Bibliografiska uppgifter för
Vete, havre och korn med bra näringskvalitet skillnader mellan konventionell och ekologisk
vara
Tidskrift/serie SLF Rapport
Utgivare
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen
Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)
Utgivningsår 2004
Nr/avsnitt
68
Författare
Gissén C.
Ingår i...
Jordbrukskonferensen 2004
Huvudspråk
Svenska
Målgrupp
Rådgivare
Nummer
(ISBN, ISSN) ISSN 1104-6082
Vete, havre och korn med bra näringskvalitet
- skillnader medllan konventionell och ekologisk vara
Charlott Gissén
Institutionen för växtvetenskap, SLUt
Box 53, 230 53 Alnarp
040-41 50 00
[email protected]
Inledning/bakgrund
En av de viktigaste matvaneförändringarna, enligt Livsmedelsverket (Uppdrag från regeringen om goda matvanor
och ökad fysisk aktivitet, 2004) är en fördubbling av brödkonsumtionen, dvs. bröd, helst fullkornsbröd, bör vara
baslivsmedel nummer ett. Kvalitetsegenskaper hos livsmedel har också på senare tid utvecklats från ett ganska snävt
teknologiskt kvalitetsbegrepp till att omfatta nutritionella egenskaper, produktionsegenskaper, miljömässiga och
etiska egenskaper. Framtidens odlingssystem skall vara uthålliga både biologiskt, miljömässigt och ekonomiskt
samtidigt som en mycket hög nutritionell kvalitet säkerställs, gärna med ”tilläggseffekter” som går in under begreppet ”functional foods”. I det sammanhanget är en av de allvarligaste negativa effekterna det stora andelen av
kadmiumintag som kommer just genom spannmålsprodukter och som dessutom ökar vid konsumtion av fullkornsprodukter.
Undersökningar kring kvalitetsskillnader mellan ekologisk och konventionellt producerade livsmedel har mest
koncentrats till frukt, bär och grönsaker. Få studier har gjort på spannmål och spannmålsprodukter, och har då mest
inriktats på skillnader i proteinhalter i ekologiskt och konventionellt odlad vete (se till exempel Woese m.fl., 1997,
Drake och Björklund, 2001, Heaton/Soil Association, 2001, Jensen m.fl., 2001 eller Magkos m.fl., 2003).
Projektupplägg
Flera spannmålsslag (höstvete, råg, vårvete, havre och korn) har under tre försöksår odlats vid två försöksplatser i
Sverige, Svalöv i Skåne och Örebro i Närke. De vanligaste spannmålssorterna har valts ut, men av havre har tre
sorter odlats.
Odlingarna har på båda orterna lagts på en gård som har haft en del av arealen omställd till KRAV-produktion. Då
blir förhållanden vad gäller klimat, jordart, hantering m.m. så lika som möjligt. Försöken har ingått i den ordinarie
växtföljden och fått stallgödsel enligt ordinarie skötselplan. För att undvika en ren stress i spannmålen pga. för liten
kvävetillgång handelsgödsel respektive pelleterad, KRAV-godkänd hönsgödsel lagts på i stegar om c:a 50 kg N/ha i
de olika grödorna och systemen.
Analyser
Allt material har efter tröskning analyserats vad gäller rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt (ej havre). Höstvete,
vårvete och rågmaterialet har också genomgått ordinarie bakningskvalitet, varefter aminosyrasammansättning och
kadmiumanalyser utförts. Havreproverna har analyserats med avseende på fetthalt och fettsyrasammansättningen och
innehåll av antioxidanter (fenoliska ämnen). Kornproverna har analyserats för stärkelsekvalitet/amylosinnehåll. I
havre- och kornmaterialet har också innehållet av lättläsliga kostfibrer, betaglukaner, analyserats.
Resultat
Proteinkvalitet och aminosyrasammansättning
Vetet från de olika åren, både höstvete och vårvete, uppvisar ingen större skillnad i bakningskvalitet eller proteinkvalitet (mätt som aminosyrasammansättning). Årsmånen, vädret, spelar störst roll i dessa försöken där kvävegivorna
varit jämförbara, både vad gäller hur kvävet har frigjorts från det mer svårlösliga ekogödselmedlet och hur förhållandena är strax före/vid tröskningen.
Aminosyrasammansättningen är mycket snarlik i vetet från de båda odlingssystemen och det finns inga signifikanta
skillnader mellan vetet från de olika odlingssystemen. De essentiella, livsnödvändiga, aminosyrorna som vi inte kan
syntetisera själva i kroppen, varierar mer p.g.a. sort, växtnäringstillgång och odlingsförhållanden än om det är ekologisk eller konventionell odling (se fig. 1,2)
70
Essentiella aminosyror, höstvete 1998-2000
meth
Konventionell
Ekologisk
trp
hist
lys
phe
leu
ile
val
tre
0,00
1,00
2,00
3,00
Figur 1.
