9/22/2015
Temadag: Det nya marina vattenbruket
Att odla ”sjömat” i öppna och slutna system
Kristina Snuttan Sundell och Annette Ungfors
Vattenbrukscentrum Väst och
Institutionen för biologi och miljövetenskaper
Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
Öppna odlingssystem
Potentiella problem med ”matad” vattenbruk i öppna system:
• Inga barriärer mellan den odlade fisken och omgivningen
• ökad närsaltbelastning
• rymningsrisk
Styrkor med öppna system:
• smittspridning
• positiv effekt på vild fisk och lokalt fiske
• positiv effekt på biologisk mångfald
• positiv effekt på reproduktion hos vild fisk
1
9/22/2015
Öppna versus slutna system
Culture environment
Culture environment
Inlet
Inlet
Sludge
Traditional cage
system
Sludge
External
environment
Closed‐containment system
Öppna versus slutna system
Not currently industry‐reliable in Well tested and profitable grow‐
out platform
Environment in open cage
Fish use energy to adapt to environmental changes
Less energy available for promoting growth, welfare, health
large scale
Environment in closed system
Less energy spent on adapting to environment
More energy available to growth, welfare, health
Control reduces prod. risk
New pathogen, parasite or climatic
challenge?
Sea lice
Traditional cage
system
External
environment
Closed‐containment system
2
9/22/2015
Nya marina odlingssystem för fisk och skaldjur –> vattenbruk med tillfört foder
• Havsbaserade , halvslutna system
– Mjuka odlings”baljor”
– Hårda odlings”baljor”
• Landbaserade, slutna, recirkulerande system
– RAS
Havsbaserade halvslutna system
• Akva future AS och Möla klekkeri ‐ Nekton
– exempel på flexibla slutna odlingsstrukturer
3
9/22/2015
Anläggningen
Slamfilter 100 µm
Dödfisk
Tät “kasse”
Havsbaserade halvslutna system
• Aquafarm AS ‐ Neptun
– exempel på hårdskalig sluten odlingsstruktur
Havsbaserat odlingskar, Aquafarm, Haugesund
Foto: A. Ungfors
4
9/22/2015
Neptun ‐ världens största prototyp för semi‐sluten lax produktion
Bild: Sigurd Handeland
9
Neptun ‐ världens största prototyp för semi‐sluten lax produktion
10
Bild: Jan Eirik Jensen
5
9/22/2015
Neptun ‐ världens största prototyp för semi‐sluten lax produktion
4 pumpar
Kapacitet 100 m3
vatten/min
Man kan tillsätta
O2
Vatten in: från 25 meters djup optimal temperatur, ingen lus
Ej på bild: slamsamlare som tar upp rest produkter
Neptun ‐ världens största prototyp för semi‐sluten lax produktion
Sedimentfälla för uppsamling av avfall från odlingen, 60‐80% av partikulärt material samlas upp
6
9/22/2015
Resultat från försök med Neptun i jämförelse med öppna kassar
1100
-1
Body weight (g ind )
1000
900
800
700
600
500
400
Stocking
Stocking
semi-closed
ref. cages
300
Weight based on feed
intake ref. cages
Weight based on feed
intake semi-closed
Weight sampling semi-closed
200
100
4
n.
14
.1
ai
1.
ju
4
1.
1.
m
ap
r.1
.1
4
14
ar
b.
m
1.
n.
14
ja
1.
1.
fe
13
s.
1.
de
1.
1.
no
ok
t.1
3
v.
13
0
Date
Bra tillväxt!
Från 100 g – 1 kg på 6 månader
Resultat från försök med Neptun i jämförelse med öppna kassar
1100
-1
Body weight (g ind )
1000
900
800
700
600
500
400
Stocking
Stocking
semi-closed
ref. cages
300
Weight based on feed
intake ref. cages
Weight based on feed
intake semi-closed
Weight sampling semi-closed
200
100
n.
14
4
.1
r.1
ai
ju
1.
4
1.
m
ap
1.
ar
.1
4
14
n.
14
b.
m
1.
1.
fe
ja
s.
13
1.
1.
de
no
1.
1.
ok
t.1
3
v.
13
0
Date
Bra tillväxt!
Från 100 g – 1 kg på 6 månader
7
9/22/2015
Havsbaserade halvslutna system
Preline Fishfarming systems – exempel på hårdskalig rörformad sluten odlingsstruktur AKVA FUTURE AS
FoU anläggning med halvslutna flexibla system med regnbåge och Göta älvs lax
8
9/22/2015
RAS – recirkulerande landbaserade odlingssystem
Exempel från Billund Aquaculture
Danmark
Resultat från försök i RAS system I jämförelse med öpnna system och halvslutet havsbaserat system
Lukket anlegg i sjø, til
1 kg
Kummulativ overlevelse (%)
Landsgjennomsnitt
overlevelse i åpne nøter
0
Semi-lukket
Åpen not
1.
a
Dato
4
1.
ok
t.1
4
ug
.1
n.
1
1.
ju
1.
ap
r.1
4
4
0
4
b.
1
100
98
96
94
92
90
88
86
84
82
80
5
1.
ok
t.1
3
1.
no
v.
13
1.
de
s.
13
1.
ja
n.
