Skyddsbehov på grund av av tortyr, Utlänningshandboken kap. 40.3

Utdrag ur kap 40.3 utlänningshandboken om utredning
och bedömning av asylärenden där sökanden kan
ha utsatts, eller riskerar att utsättas, för tortyr eller
annan omänsklig eller förnedrande behandling
eller bestraffning
- Vägledande utgångspunkter
Inledning
Detta dokument anger viktiga utgångspunkter för att skapa så goda förutsättningar
som möjligt för sökanden att berätta om sina egna upplevelser. Ett annat syfte är att
dokumentet skall bidra till en ökad medvetenhet inom Migrationsverket om den
speciella problematik som gäller för personer som har utsatts för tortyr eller andra
övergrepp. En stor del av innehållet är relevant i asylutredningar där sökanden
upplevt krig eller liknande traumatiska händelser.
Asylärenden där sökanden kan ha varit utsatt för tortyr eller annat trauma är ofta
svåra att utreda och innefattar komplicerade frågor om bevisvärdering. Den som
utreder ärendet måste ha goda kunskaper om effekterna av ett trauma. Dessutom
måste ställas höga krav på förmåga till inlevelse och empati, ett stort tålamod samt
psykologiskt kunnande. Ifråga om psykologiskt kunnande krävs insikt om
traumatiska minnen och om hur minnesprocessen fungerar samt goda kunskaper om
och lång erfarenhet av kommunikation.
Definitioner
Tortyr har definierats i flera internationella konventioner. Definitionerna varierar
beroende på i vilket sammanhang och för vilka syften de olika konventionerna har
kommit till stånd.
Enligt artikel 1 i 1984 års tortyrkonvention innebär tortyr att avsiktligt tillfoga en
människa svår fysisk smärta eller psykiskt lidande. Tillfogandet skall ha utförts av
en offentlig tjänsteman eller någon annan som handlar som företrädare för det
allmänna eller ha skett på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av denne.
En ytterligare förutsättning är att gärningen har skett i ett visst angivet syfte, främst
för att få information eller en bekännelse av den torterade eller av en tredje person
eller som vedergällning.
Artikel 3 i den Europeiska konventionen innehåller inte någon definition av
begreppet tortyr. I praxis har slagits fast att artikeln skall förbehållas allvarliga fall,
där behandlingen måste uppnå en viss miniminivå av hårdhet och att
tortyrbegreppet skall förbehållas sådana fall, där behandlingen kännetecknas av
avsiktligt omänsklig behandling som förorsakar ett mycket allvarligt och grymt
lidande. Europadomstolens praxis får – särskilt som konventionen är svensk lag –
en direkt betydelse för tillämpningen av 3 kap. 3§ 1 punkten och 8 kap.1§
utlänningslagen. I fråga om Europadomstolens praxis kan i övrigt hänvisas till bl.a.
Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 1997, sid. 79 ff.
2 (18)
En vidare definition återfinns bland annat i den Interamerikanska konventionen för
att förhindra och bestraffa tortyr: ”Användningen av metoder mot en människa med
avsikt att utplåna offrets personlighet eller förminska hans eller hennes fysiska eller
psykiska förmåga”.
Trauma
Trauma definieras enligt Nationalencyklopedin; Av grekiskan ”sår”. Påverkan av
människokroppen förorsakad av yttre faktorer och/eller händelser som ger
övergående eller kvarstående effekt.
Det är normalt att reagera kraftigt på svåra situationer. Trauma kan leda till en
sjukdom om det inte behandlas.
Två aspekter av det psykiska traumat den asylsökande kan lida av bör betonas;
svårigheten att kommunicera traumat och bristen på tillit.
Sökanden kan pendla mellan viljan att berätta för oss om sina svåra upplevelser och
viljan att hemlighålla vad som hänt på grund av starka känslor av skam eller skuld,
på grund av bristande förtroende, av hänsyn till oss som lyssnar eller av andra
orsaker.
Även i de fall då sökanden kan berätta om vad han utsatts för är det ofta förenat
med svårigheter för sökanden att förstå och kunna besvara frågor kring varför
han/hon har utsatts för tortyr. Traumat i sig har säkerligen orsakat barriärer.
Sökandens känslomässiga upplevelser påverkar dennes nuvarande situation. Någon
som nyligen lämnat ett krigsdrabbat område är fortfarande starkt känslomässigt
påverkad av dessa upplevelser och kan ha svårigheter att fokusera på sin aktuella
situation. Ett konstruktivt samtal förutsätter eventuellt att sökanden har påbörjat
någon form av medicinsk behandling för att förstå och komma till insikt om sin
situation. Här möter du en annan svårighet av betydelse; utredningen i asylärenden
genomförs i många fall tidigt efter sökandens ankomst till Sverige. Någon
behandling har ofta inte påbörjats. Som regel förutsätts att ett permanent
uppehållstillstånd har beviljats för att en mer djupgående behandling skall kunna
ges. Grunden för uppehållstillstånd måste emellertid alltid prövas särskilt, oavsett
det behandlingsbehov som kan föreligga. Det förekommer också att en del kan
komma till insikt även utan medicinsk behandling. Kompletterande utredningar vid
senare tillfällen då sökanden har möjlighet att medverka i en asylutredning kan
därför bli aktuella.
Den behandling som ges handlar om att bearbeta sorgen över oerhörda förluster och
traumatiska upplevelser och på sikt lära sig att leva med att livet aldrig blir som
före katastrofen. Den som har utsatts för tortyr vill inte ha dessa upplevelser kvar i
minnet. Målet med behandling är att förmå patienten att placera händelsen i sin
livshistoria.
