ART lektion för Yrkesskolans sociala linje vt-07

ART
- en kort beskrivning
Fältarna, Åland
Kort om grundarna:
Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade ”Center for research on
aggression” 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella liv åt
forskning och kliniskt arbete med människor som per definition är ”svåra att nå”.,
skrivit en mängd böcker inom området.
Dr. Barry Glick (PhD); utbildad psykoterapeut, specialiserad på ungdomsbrottslingar
och emotionellt störda ungdomar.
John C. Gibbs (PhD); professor i utvecklingspsykologi, inriktning på utvecklingsteori,
moralutveckling, social uppfattningsförmåga samt behandling av beteendestörda
ungdomar.
ART metodens ursprung
Goldsteins mål med samarbetet med Gibbs och Glick i början på 80-talet var att
utforma en metod speciellt utvecklad och inriktad på våldsamma, ofta kriminella,
ungdomar. Det saknades fungerande metoder på det området. Huvudsakliga fokus
var därför från början på våld, aggressivitet och ungdomskriminalitet.
Man började med ilskekontrollträning, men märkte snart att ungdomarna man
jobbade med ofta saknade eller hade brister i flera grundläggande sociala
färdigheter, vilket gjorde dem mindre kapabla till förändring. Man insåg att flera
komponenter behövdes för att åstadkomma förändringar i beteendet hos individerna
och man lade till interpersonell färdighetsträning och moraliskt resonemang. Den
grundläggande idén bakom denna multimodala metod är att färdigheter, som behövs
för ett effektivt samspel med andra människor, inte lärts in i tillfredsställande grad.
Ilskekontrollträningen, den ursprungliga ART komponenten, utvecklades ursprungligen av Feindler och
hennes forskningsgrupp (1986), vilka i sin tur delvis baserade sin forskning på Novacos (1975) och
Meichenbaums (1977) forskning om ilskekontroll och förebyggande av stress.
Goldstein (1973 & 1981) själv utvecklade färdighetsträningen utifrån befintlig forskning om optimala
undervisningsstilar samt Banduras (1973) modell för social inlärning med inriktning på
beteendebrister.
Den tredje komponenten, träning i moraliskt resonerande, är till stor del baserad på forskning om
moraliskt resonemang med ungdomar av Kohlberg (1969 & 1973) samt Gibbs modell.
2
När ART metoden sedan utarbetats och man började använda den i USA (1987)
insåg man snabbt att det var en metod som kunde tillämpas såväl i förebyggande
syfte som en konkret insats i arbetet med hårt kriminellt belastade individer.
Forskningen kan idag urskilja de viktigaste komponenterna som utmärker verksam
beteendeförändring och den empiriska litteraturen är enig om att ART är ett av de
mest lovande angreppssätten som för närvarande finns (Goldstein et al 2001).
Vad är ART?
Aggression replacement training är en kognitiv-beteendeterapeutisk metod, frukten
av årtionden av forskning och utveckling.
ART lär ut elementära mellanmänskliga färdigheter som är nödvändiga för att
relatera till andra människor och leva ett acceptabelt socialt liv och består av tre
komponenter, interpersonell (social) färdighetsträning, ilskekontrollträning samt
träning i moraliskt resonemang. Grundtanken med ART är att lära ut och att låta
ungdomarna träna in positiva val och beteenden. Ungdomarna lär sig av varandra
genom korta rollspel och motiveras att använda sina nya färdigheter också utanför
ART-lektionssalen. ART är träning, inte behandling!
De tre komponenterna
Den första, interpersonell färdighetsträning / social färdighetsträning, handlar
om att öka den enskildes sociala kompetens genom att lära ut konstruktiva sätt att
tänka och handla. Det kan t ex handla om hur man ber om hjälp, hur man tar emot
kritik på ett bra sätt eller hur man hanterar grupptryck.
Färdighetsträningen syftar till att förbättra individens "coping-färdigheter" för att
denne ska vara bättre rustad för att möta andra människor. För att höja den sociala
kompetensen använder man sig av en psykopedagogisk metod där man med hjälp
av rollspel lär in och tränar relevanta sociala beteenden.
-
Metoden innefattar 50 färdigheter. Vilka färdigheter som tränas väljs utifrån
individernas behov och målsättningen med träningen.