14
1.
fe
b.
14
1.
m
ar
.1
4
1.
ap
r.1
4
1.
m
ai
.1
4
1.
ju
n.
14
100
98
96
94
92
90
88
86
84
82
80
5
1.
fe
Kummulativ overlevelse (%)
Landbasert lukket anlegg, RAS, til 1‐2.5 kg
Dato
Ytrestøyl, Terjesen et al, 2015
Handeland et al., 2014
9
9/22/2015
KVALITETSKRÄFTAN HB Levandeförvaring burfångad havskräfta, Fjällbacka
FoU renisnganläggning: Flocazur
LANTFISK AB
Varmvattensarter, samarbete jordbrukare
• Demo‐ och testbäddar i Surte, Ale kommun
• Produktion av varmvattensarter
som tilapia och Pangasisus
10
9/22/2015
Andra sätt att DIREKT minska
näringsläckage
• Användning högenergi foder = ökad andel fett och
kolhydrater, minskad andel protein Bättre upptag hos
fisken av kvävet i fodret (minskat läckage) och bättre tillväxt
• Optimal utfodring (minimera spill)– kameraövervakning, automatik med manuell justering
Näringsupptag mha filtrerare
• Exempel på filtrerande grupper: Skaldjur: blåmussla, ostron, Sjöpungar/Ascidier: tarmsjöpung
Ciona intestinalis
• Skillnader i vilken storlek på partiklarna som filtreras, om arten själv kan välja/sortera storlek
• Optimal säsong för tillväxt
• Ekonomiskt värde
• Närsaltsackumulering, hög eller låg
11
9/22/2015
Musselodling
• Naturliga larver i vattnet settlar på odlingsstrukturerna
• Snabb tillväxt 18‐24 månader till skörd
• Pumpar aktivt vatten över gälarna –
9L/timme!
• Partiklar i vattnet fångas upp av gälarna
och näring byggs in i musselköttet
• Naturligt består maten främst av
växtplankton (2‐200 μm) och partikulärt
organsikt material (POC)
• Tar upp ca. 10 kg N per ton våtvikt; 360 kg N per ha
• Problem med ejder och “timing” av settling
Andra extraktiva arter: 12
9/22/2015
Alger
• Fotoautotrofer, solljuset + koldioxid (CO2) som kolkälla
• Tar upp lösta näringsämnen som ammonium och nitrat
(NH4, NO32‐) och fosfatfosfor (PO42‐) ur vattnet, byggstenar i molekyler
• Grönalger, Rödalger, Brunalger
• Inga rötter utan hapterer som fästanordning
• Tar upp näring utefter hela sin yta
• Snabbväxande, behöver inte tillgång till botten rep
• Innehåller spännnade ämnen som kan användas:
lignin, cellulosa, agar, karragenan, mannitol
• Tar upp ca. 5 kg N per ton våtvikt; 500 kg N per ha
Multitrofa odlingssystem
• Odling av fisk kombineras med odling av organismer som tar upp oorganiska och organiska utsläpp från vattnet; alger, musslor, ostron, sjögurkor…
• Kan vara havsbaserade eller landbaserade 13
9/22/2015
IMTA konceptet
• IMTA= Integrated MultiTrophic Aquaculture, dvs odling av flera arter från olika trofinivåer i samma vattensystem
Fodertillsats
Extraherande arter
•
•
Suspensionsätare/fi
ltrerare ‐ partiklar
Lösta näringsämnen
Illustration av Miljöstiftelsen Bellona – Ocean Forest
Landbaserad IMTA
Recirkulerande (97%) vattenbruk, Dalian, norra Kina
Foto: BTh Björnsson
14
9/22/2015
Havsbaserad IMTA
Kräftdjur, sjögurkor, sjöborrar, havsborstmaskar, filtrerande fiskarter
Illustrationer av Miljöstiftelsen Bellona – Ocean Forest
Havsbaserad IMTA ‐ skiss
15
9/22/2015
Internationella exempel
•
‐
‐
•
‐
‐
‐
Norge. Project Exploit, SINTEF
Bolag Ocean Forest mellan Leröy AS och Bellona. Laxproduktion, musselfoder, blåmussla‐ och
algproduktion.
CtrlAqua nytt Norkst center för utveckling av slutna‐ och halvslutna odlingssystem
Danmark. STOR SATSNING!
Aktionsplaner från regeringen: femdubbla fiskproduktionen upp till 40 000 ton men med max 2400 ton kväve‐utsläpp. Musslor och alger är tillåtna som biofilter om det bevisas hur mycket som
skördas (upptag).
Flertal projekt och företag som satsar inte minst på algproduktion (Seaweed seed supply, Hjarno
havbrug). Kommersiell produktionskostnad: €8 per kg upptaget kväve
www.havbrug.dk
www.algecenterdanmark.dk
Regionala initiativ
• Akva Future AB/Scanfjord AB, Mollösund, Orust
kommun
Foto: Anette Ungfors
16
9/22/2015
Cirkulära system
Musselodling
Fiskodling,
öppen, sluten
eller på land
Algodling
Mask
Alg‐
mjöl
Prima mjöl
mussel‐
mjöl
Sedimentätare
Tack för att ni lyssnade!
Frågor?
17