Till innehållsförteckning
3 (18)
Skadorna av tortyr
Barn och vuxna som utsätts för tortyr skadas på samma sätt. Barn skadas lika svårt
men följderna, reaktionerna och hur de påverkas beror på barnets ålder, närhet till
föräldrar, syskon etc. Barn kan också vara indirekta offer för tortyr när
familjemedlemmar torteras. Tortyren påverkar hela familjen, ibland hela samhället,
s.k. social smitta. Effekter kvarstår från generation till generation; barn och
barnbarn kan påverkas. Barn som har upplevt väpnade konflikter blir ofta
traumatiserade av att ha tvingats se död och förstörelse. Följdverkningarna av tortyr
är svåra för nästan alla, oberoende av ålder, kön, socioekonomisk bakgrund eller
kultur.
Fysiska och psykiska skador
Många tortyröverlevanden har fått allvarliga fysiska förutom psykiska skador av de
övergrepp de utsatts för. Många fortsätter att känna smärta under en mycket lång tid
och en del upplever att de är ”främlingar” i sina sargade kroppar.
Till de fysiska följderna hör de direkta skador som uppkommer efter misshandel,
t.ex. sår, blödningar, benbrott, hjärtklappning, bröstsmärtor, bränn- och frätskador,
skelettskador, cirkulationsrubbningar, förlamningar. Huvudvärk och magbesvär är
också vanligt förekommande.
Bland de psykiska symptomen kan nämnas ångest och depression, ökad trötthet,
minnes- och koncentrationssvårigheter och sexuella problem. En del har fått
bestående men och kan ha drabbats av ett mycket allvarligt tillstånd kallat
posttraumatiskt stressyndrom (PTSS). Se avsnitt Posttraumatiskt stressyndrom
(PTSS).
Relationssvårigheter
Effekterna av tortyren är bland annat att den tortyröverlevande ändrar sin syn på
hur de uppfattar och beskriver sig egen person. Vanligtvis förlorar de sin
självrespekt och livskraft, förmågan att skapa goda relationer med andra människor
och förmågan att anpassa sig till omvärlden. De kan börja misstro sina närstående,
vänner och grannar. Familjerelationen skadas ofta.
Till innehållsförteckning
Förlorad tillit och avstängdhet
Många upplever en grundläggande känsla av förnedring och skam. De drar sig
undan sociala kontakter och kan reagera med ilska och aggression gentemot andra.
De tappar livsgnistan, känner stor tomhet och har svårt att finna glädje i livet. De
emotionella effekterna är påtagliga; sökanden kan visa en känslomässig
avstängdhet och har förlorat tilliten till bland annat myndigheter.
4 (18)
Skadat intellekt
Att formulera sig så klart och tydligt som möjligt om tortyr är en process som är
tortyrens raka motsats. Att ge ord åt det ohyggliga är att påbörja uppbyggnaden av
mänsklig värdighet som tortyren har rivit ned. Det är därför av många anledningar
märkvärdigt svårt att tala om tortyr och övergrepp. Den torterade har svårt att
efteråt tala om tortyren; att med ord beskriva erfarenheter för vilka de vanliga orden
inte räcker till. En påtaglig effekt av att någon har utsatts för tortyr är just detta att
intellektet kan skadas, d.v.s. förmågan att tänka klart. Även sökandens
tidsuppfattning kan ha skadats under den pågående tortyren vilket innebär att
sökanden inte kan återge sina upplevelser i kronologisk ordning. Det är heller inte
ovanligt med talsvårigheter.
Beteenderubbningar/flasch-back
Beteendemässigt kan sökanden reagera ovanligt starkt på ljud och ljus som kan
väcka minnen och beteenden man inte råder över. Tortyröverlevanden är även ljudoch ljuskänsliga och är oförmögna till positivt engagemang. Någon har berättat att
många år efter upplevelserna kan kroppen fortfarande reagera med svettningar och
iskall skräck när han i Sverige hör ljudet av en ambulanssiren som påminner om
flyglarmet i hemlandet då man genast började leta efter ett skyddsrum. Tros att
intellektet säger honom att det är en svensk ambulans och att han inte befinner sig i
krig reagerar kroppen starkt.
Existentiella problem
Vidare kan tortyröverlevanden börja tvivla på allt man tidigare trott på. De får
existentiella problem. De kan ställa sig frågor om den politiska kampen var värd
detta? Finns det en gud?
Ett annat skäl till svårigheter för sökanden att berätta om sina svåra upplevelser kan
vara en indirekt skuld för någon annans död eller att sökanden är den enda
överlevanden efter t.ex. en massaker och känner skuld för detta.
Till innehållsförteckning
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSS)
Posttraumatiskt stressyndrom är en diagnos inom den medicinska vetenskapen för
att definiera en specifik grupp av symptom vilka är vanligt förekommande bland
tortyröverlevanden. PTSS beskriver symptombilden hos dem som varit med om
mycket svåra händelser. Diagnoskriterier, se bilaga 2.
Uttrycket myntades runt 1980 om Vietnamveteraner som fick allvarliga psykiska
problem (även kallat ”granatchock”) efter sina upplevelser under Vietnamkriget.
Den drabbade får bland annat ”flashbacks” där händelsen återupplevs eller svåra
mardrömmar. Minnena och eller känslorna kan komma upp när som helst i livet;
såväl i vaket tillstånd som i sömn. Personen försöker undvika allting som påminner
om händelsen eftersom han annars drabbas av ångest eller skräck. Det är vanligt att
5 (18)
de drabbade helt isolerar sig från omvärlden. På sikt kan problemen leda till svåra
personlighetsstörningar. Tillståndet kan även debutera mycket lång tid efter den
aktuella händelsen.
