrarna har en viktig roll när det gäller att minska övervikt och fetma bland barnen. En slutsats av
undersökningen är att det både behövs ett samlat ansvarstagande från samhällets sida och en bred och
samordnad information till föräldrar om kost och fysisk aktivitet.