-
Färdigheterna är uppdelade på sex områden:
1. Inledande sociala färdigheter (t ex introducera sig själv, inleda en konversation)
2. Avancerade sociala färdigheter (t ex säga förlåt, ge instruktioner)
3
3. Färdigheter för att handskas med känslor (t ex hantera rädsla, hantera någon
annans ilska)
4. Alternativ till aggression (t ex hantera att bli retad, förhandla)
5. Färdigheter för att hantera stress (t ex hantera att bli utelämnad, hantera att bli
anklagad)
6. Planerande färdigheter (t ex beslutsfattande, sätta upp mål)
-
Ett tio veckors program omfattar oftast följande sociala färdigheter: att handskas
med grupptryck, att framföra klagomål och kritik, att förstå andras känslor, att
handskas med andras ilska, att undvika slagsmål, att hjälpa andra, att visa
tillgivenhet, att bemöta anklagelser, att förbereda sig för ett svårt samtal, att
hantera ett misslyckande
Den andra delen, ilskekontrollträningen, handlar dels om att minska uppkomsten
av ilska, dels om att träna hur man hanterar den när man väl har blivit arg. Individen
lär sig en viss sekvens av beteenden som används för att tidigt upptäcka att han/hon
håller på att bli arg för att sedan lära sig att kontrollera sin ilska på ett socialt
kompetent sätt, d v s man lär sig olika ilskekontrolltekniker. Den röda tråden är att
implementera och träna tanke – handling – konsekvens tänkande.
Inlärningsmetoder förutom modellering och rollspel är övningar, gruppdiskussioner
och kärleksrundan.
Moralutvecklingen slutligen, går ut på att genom resonemang kring olika frågor om
etik och moral höja nivån på individens eget moraliska tänkande och beteende.
Träningen sker genom gruppdiskussioner, där deltagarna ställs inför olika slags
moraliska dilemman som ligger nära deras verklighet och inbjuder till
ställningstaganden i olika moraliska frågor. Därefter får eleverna välja ståndpunkt och
motivera och debattera. Syftet med diskussionerna är att träna eleverna i att ta till sig
andras åsikter och argument, samt att öka deras förmåga att fatta mogna beslut i
sociala situationer.
4
Målgrupp för ART är:
barn, ungdomar och vuxna
människor som har problem med aggressivitet, våld, antisocialt beteende,
kriminalitet
förebyggande i skola, fritidsverksamhet, idrott
ungdomars närmaste omgivning – familjen, syskon, kamrater
Det är inte bara aggressiva barn och ungdomar som kan ha användning av denhär
träningen, även blyga och tillbakadragna barn med färdighetsbrister har lika stor nytta
av träningen.
Överföring.
Målet är att ungdomarna ska överföra de tränade färdigheterna till verkliga
livssituationer och det är då viktigt att de uppmärksammas och beröms av personer i
ungdomens omgivning. (”catch them being good”) Därför är det viktigt att familjen och
människor i individens omgivning, t ex skolpersonal, får information om upplägg, vad
som kommer att tränas osv.
Träningen.
En träningsgrupp skall innehålla 6-10 elever. Man skall utgå från elevernas kognitiva
mognads nivå och deras problematik och färdighetsbrister. Gärna pojkar och flickor
blandat eller ett kompisgäng.
En ART kurs omfattar minst 30 lektioner, jämt fördelade mellan
metodkomponenterna. En lektion tar max en timme, och man har en lektion av varje
komponent per vecka, d v s samtliga komponenter tränas parallellt. ART kan
kompletteras med värderingsövningar, empatiträning, problemlösning, kognitiv
omstrukturering, beslutsfattande osv.
Ledord för ART träningen är struktur och tydlighet. Fasta ramar.
Med fasta ramar menas:
-
bestämda fasta tider och plats för träningen
-
bestämd längd på träningspassen
5
-
bestämda fasta regler och konsekvenser
-
bestämt vad som händer ifall någon missar ett träningspass
-
demonstrering av och träning på reglerna i rollspel
-
att tränarna alltid ska komma i god tid och aldrig dra över den bestämda tiden
-
att ett enkelt ART kontrakt görs upp med deltagarna.
Huvudtränarens uppgifter:
-
planera, förbereda modelleringar, ansvara för helheten
-
dokumentera och utvärdera lektionen
-
genomföra träningen med planerad struktur och innehåll
-
berömma, ge feedback och utdela konsekvenser vid regelbrott
-
fungera som förebild, modellera önskat beteende
Medtränarens uppgifter:
-
övervaka, påminna, uppmuntra och motivera deltagarna
-
stötta huvudtränaren och ställa frågor om denna missat något
-
fungera som förebild och deltagare i gruppen
-
”viska i elevens öra” och hjälpa elever som inte vågar
-
hjälpa eleverna att förbereda rollspel, följa stegen, lyckligt slut
Det finns även en ”25/75 regel” som innebär att eleverna skall vara aktiva 75% av
lektionen, och tränarna 25%. Det är också viktigt med tempo under lektionerna för att
hålla intresset uppe hos deltagarna.
Vidare är det viktigt att ha en ART miljö i träningslokalen. På väggarna skall endast
hänga saker som har koppling till ART träningen. Eleverna ska sitta på stolar i en
ring, inga bord eller annat som kan avleda uppmärksamheten osv.
Berätta för mig och jag glömmer.
Visa mig och jag kommer ihåg.
Låt mig göra det och jag lär mig.
6