PTSS är en vanlig följdverkan efter extrem stressbelastning. En del upplever att de
alltid måste ha sin kropp “på högsta beredskap” som om den fara de tidigare utsatts
för kan återkomma när som helst. Kroppen fortsätter att vara permanent inställd på
katastrof.
Stress är kroppens naturliga reaktion på extrema påfrestningar; kroppen sätts i
försvarsberedskap, musklerna spänns, stresshormoner och transmittosubstanser
kommer i olag. Det är när detta larmtillstånd inte kulminerar, utan pågår år efter år,
som det blir ett syndrom.
Någon som har utsatts för våld och/eller övergrepp och som fått diagnosen
posttraumatiskt stressyndrom kan lida av glömska, minnesstörningar och blandar
ofta ihop tidsuppgifter. Sömnlöshet, känslomässig bedövning, rastlöshet, apati,
trötthet och återupplevelse av trauman är vanliga symptom att ta hänsyn till. Även
koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, depression, ångest, självmordstankar
och självmordsförsök kan förekomma.
Till innehållsförteckning
Förberedelse av utredning
Individen i centrum - utredningsmetodik
Varje individ unik
Varje utredningstillfälle innebär ett nytt möte mellan individer som var och en har
olika erfarenheter. Även om du har kunskap om mönstret av övergrepp som skett i
en viss region vid en viss tidpunkt kan man aldrig utgå ifrån att alla sökanden har
samma berättelse. Du måste behandla och genomföra varje utredning som en unik
händelse.
Helhetssyn
För att genomföra en god utredning måste du anpassa dig till den som skall utredas.
Du måste i varje enskild utredning fråga dig vad som är den bästa och mest riktiga
utredningsstrategin vid varje tillfälle. Att följa mallar är ett misstag; några
standardlösningar finns inte. Detta helhetsperspektiv innebär att du inte kan skapa
en detaljerad “steg-för-steg-anvisning” om hur en utredning skall genomföras då
några heltäckande detaljerade instruktioner för alla utredningssituationer inte går att
formulera.
Motpart
6 (18)
Ditt uppdrag är också att utforska det som talar emot sökandens uppgifter.
Utredningen är ofrånkomligen ett ifrågasättande. Utredaren har en roll som motpart.
Det är ingen jämbördig situation mellan sökanden och utredaren.
Den som har utsatts för tortyr eller omänsklig behandling är extra känslig och utsatt
för att bli ifrågasatt och kan reagera starkare än andra på att uppfattas som mindre
trovärdig.
Undersökningsplikt
Vår undersökningsplikt innebär att, även om sökanden inte själv förmår att ange de
skäl som kan finnas till stöd för sin ansökan, är det ditt ansvar att så långt som
möjligt, på annat sätt, söka efter uppgifter som kan visa att ett skyddsbehov finns.
Empati
Du bör ha förmåga att visa empati; d.v.s. medkänsla, att dela, förstå och kunna sätta
sig in i en annan människas situation, se vidare avsnitt Empati under Genomförande
av utredning. Det kan i en utredningssituation bl.a. innebära en förmåga att tolka en
situation, en förmåga att konfronteras och låta sig konfronteras, en förmåga att möta
aggressivitet och att visa respekt för olikheter och att kunna visa ödmjukhet,
öppenhet, varsamhet och vidsynthet. Undvik att värdera någons handlingar och
försök istället att förstå dem.
Till innehållsförteckning
Mental beredskap
Din egen reaktion
Försök ha en mental beredskap. Att ta del av svåra upplevelser som innefattar en
extrem traumatisk situation, ibland bortom det begripliga, påverkar oss. Få förblir
oberörda. Vår första impuls blir vanligtvis att skydda vår egna personliga integritet
genom att undvika frågorna; att förneka, att inte lyssna, att inte se och att inte
känna. Det är en normal reaktion. Men det är just den reaktion du inte får visa
under en asylutredning. Man kan känna vånda och stor osäkerhet för hur man skall
hantera den uppkomna situationen och sina egna reaktioner. Detta kan sökanden
uppfatta och det kan påverka hans berättelse.
Du kan fastna i tankar om vad människor berättat om och fundera på detta. Det är
inte ovanligt att handläggare “drömmer andras mardrömmar”, dvs. vad någon under
dagen berättat om i en asylutredning kan återkomma i dina drömmar om natten.
Att någon åberopar att man utsatts för tortyr eller andra övergrepp kan ske i de mest
“oväntade” sammanhang, t.ex. i ett ärende efter s.k. sprucken anknytning och även i
andra ärenden där sökanden redan har vistats en längre tid i Sverige. Kanske du i
dessa fall utgår från att skäl som hänför sig till tortyr inte kommer att åberopas
eftersom sökanden långt tidigare har haft möjlighet att åberopa dessa. Det är inte
alltid att du som utredare har fått möjlighet att mentalt förbereda dig på
utredningens innehåll.
7 (18)
En utredare kan naturligtvis också påverkas positivt och uppleva tillfredsställe med
att ha genomfört en svår utredning med gott resultat.
Hantera Dina reaktioner
Det är angeläget att du själv är uppmärksam på dina reaktioner, dina
sinnestämningar och samtalar om dem tillsammans med dina kollegor.
Ju mer erfarenhet man har, ju fler strategier finner man för att hantera svåra möten.
Men det betyder inte att man blir mindre berörd. Man lär sig med erfarenhet att
stanna kvar i sitt eget liv och identifierar sig inte med den drabbade. Att bli berörd
är dock viktigt. Det är ju att kunna ”känna in” dvs. att vara empatisk. Se vidare
avsnittet om empati.
Till innehållsförteckning
Handledning
Genom ökad kunskap och handledning kan man lära sig att hantera svåra samtal.
Det är angeläget för att orka fortsätta ta emot alla med respekt och visa att varje
möte är unikt.
