Barn/elever med ett annat
modersmål än svenska.
16 08 16 – Växjö
Rikskonferens för specialpedagogik
[email protected]
I den svenska grundskolan och grundsärkolan har
drygt 20 % av
eleverna ett annat modersmål än svenska.
- - - - - - - Invandringens betydelse för skolresultaten under perioden
2006-2015 (Skolverket 2016)
- Som grupp har dessa elever lägre skolresultat än elever med svensk
bakgrund.
- Elever som invandrat efter ord. skolstart visar försämrad
gymnasiebehörighet från 37% obehöriga 2006 till 50% obehöriga 2015.
Invandringsåldern har ökat, kommer från länder med lägre
utvecklingsnivå, modersmålet, lägre utbildningsnivå hos
föräldrarna
- Barn som invandrat före ord. skolstart eller är födda i Sverige har
mindre betydelse för den försämrade behörighetsgraden till Gy.
”Alla lärare i sin undervisning möter eller kommer
att möta elever som tillhör denna grupp. För att
dessa elever ska kunna ges likvärdiga möjligheter
i skolan måste alla vara medvetna om och kunna
hantera de särskilda förhållanden som gäller för
elever från flerspråkiga eller flerkulturella
miljöer.”
(Skolverket – statistik)
Några begrepp
• Svenska som andraspråk (SVA - tidigare Sv 2)
• Modersmål (förstaspråk) = det språk som lärs in
först (tidigare hemspråk)
• Andraspråk = Detta språk är inte personens
modersmål, men däremot modersmål för
majoriteten i landet.
• Modersmålsstöd i förskolan
Modersmålsundervisning i skolan.
Studiehandledning
(Nationellt centrum för svenska som andraspråk)
(Skolverket: Tema modersmål)
Pedagoger runt barn/elever med annat
modersmål än svenska.
• Förskollärare, klasslärare, ämneslärare
• Lärare i svenska som andraspråk
• Modersmålsstödjare, modersmålslärare,
studiehandledare
• Specialpedagoger / Speciallärare
SAMVERKAN
Utbildning för nyanlända (år 7-9)
(Skolinspektionen, kvalitetsgranskning, 2014:03)
Framgångsfaktorer
• Kartläggning + kunskap och kompetens hos lärare
som genomför kartläggningen.
• Mo – undervisning + studiehandledning.
• SAMVERKAN mellan pedagoger.
• Rektor – tydligt ansvar.
• Lärarnas höga förväntningar på eleverna.
• God allmändidaktisk kunskap + kompetens kring
andraspråksinlärning.
• Forskning och beprövad erfarenhet
pekar på att läraren och den
undervisning som varje inlärare får är
den enskilt viktigaste förklarande
faktorn till skolframgång.
Några faktorer som kan påverka
andraspråksinlärningen och
andraspråksutvecklingen.
-
-
-
-
-
-
-
Språkliga faktorer
Motivation
Personligheten
Förutsättningar
Psykologiska faktorer
Kulturella faktorer
Socioekonomiska faktorer
Läsning = Avkodning X Förståelse
(Gough % Tunmer, 1986)
Avkodning = Tekniken att avläsa ord, att koda av
ordet, ljuda ihop ett ord
Förståelse = Den mentala process att förstå
- vad orden innebär
- vad en text vill säga
+ att läsa mellan raderna
(inferensläsa)
Sara skulle gå på kalas.
Hon undrade om Elin skulle gilla
en Tintin-bok.
Hon skakade på spargrisen.
Den gav inte ett ljud ifrån sig.
”Lätta” ord kan vara svåra och
”svåra” ord kan vara lätta!
Mellan städerna A och B går en väg.
En bilist kör den vägen på 4 timmar
med en hastighet av 70 km/tim.
Hur långt är det från A till B?
Läsinlärning på andraspråket kan ta
längre tid p.g.a. att …
•
•
•
•
•
•
•
•
•
motivation saknas,
begränsad språklig medvetenhet på båda språken,
lärare och elev har inte samma modersmål,
ringa likheter modersmål – andraspråk,
hemmiljön kan inte stödja läsinlärningen,
läsförberedande aktiviteter saknas,
inte behärska undervisningsspråket,
dubbla inlärningsuppgifter,
disposition för specifika läs- och skrivsvårigheter och
dyslexi
Interimspråksteorin.
(Corder & Selinker, 1960-t)
• Man har alltmer börjat se inläraren som en
aktiv konstruktör av det språk som hen
håller på att lära sig.
• Inläraren skapar sina egna (omedvetna)
regelsystem, som i början avviker väldigt
från målspråket.
• Hen prövar sig fram och testar sina
hypoteser om det nya språket.
Så här bodde jag förut.
Det har jag bort i Kristinehamn.