4,00
mg /g kärna
5,00
6,00
7,00
8,00
Essentiella aminosyror, vårvete 1998-2000
meth
trp
Konventionell
Ekologisk
hist
lys
phe
leu
ile
val
tre
0,00
Figur 2.
2,00
4,00
6,00
8,00
10,00
mg/g kärna
Halterna av aminosyror är generellt högre i vårvetet än i höstvetet, något som följer proteinhaltens variation. Mönstret från de essentiella aminosyrorna syns också i halterna av de övriga aminosyrorna: det finns inga signifikanta
skillnader i innehåll i vetekärnorna mellan odlingssystemen.
Kadmiuminnehåll
Tungmetallen kadmium är giftigt för oss människor och finns naturligt förekommande i berggrunden. Trots minskad
industriell användning av metallen finns den i det ekologiska kretsloppet sedan länge. Kadmium är en ingrediens i
legeringar, pigment och batterier och tidigare var det en föroreningsrisk med kadmiumhaltiga fosforgödselmedel.
Atmosfärisk spridning av kadmium är idag en av de största källorna till höga kadmiumhalter i våra odlingsjordar.
Idag är spannmålsprodukter, främst av vete, en av de vanligaste källorna för den svenska (ickerökande) befolkningen,
nästan 50 % av kadmium i vegetabiliska livsmedel kommer från vetemjöl och andra spannmålsprodukter. Kadmium
lagras i eller intill klidelen och grodden i vetekärnan och därför innehåller fullkorn eller grövre mjöler högre halter
av kadmium än finare malt vetemjöl.
En signifikant skillnad märks i upptag av kadmium i höstvete i de olika odlingarna, i vårvetet var det däremot ingen
skillnad (Fig 3). Troligen är detta snarare en effekt av hur kvävet blir tillgängligt för plantan, d.v.s hur snabbt och vid
vilken tidpunkt växten kan tillgodogöra sig kvävet när det behövs för tillväxt och kärnfyllnad, än en effekt av
odlingssystemet. Generellt kan dock en något mindre intensiv odling motverka för stora kadmiumupptag i
spannmålskärnorna.
Vad gäller havren är det halten lösliga kostfibrer (betaglukaner), antioxidanter (avenantramider) och fetthalt/fettsyrasammansättning som undersökts. Även i de resultaten är sortskillnader och årsmån mer betydelsefulla än odlingssystemet, och slutsatsen kan bli att vissa sorter lämpar sig bättre för ekologisk odling än andra.
I kornet har främst stärkelse- och kolhydratkvaliteterna analyserats, men de analyserna är ännu inte helt slutbearbetade.
71
Kadmiumhlater, höstvete 1998 - 2000
0,12
0,1
mg Cd / kg fw
0,08
1998
0,06
1999
2000
0,04
0,02
Figur 3.
0
A org (+0)
B org (+50)
C org (+100)
Aconv (30/60)
Bconv (60/80)
Cconv (60/130)
Betydelse för konsumenten
För konsumenter betyder de här resultaten att valet av mjöl- eller grynpåse i butiken, ”den vanliga” eller den
KRAV-märkta inte skiljer sig åt i näringsvärde! Av de här mätningarna på olika spannmålsgrödor framgår att det ena
eller det andra skulle vara nyttigare. Beslutet i butiken blir därför mer ett val av produktionsmetod och vilken
utveckling konsumenten föredrar.
Fortsatt forskning
Resultaten publiceras i ett antal vetenskapliga och populärveteskapliga tidskrifter för närvarande.Vid SLU i Alnarp
fortsätter vi också med flera forskningsprojekt för att studera kvalitetsegenskaper i spannmål från olika odlingssystem.
Kadmium i spannmål är fortsatt ett prioriterat område och många av våra forskningsprojekt syftar till att hitta
odlingsmetoder för olika växter för att minimera kadmiumupptaget.
Referenser
Drake, L och Björklund, J., 2001. Effekter av olika sätt att producera livsmedel – en inventering av jämförelser mellan
ekologisk och konventionell produktion”. Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), SLU, Uppsala.
Heaton, S (2001).Organic Farming, Food Quality and Human Health. Soil Association, Bristol.
Jensen, K O, Larsen, H N, Mølgaard, J P, Andersen, J-O, Tingstad, A, Marckmann, P och Astrup, A (2001). Økologiske
fødevarer og menneskets sundhed. FØJO-rapport nr 14/2001, Tjele.
Magkos F, Arvaniti F, och Zampelas A (2003). Organic food: nutritious food or food for thought? A review of the
evidence. Int J Food Sci Nutr, 54: 357-371.
Woese K, Lange D, Boess C, och Bögl KW (1997). A comparision of organically and conventionally grown foodsæResult
of a review of the relevant literature. J Sci Food Agric 74: 281-293.
Finansiering
Projektet har fått stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF), Stiftelsen Sydsvensk Jordbruksforskning (SSJ), Axel Adlers
stiftelse och Direktör Albert Pålssons stiftelse för forskning och välgörenhet vid sidan av SLU-medel (Fakulteten för jordbruk,
landskapsplanering och trädgårdsbruk).
72