Du som ofta kommer i kontakt med tortyrrelaterade utredningar löper risk att
påverkas på olika sätt. Att arbeta med människor som har utsatts för våld påverkar
mycket mer än t.ex. stress i arbetet. Hur man reagerar individuellt och hur en hel
organisation reagerar på detta är viktig kunskap. Att möta människor som utsatts
för extrema övergrepp långt bortanför vår normala föreställningsvärld påverkar och
berör oss och skakar om vår grundläggande uppfattning om omvärlden.
Det är inte ovanligt att du inte hinner med eller får möjlighet att diskutera en svår
utredning med en kollega samma dag den ägt rum. Handläggarens roll innebär
också ett visst utanförskap eftersom du inte, p.g.a. tystnadsplikten, kan dela
flyktingens berättelse med andra närstående. Du skall beredas möjlighet att få
kunskap om de symptom som man vanligen kan drabbas av (avtrubbad medkänsla,
onormalt trött, retlig, glömsk). Långsiktiga effekter av detta arbete kan innebära en
känsla av främlingskap från övriga närstående etc. Förebyggande individuell eller
grupporienterad handledning skall erbjudas.
En hjälp är att öka din egen medvetenhet. Att du känner dig svag, trött eller
deprimerad kan negativt påverka arbetets utförande. Du bör vara vaksam på dig
själv. Du kan lätt bli irriterad på den du möter. Du kan reagera med ilska, bli
cynisk, apatisk eller rentav likgiltig inför det du möter. Det kan vara svårt att
behålla sin empatiska förmåga. Vi själva är instrumenten, redskapen i arbete, vi
använder oss själva och hela vår historia i utredningsarbetet. Det är svårt att vara
neutral eller objektiv. Ju mer vi vet om oss själva i arbetet desto bättre utför vi
arbetet.
8 (18)
Trauma
Trauma definieras enligt Nationalencyklopedin; Av grekiskan ”sår”. Påverkan av
människokroppen förorsakad av yttre faktorer och/eller händelser som ger
övergående eller kvarstående effekt.
Det är normalt att reagera kraftigt på svåra situationer. Trauma kan leda till en
sjukdom om det inte behandlas.
Två aspekter av det psykiska traumat den asylsökande kan lida av bör betonas;
svårigheten att kommunicera traumat och bristen på tillit.
Sökanden kan pendla mellan viljan att berätta för oss om sina svåra upplevelser och
viljan att hemlighålla vad som hänt på grund av starka känslor av skam eller skuld,
på grund av bristande förtroende, av hänsyn till oss som lyssnar eller av andra
orsaker.
Även i de fall då sökanden kan berätta om vad han utsatts för är det ofta förenat
med svårigheter för sökanden att förstå och kunna besvara frågor kring varför
han/hon har utsatts för tortyr. Traumat i sig har säkerligen orsakat barriärer.
Sökandens känslomässiga upplevelser påverkar dennes nuvarande situation. Någon
som nyligen lämnat ett krigsdrabbat område är fortfarande starkt känslomässigt
påverkad av dessa upplevelser och kan ha svårigheter att fokusera på sin aktuella
situation. Ett konstruktivt samtal förutsätter eventuellt att sökanden har påbörjat
någon form av medicinsk behandling för att förstå och komma till insikt om sin
situation. Här möter du en annan svårighet av betydelse; utredningen i asylärenden
genomförs i många fall tidigt efter sökandens ankomst till Sverige. Någon
behandling har ofta inte påbörjats. Som regel förutsätts att ett permanent
uppehållstillstånd har beviljats för att en mer djupgående behandling skall kunna
ges. Grunden för uppehållstillstånd måste emellertid alltid prövas särskilt, oavsett
det behandlingsbehov som kan föreligga. Det förekommer också att en del kan
komma till insikt även utan medicinsk behandling. Kompletterande utredningar vid
senare tillfällen då sökanden har möjlighet att medverka i en asylutredning kan
därför bli aktuella.
Den behandling som ges handlar om att bearbeta sorgen över oerhörda förluster och
traumatiska upplevelser och på sikt lära sig att leva med att livet aldrig blir som
före katastrofen. Den som har utsatts för tortyr vill inte ha dessa upplevelser kvar i
minnet. Målet med behandling är att förmå patienten att placera händelsen i sin
livshistoria.
Till innehållsförteckning
Skadorna av tortyr
Barn och vuxna som utsätts för tortyr skadas på samma sätt. Barn skadas lika svårt
men följderna, reaktionerna och hur de påverkas beror på barnets ålder, närhet till
föräldrar, syskon etc. Barn kan också vara indirekta offer för tortyr när
9 (18)
familjemedlemmar torteras. Tortyren påverkar hela familjen, ibland hela samhället,
s.k. social smitta. Effekter kvarstår från generation till generation; barn och
barnbarn kan påverkas. Barn som har upplevt väpnade konflikter blir ofta
traumatiserade av att ha tvingats se död och förstörelse. Följdverkningarna av tortyr
är svåra för nästan alla, oberoende av ålder, kön, socioekonomisk bakgrund eller
kultur.
Fysiska och psykiska skador
Många tortyröverlevanden har fått allvarliga fysiska förutom psykiska skador av de
övergrepp de utsatts för. Många fortsätter att känna smärta under en mycket lång tid
och en del upplever att de är ”främlingar” i sina sargade kroppar.
Till de fysiska följderna hör de direkta skador som uppkommer efter misshandel,
t.ex. sår, blödningar, benbrott, hjärtklappning, bröstsmärtor, bränn- och frätskador,
skelettskador, cirkulationsrubbningar, förlamningar. Huvudvärk och magbesvär är
också vanligt förekommande.