Det finns bara två sovrum och det finns en toaletten
och en vardagsrum och ett kök och balkong.
Det finns fyra sängar och TV och video och soffa
och byrå och spis och kylskåp och skåp och
talrika och kniv och gaffe och bord och stol.
Och det har jag eget skrivbord.
Jag har två bror och en mamma och pappa.
Vi har en dubbesängar och en säng är utsäng.
Vi bodde en trappa upp.
Och jag ska till min kusin då gå det 20 minuter.
Ute på gården är det en back och gräset och ett litet
hus som ligger i gården och massor med blommor.
Som jag ska till skolan då skulle jag tar 10 minuter.
Det finns flera hus som bredvid mellan mot huset
Interimspråket (inlärarspråket)
kännetecknas av ...
• Förenkling, telegramstil
• Helordsfraser
• Egna uppfinningar
• Omskrivningar
• Överanvändning
• Generaliseringar
• Transfer
• Språkblandning
• Kroppsspråk
• Förhandling
• Undvikande
•
•
•
•
•
•
Vad för kunskaper, färdigheter och
insikter krävs för att kunna tala, lyssna
- förstå och läsa – förstå på
andraspråket?
Fonologiska färdigheter
Ortografiska ”
Morfologiska ”
Syntaktiska ”
Semantiska ”
Pragmatiska ”
Fonologiska färdigheter.
- För att kunna uttala orden och göra sig förstådd,
uppfatta talet och förstå
- För att kunna avkoda, läsa och förstå
- Prosodiska färdigheter (intonation, satsmelodi)
- Vokalsystem
antal, korta-långa, läpprundning (i-y),
varianter (öga, öra)
- Konsonantsystem
antal, r – l, tonande/tonlösa klusiler (b-p g-k),
aspirerade/oaspirerade klusiler (park, spark)
-
-
-
-
Ortografiska färdigheter.
För att kunna skriva
Olika språktypologier
grunda – djupa ortografier
Olika fonotaktiska regler
Svenskans stavningskonventioner
1. fonologisk stavning (Karin)
2. morfologisk stavning (högt, baddräkt)
3. lexikal stavning (cykel, stjärna)
Morfologiska färdigheter.
- För att kunna automatisera avkodningen
- För att kunna stava
- För att kunna förstå
vinröd, flickornas
- Svenskan är ett morfologiskt språk;
rödvinsglasfabriksarbetare,
cykelhjälmsanvändare,
morgontidningsutdelare
-
-
-
-
-
-
-
Syntaktiska färdigheter.
För att kunna tala och göra sig förstådd
För att kunna läsa och förstå; leker, lekte,
har lekt, hade lekt, ska leka
Substantiv
Genus
Singular (en.ett) Plural (flickor, pojkar,
bilder, knän, träd)
Bestämd/obestämd form
Nominaliseringar
Sammansatta ord (ovanstående, tonåring)
- Verb – partikelverben slå – slå ut, slå av,
slå på, slå ihop, slå igen, slå igenom, slå
runt, ….
- Pronomen – han, hon, den, det.
Possessiva, reflexiva pr. Han tog på sig
hans/sin jacka.
- Prepositionsuttryck- längtar på dig
- ”Småord”; därför, därför att, trots att, så
att, eftersom, fastän, äntligen, så
småningom)
Semantiska färdigheter.
Svårigheter vid textläsning.
• Ord med svensk / västerländsk referensram
• Idiom och andra uttryck
• Flertydiga ord och homonymer
• Humor och ironi
• Ålderdomliga ord och uttryck
• Läromedelsord
• Nominaliseringar
• Texttäthet
• Tankehopp
• Verb i olika varianter
• Konnektiver
Pragmatiska färdigheter.
- För att göra sig förstådd och för att förstå.
• Vill du skicka mig saltet?
• Skulle du vilja skicka mig saltet?
• Skulle du vilja vara snäll och skicka mig
saltet?
• Du kanske skulle vilja skicka mig saltet!
• Du kan väl skicka mig saltet!
• Kan du skicka mig saltet!
• Kunde du skicka mig saltet!
• Skulle du kunna skicka mig saltet!
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ska du ta och skicka mig saltet!
Skicka mig saltet är du snäll!
Skicka mig saltet, va!
Skicka mig saltet!
Ta hit saltet!
Orkar du skicka hit saltet!
Hur länge ska man behöva vänta på saltet!
Ro hit med saltet!
Saltet, för fan!
Öh!
Dyslexi – flerspråkighet.
- Vad är vad?
- Risk för överidentifiering. Elevens svårigheter
endast identifieras som dyslektiska och då ofta
grundar sig på test som är tänkta för elever med
svenska som modersmål.