Bland de psykiska symptomen kan nämnas ångest och depression, ökad trötthet,
minnes- och koncentrationssvårigheter och sexuella problem. En del har fått
bestående men och kan ha drabbats av ett mycket allvarligt tillstånd kallat
posttraumatiskt stressyndrom (PTSS). Se avsnitt Posttraumatiskt stressyndrom
(PTSS).
Relationssvårigheter
Effekterna av tortyren är bland annat att den tortyröverlevande ändrar sin syn på
hur de uppfattar och beskriver sig egen person. Vanligtvis förlorar de sin
självrespekt och livskraft, förmågan att skapa goda relationer med andra människor
och förmågan att anpassa sig till omvärlden. De kan börja misstro sina närstående,
vänner och grannar. Familjerelationen skadas ofta.
Till innehållsförteckning
Förlorad tillit och avstängdhet
Många upplever en grundläggande känsla av förnedring och skam. De drar sig
undan sociala kontakter och kan reagera med ilska och aggression gentemot andra.
De tappar livsgnistan, känner stor tomhet och har svårt att finna glädje i livet. De
emotionella effekterna är påtagliga; sökanden kan visa en känslomässig
avstängdhet och har förlorat tilliten till bland annat myndigheter.
Skadat intellekt
Att formulera sig så klart och tydligt som möjligt om tortyr är en process som är
tortyrens raka motsats. Att ge ord åt det ohyggliga är att påbörja uppbyggnaden av
mänsklig värdighet som tortyren har rivit ned. Det är därför av många anledningar
märkvärdigt svårt att tala om tortyr och övergrepp. Den torterade har svårt att
efteråt tala om tortyren; att med ord beskriva erfarenheter för vilka de vanliga orden
10
(18)
inte räcker till. En påtaglig effekt av att någon har utsatts för tortyr är just detta att
intellektet kan skadas, d.v.s. förmågan att tänka klart. Även sökandens
tidsuppfattning kan ha skadats under den pågående tortyren vilket innebär att
sökanden inte kan återge sina upplevelser i kronologisk ordning. Det är heller inte
ovanligt med talsvårigheter.
Beteenderubbningar/flasch-back
Beteendemässigt kan sökanden reagera ovanligt starkt på ljud och ljus som kan
väcka minnen och beteenden man inte råder över. Tortyröverlevanden är även ljudoch ljuskänsliga och är oförmögna till positivt engagemang. Någon har berättat att
många år efter upplevelserna kan kroppen fortfarande reagera med svettningar och
iskall skräck när han i Sverige hör ljudet av en ambulanssiren som påminner om
flyglarmet i hemlandet då man genast började leta efter ett skyddsrum. Tros att
intellektet säger honom att det är en svensk ambulans och att han inte befinner sig i
krig reagerar kroppen starkt.
Existentiella problem
Vidare kan tortyröverlevanden börja tvivla på allt man tidigare trott på. De får
existentiella problem. De kan ställa sig frågor om den politiska kampen var värd
detta? Finns det en gud?
Ett annat skäl till svårigheter för sökanden att berätta om sina svåra upplevelser kan
vara en indirekt skuld för någon annans död eller att sökanden är den enda
överlevanden efter t.ex. en massaker och känner skuld för detta.
Till innehållsförteckning
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSS)
Posttraumatiskt stressyndrom är en diagnos inom den medicinska vetenskapen för
att definiera en specifik grupp av symptom vilka är vanligt förekommande bland
tortyröverlevanden. PTSS beskriver symptombilden hos dem som varit med om
mycket svåra händelser. Diagnoskriterier, se bilaga 2.
Uttrycket myntades runt 1980 om Vietnamveteraner som fick allvarliga psykiska
problem (även kallat ”granatchock”) efter sina upplevelser under Vietnamkriget.
Den drabbade får bland annat ”flashbacks” där händelsen återupplevs eller svåra
mardrömmar. Minnena och eller känslorna kan komma upp när som helst i livet;
såväl i vaket tillstånd som i sömn. Personen försöker undvika allting som påminner
om händelsen eftersom han annars drabbas av ångest eller skräck. Det är vanligt att
de drabbade helt isolerar sig från omvärlden. På sikt kan problemen leda till svåra
personlighetsstörningar. Tillståndet kan även debutera mycket lång tid efter den
aktuella händelsen.
PTSS är en vanlig följdverkan efter extrem stressbelastning. En del upplever att de
alltid måste ha sin kropp “på högsta beredskap” som om den fara de tidigare utsatts
11
(18)
för kan återkomma när som helst. Kroppen fortsätter att vara permanent inställd på
katastrof.
Stress är kroppens naturliga reaktion på extrema påfrestningar; kroppen sätts i
försvarsberedskap, musklerna spänns, stresshormoner och transmittosubstanser
kommer i olag. Det är när detta larmtillstånd inte kulminerar, utan pågår år efter år,
som det blir ett syndrom.
Någon som har utsatts för våld och/eller övergrepp och som fått diagnosen
posttraumatiskt stressyndrom kan lida av glömska, minnesstörningar och blandar
ofta ihop tidsuppgifter. Sömnlöshet, känslomässig bedövning, rastlöshet, apati,
trötthet och återupplevelse av trauman är vanliga symptom att ta hänsyn till. Även
koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, depression, ångest, självmordstankar
och självmordsförsök kan förekomma.
Till innehållsförteckning
Förberedelse av utredning
Individen i centrum - utredningsmetodik
Varje individ unik
Varje utredningstillfälle innebär ett nytt möte mellan individer som var och en har
olika erfarenheter. Även om du har kunskap om mönstret av övergrepp som skett i
en viss region vid en viss tidpunkt kan man aldrig utgå ifrån att alla sökanden har
samma berättelse. Du måste behandla och genomföra varje utredning som en unik
händelse.
Helhetssyn
För att genomföra en god utredning måste du anpassa dig till den som skall utredas.
Du måste i varje enskild utredning fråga dig vad som är den bästa och mest riktiga
utredningsstrategin vid varje tillfälle. Att följa mallar är ett misstag; några
standardlösningar finns inte. Detta helhetsperspektiv innebär att du inte kan skapa
en detaljerad “steg-för-steg-anvisning” om hur en utredning skall genomföras då
några heltäckande detaljerade instruktioner för alla utredningssituationer inte går att
formulera.
Motpart
Ditt uppdrag är också att utforska det som talar emot sökandens uppgifter.
Utredningen är ofrånkomligen ett ifrågasättande. Utredaren har en roll som motpart.
Det är ingen jämbördig situation mellan sökanden och utredaren.
Den som har utsatts för tortyr eller omänsklig behandling är extra känslig och utsatt
för att bli ifrågasatt och kan reagera starkare än andra på att uppfattas som mindre
trovärdig.
12
(18)
Undersökningsplikt
Vår undersökningsplikt innebär att, även om sökanden inte själv förmår att ange de
skäl som kan finnas till stöd för sin ansökan, är det ditt ansvar att så långt som
möjligt, på annat sätt, söka efter uppgifter som kan visa att ett skyddsbehov finns.
Empati
Du bör ha förmåga att visa empati; d.v.s. medkänsla, att dela, förstå och kunna sätta
sig in i en annan människas situation, se vidare avsnitt Empati under Genomförande
av utredning. Det kan i en utredningssituation bl.a. innebära en förmåga att tolka en
situation, en förmåga att konfronteras och låta sig konfronteras, en förmåga att möta
aggressivitet och att visa respekt för olikheter och att kunna visa ödmjukhet,
öppenhet, varsamhet och vidsynthet. Undvik att värdera någons handlingar och
försök istället att förstå dem.
Till innehållsförteckning
Mental beredskap
Din egen reaktion
Försök ha en mental beredskap. Att ta del av svåra upplevelser som innefattar en
extrem traumatisk situation, ibland bortom det begripliga, påverkar oss. Få förblir
oberörda. Vår första impuls blir vanligtvis att skydda vår egna personliga integritet
genom att undvika frågorna; att förneka, att inte lyssna, att inte se och att inte
känna. Det är en normal reaktion. Men det är just den reaktion du inte får visa
under en asylutredning. Man kan känna vånda och stor osäkerhet för hur man skall
hantera den uppkomna situationen och sina egna reaktioner. Detta kan sökanden
uppfatta och det kan påverka hans berättelse.
Du kan fastna i tankar om vad människor berättat om och fundera på detta. Det är
inte ovanligt att handläggare “drömmer andras mardrömmar”, dvs. vad någon under
dagen berättat om i en asylutredning kan återkomma i dina drömmar om natten.
Att någon åberopar att man utsatts för tortyr eller andra övergrepp kan ske i de mest
“oväntade” sammanhang, t.ex. i ett ärende efter s.k. sprucken anknytning och även i
andra ärenden där sökanden redan har vistats en längre tid i Sverige. Kanske du i
dessa fall utgår från att skäl som hänför sig till tortyr inte kommer att åberopas
eftersom sökanden långt tidigare har haft möjlighet att åberopa dessa. Det är inte
alltid att du som utredare har fått möjlighet att mentalt förbereda dig på
utredningens innehåll.
En utredare kan naturligtvis också påverkas positivt och uppleva tillfredsställe med
att ha genomfört en svår utredning med gott resultat.
Hantera Dina reaktioner
13
(18)
Det är angeläget att du själv är uppmärksam på dina reaktioner, dina
sinnestämningar och samtalar om dem tillsammans med dina kollegor.
Ju mer erfarenhet man har, ju fler strategier finner man för att hantera svåra möten.
Men det betyder inte att man blir mindre berörd. Man lär sig med erfarenhet att
stanna kvar i sitt eget liv och identifierar sig inte med den drabbade. Att bli berörd
är dock viktigt. Det är ju att kunna ”känna in” dvs. att vara empatisk. Se vidare
avsnittet om empati.
Till innehållsförteckning
Uttrycksförmåga
Många som har utsatts för tortyr har svårt att uttrycka i ord vad de upplevt. Det kan
delvis vara sociokulturellt betingat; hur man uttrycker sig beror bl.a. på var och ens
bildningsnivå. En del är inte heller vana att uttrycka känslor i ord. Det gäller att
försöka tänka sig in i en annan människas situation och liv. Anpassa dina frågor till
sökandens förutsättningar.
Kvinnor
Kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp drar sig ofta för att berätta vad de
utsatts för. Se ”riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov” i
kapitel 40.2 i utlänningshandboken.
Till innehållsförteckning
Nyckelord – var lyhörd
Det är viktigt att observera så kallade ”key-word” som tortyröverlevanden kan
använda.
Det är fråga om ord som testar dig och försöker ta reda på om du är beredd att
lyssna och ta emot den sökandens berättelse. Dessa ”key-word” ord kommer ofta i
början av en utredning och sätter våra kunskaper på hårda prov.
Dessa signaler från sökanden kan vara ytterst diffusa och svårtolkade och kretsa
kring något oväsentligt i utredningssammanhanget av den enkla anledningen att
man egentligen inte vågar, orkar eller förmår prata om det väsentliga.