- Risk för underidentifiering. Elevens svårigheter
och felanvändningar av språket tänks som en
naturlig del i utvecklingen för
andraspråkstillägnandet.
Underidentifiering är betydligt vanligare. (Hedman,
2009)
- Lika vanligt förekommande hos flerspråkiga som
hos enspråkiga (5-7 % av den läskunniga
befolkningen).
- Dyslexi tar sig olika uttryck beroende på
skriftsystem och ortografi i givna språk.
- Parallella svårigheter med fonologisk
bearbetning och avkodning ska kunna observeras
på båda språken.
- Behov av diagnosintrument!
Utgångspunkt : svårigheterna ska visa sig på båda
språken.
- Liv Boyesen (Norge). Ordavkodning och läsförståelse.
Kartläggning av språklig medvetenhet är under
utveckling.
- Spsm. Flerspråkig kartläggning av avkodning och
läsning. (Po, Ar, Sp, Som)
- Elbro, Carsten (2012). Dynamic testing.
Litteraturlista
Axelsson, Monica (2015). Flerspråkiga barn utvecklar litteracitet. All läsa och
skriva på flera språk. I Helle Pia Laursen (red.): Litteracitet och språklig
mångfald. Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-10318-1.
Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber AB.
ISBN: 978-91-47-05180-9
Flyman, Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela (2010). Bedömning av svenska
som andraspråk. Studentlitteratur, ISBN: 978-91-44-05820-7
Fredriksson, Ulf & Taube, Karin (2012). Elever med utländsk bakgrund. I
Fredriksson, Ulf & Taube, Karin: Läsning, läsvanor och läsundersökningar.
Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-05823-8
Garlén, Claes (1988). Svenskans fonologi. Studentlitteratur. ISBN: 91-44-28151X
Hedman, Christina (2009). Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av
spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Diss. Centre
for Research on Bilingualism. Stockholms universitet.
Hedman, Christina (2012). Flerspråkig elev – med dyslexi?. I Salameh,
Eva.Kristina (red.) Flerspråkighet i skolan. Nartur & Kultur. ISBN:
978-91-27-42172-1.)
Hedman, Christina (2012). Läsutveckling hos flerspråkiga elever. I Salameh,
Eva-Kristina (red.) Flerspråkighet i skolan .Natur & Kultur. ISBN:
978-91-27-42172-1.
Hyltenstam, Kenneth (2010). Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga. I
Ericson, Britta (red.)Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund:
Studentlitteratur. ISBN:978-91-44-05609-8.
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (2013). Svenska som andraspråk i
forskning, undervisning och samhälle. Lund:Studentlitteratur. ISBN:
978-91-44-07065-0
Höien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2013). Dyslexi från teori till praktik. Natur
& Kultur. ISBN: 978-91-27-13468-3.
Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets. Lund: Studentlitteratur.
ISBN: 91-44-01296-9
Lundberg, Ingvar (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Natur & Kultur.
ISBN: 978-91-27-41956-8.
Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica (2008). Vad är lättläst?.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. ISBN: 978-91-28-00146-5
Lundberg, Ingvar, Frost, J, Petersen, O-P (1988). Effects of an extensive
program for stimulating phonological awareness in preschool children.
Reading research quarterly vol 23 nr 3 s. 262-285
Rehnqvist, Gunilla & Svensson, Gudrun (2008). Lära om språk. Gleerups.
ISBN: 978-91-40-66355-9
Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse. Natur & Kultur
Stockholm. ISBN: 978-91-27-141118-6
Salameh, Eva-Kristina (2012). Språklig bedömning av flerspråkiga skolbarn. I
Salameh, Eva-Kristina (red.) Flerspråkighet i skolan. Natur & kultur. ISBN:
978-91-27-42172-1.
Samuelsson, Stefan (2006). Skriftspråklig utveckling och dyslexi. I Bjar, Louise
(red.) Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 9789144039176
Taube, Karin (2007). Barns tidiga läsning. Norstedts Akademiska Förlag. ISBN:
978-91-7227-503-4.
Tvingstedt, Anna-Lena & Salameh, Eva-Kristina (2012). Läs- och
kunskapsutveckling vid tvåspråkig undervisning. I Salameh, Eva-Kristina
(red.) Flerspråkighet i skolan. Natur & Kultur. ISBN: 978-91-27-42172-1.
Wedin, Åsa (2013). Skrift och modalitet bland flerspråkiga ungdomar. I Wedin,
Åsa & Hedman, Christina (red.) Flerspråkighet, litteracitet och
multimodalitet. Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-08052-9.
Östergaard, Winnie (2015). All världens alfabet. I Laursen, Helle Pia (red.):
Litteracitet och språklig mångfald. Studentlitteratur. ISBN:
978-91-44-10318-1.