Exempel:
Sökanden kanske ritar en enkel skiss över ett fängelse där han vistas och redogör
för de dagliga rutinerna. Han påpekar att det finns ett rum som han inte känner till
vad det använts till, kanske är det ett vapenförråd. Senare under utredningen
återkommer sökanden till samma rum och pratar ofta om detta rum i olika
sammanhang, nämner att där förvaras sjukvårdens saker för att sedan ändra sig till
vaktrum för att så småningom berätta att det är det rummet där ammunition
förvaras. Senare uppger sökanden att där torterades fångar. Om man som utredare
14
(18)
inte bekräftar för den sökanden att man uppfattar dessa signaler och istället verkar
avvisande riskerar man att inte få höra hela historien.
Du måste besitta fantasi och inlevelseförmåga.
Till innehållsförteckning
Minnets funktion
Minnesbilden
Ofta är det känsloladdade händelser som sökanden skall förmås berätta om. För att
berätta om en svår upplevelse på bästa sätt krävs dels att individen vågar möta
upplevelsen känslomässigt och berätta om den för en person han känner tillit till
och som vågar och kan ta emot det individen har att berätta, dels att förutsättningar
ges för att individen skall kunna hitta sökvägar i minnet så att den informationen
som finns lagrad genom olika minnessystem blir åtkomlig.
Minnet påverkas av hur frågor ställs och av atmosfären i utredningssituationen.

Ställ korta enkla frågor och avbryt inte sökanden.

Ställ en fråga i taget.
Ledtrådar
Att ge minnet ledtrådar är väsentligt. Alla våra sinnen hjälper oss att minnas.
Ledtrådar kan vara en doft, ett ord, ett synintryck.
Alla har ett unikt minne och två människor kan minnas samma händelse på olika
sätt. Alla minnen är rekonstruktioner; man sätter ihop fragment av minnen och
berättar man om samma händelse vid olika tillfällen på delvis olikartat sätt beror
det på minnets funktion. Det vi uppfattar vara viktigt och naturligt för en sökande
att komma ihåg kanske inte är något sökande fann viktigt att lägga på minnet. Det
gäller istället att finna det sökanden tyckte var viktigt. Förmågan att minnas
påverkas också av om vi är t.ex. stressade eller rädda. Se vidare avsnittet om
kognitiv utredningsmetodik.
Till innehållsförteckning
Minnesluckor
Svåra upplevelser inverkar på minnet. Att ”inte minnas” kan vara ett sätt att skydda
sig från en upplevelse som ter sig för svår att hantera eller att leva med. Man vill
sudda bort sin minnesbild. Traumat kan ha åstadkommit en så kraftig inverkan på
sökanden att störningar på minnet uppstår. I en lindrigare form kan detta yttra sig
som t.ex. dagdrömmar; man försvinner för ett ögonblick in i en annan värld som
inte har någon som helst förankring i den nuvarande livssituationen. I en svårare
15
(18)
form kan minnet helt ha blockerats men den känslomässiga upplevelsen minns man
(ångest och smärta), och återupplevs genom s.k. flashbacks.
Läs mer om minnets funktion och dess betydelse i asylutredningar i uppsatsen
"Utvärdering av asylutredningar utifrån kognitiv intervjumetodik", av Gitte Stedt,
Stockholms universitet vt-00. (Länk till uppsatsen)
Till innehållsförteckning
Frågeteknik
Det är mycket viktigt att använda en frågeteknik som är anpassad till de krav och
förutsättningar som finns för en person som är ett tortyroffer. Nedan följer en
beskrivning från The Torture Reporting Handbook; Camille Giffard, Human Rights
Centre, Essex University, England.
Att beskriva i detalj vad som hänt och i kronologisk ordning är mycket svårt för de
flesta tortyröverlevande. Ge stöd men lägg inte orden i munnen på sökande.
Börja alltid med generella, öppna frågor. Fråga mer detaljerat först om den
information sökanden ger dig. Försök att tidigt väcka tankar hos sökanden om sitt
hemland.
Uppmuntra vidare sökanden att använda sina egna ord. Var medveten om att
luckor i en berättelse eller motsägelsefulla uppgifter inte behöver innebära att
uppgifterna är falska eller oriktiga.
Du kan ibland undvika missförstånd genom att ställa samma fråga igen formulerad
på ett annat sätt. Observera sökandens beteende noggrant och dokumentera vid
sidan om ditt intryck av hans eller hennes trovärdighet.
Dina kommentarer och följdfrågor skall vara uppmuntrande och inte värderande.
Det är lämpligt att uttrycka sig “ Har jag förstått det riktigt att du…”, “Är det något
annat du vill berätta om som jag inte tänkt på att fråga om” etc.
Ditt beteende bör vara neutralt. Tänk på att man inte kan möta känsla med förnuft.
En lögn får inte passera. Anteckna den och fundera på hur du skall hantera
/ifrågasätta den.
För att maximera möjligheten att få tillförlitlig information från sökande
ska du undvika ställa ledande frågor. Ledande frågor är frågor som redan i
frågan indikerar svaret; t.ex. “Torterades du i häktet?”. Formulera istället frågan
“Hände det dig något?”. ”Vem gjorde vad mot vem? Fråga när, var, hur och varför?
Gå sedan vidare med mera
detaljerade frågor. Frågor som
kan beskriva följande.

Hur sökanden kom i
förövarens grepp?
16
(18)










Vart sökanden fördes?
Hur förhållandena var i den
aktuella lokalen?
Tortyrmetoder?
Myndigheternas reaktion på
det inträffade?
Hur var förövaren klädd?
Vilken ställning/rank/grad?
Vilken säkerhetstjänst eller
militärgrupp tillhörde
förövaren, några
speciella karakteristiska
detaljer?
Användes vapen eller
speciella fordon?
Gavs någon förklaring till
gripandet/bortförandet/
arresteringen?
Finns det vittnen?


















material på golv,
väggar,
möblering,
antal personer i rummet.
Möblering?
Föremål i rummet?
Isolering?
Hur länge?
Temperatur,
ventilation?
Ljus? Hygien?
Kläder?
Mat och dryck?
Motion?
Medicinska faciliteter?
Besök av
familjemedlemmar?
Mutor?
Advokat?
Beskriv häkteslokal/arrest etc.;
 dess storlek,
 form,
Att fråga om hur tortyren har gått till kan ske genom att fråga var det
skedde, hur ofta, vad hände och vilka effekter fick det? Du kan fråga vad
sökanden minns om förövaren, om sökanden blev utfrågad under tortyren
eller om någon sa något till honom/henne. Fråga om några redskap
användes och i så fall var på kroppen. Vilka skador uppstod och gavs
medicinsk behandling. Deltog läkare? Vilka effekter har uppstått?
Kontaktades myndigheterna av t ex familjemedlemmar? Har någon
utredning skett?
Till innehållsförteckning
Kognitiv intervjumetodik
Kognitiv intervjumetodik bygger på psykologisk forskning kring minnets
organisation och åtkomlighet och syftar till att underlätta för den hörde att
komma åt sina minnen och förmedla dem på ett maximalt sätt.
Exempel: Någon säger ”Det var på torget, de slog mig, det gjorde ont och
jag blev vettskrämd”. Sökanden minns fakta, platsen, känslan och hur han
reagerade. Kan man under en intervju aktivera alla dessa minnen är det
mycket bra. Ju fler vi lyckas aktivera desto bättre resultat. Uppmana
sökanden att berätta så detaljrikt som möjligt eftersom man minns mer ju
17
(18)
mer man berättar. Sökanden kan inte alltid heller själv avgöra vad som är
viktigt eller inte att berätta.
Om du använder dig av den kognitiva intervjutekniken så var noggrann och
tydlig i dina instruktioner till sökanden. Försök få sökanden att mentalt
återetablera sig i den situation han befann sig i då traumat inträffade.
Uppmuntra sökandena att tänka tillbaka på den aktuella dagen, vad han
tänkte på då, hur var vädret, vilka pratade han med? Försök förmå honom att
berätta om vad han gjorde, tänkte, kände. Avbryt honom inte. Försök senare
att få honom att berätta i omvänd ordning, ändra perspektiv. Chansen att det
då kommer fram fler detaljer ökar. Återupprepa sedan det viktigaste av
berättelsen och kontrollera att du förstått det riktigt. Använd personens egna
ord. Uppmuntra sökanden att avbryta dig om han kommer på något nytt.
Avsluta med information om vart han kan vända sig om han kommer på
något ytterligare senare.
Använd bara öppna frågor som aktiverar sökanden. “Kan du beskriva hans
ansikte” är en öppen fråga. ”Vad hade han för färg på ögonen” är en sluten
fråga.
Kroppsspråk
Det som protokollförs är en beskrivning av vad som sagts. Det talade ordet
används också för att dölja det man inte vill förmedla; det som
kommuniceras genom kroppsspråket är långt mer än det sagda ordet.
Kroppsspråk och tonläge har en underskattad betydelse. Din uppgift är att
tolka sökandens språk, d.v.s. inte bara i ord utan även i språkbruk; tonfall,
gester och attityder. Detta ingår även i tolkens uppgift. Talar sökanden t.ex.
ovanligt långsamt skall tolken då denne översätter förmedla detta. Tempot
måste anpassas till den sökandens.
Tänk på ditt ordval språkbruk, gester, tonfall, attityd och tempo.
Till innehållsförteckning
Skador
Att granska ärr eller andra skador på sökandens kropp som sökanden vill
visa och att samtala om detta, speciellt då sökanden har utsatts för sexuellt
våld, och att också dokumentera detta är mycket svårt.
Det är inte utredarens ansvar att göra denna granskning eller dokumentation.
En eventuell kroppsbesiktning ska utföras av medicinsk personal som kan
avgöra hur skadorna har uppkommit. Låt sökanden få tid att utveckla
omständigheterna kring hur skadorna uppkommit och hur sökanden mår.
18
(18)
Var speciellt uppmärksam på skador som svullnader, blåmärken, skärsår,
bränn eller frätskador. Observera om sökanden har svårigheter att röra sig,
t.ex. att gå, förflytta sig i trappor, att sitta eller stå upp en längre stund, att
böja sig eller höja armarna.
Att objektivt försöka beskriva eventuella psykiska skador är svårare.
Anteckna om sökanden reagerar aggressivt, är rastlös eller på annat sätt
beter sig “onormalt”. Var noga med att notera om någon anhörig, tex barn
eller äkta man/hustru uppger att “han vaknar upp på natten och skriker och
svettas” eller “han tappar ofta humöret, så var det inte förr” vilket kan
utgöra en form av signal i ärendet.
Till innehållsförteckning
Avslutning
Avsluta aldrig abrupt utan att först ha fört in samtalet på ett något mindre
känsligt ämne.
Innehållet i utredningen skall alltid läsas upp och översättas för sökanden
om denne inte avböjer erbjudandet. Vissa kulturer kan uppfatta det som om
Migrationsverkets personal ber sökanden att godkänna utredningen; en fråga
som man med hänsyn till sina värderingar aldrig skulle svara nej på. Lämna
information om ärendets fortsatta handläggning.
Tortyroffer behöver ofta social, medicinsk och psykologisk hjälp. Grupper
av läkare, psykologer och socialarbetare har bildats för att försöka tillgodose
behoven hos offren. Sådan hjälp finns att få i Sverige via landstingens krisoch traumaenheter och Röda Korsets enheter runt om i landet. Informera
sökanden var sådan hjälp finns att få i din region. Adressförteckning, se bl.a
www. redcross.se/torteradeflyktingar/.