förstå mekanismerna bakom könsbundet arv. * hur DNA

GENETIK ÄRFTLIGHETSLÄRA
Vad var vad nu då?
Vi tar det igen.
ARVSMASSAN - DNA
Genom - den fullständiga DNA-sekvensen i en uppsättning
av organismens alla kromosomer.
DNA – deoxiribonukleinsyra.
Var finns det ? I cellkärnan
KROMOSOMER

DNA är upprullat/ ordnat i kromosomer
Mikroskopiskt synliga färgbara strukturer
i en cell, som framträder vid
celldelningen, mitosen. 46 st.
GENER
En gen är en sekvens av DNA, som i allmänhet kodar
för ett visst protein; genen är ett slags recept på ett
visst protein. Människan har ungefär 30 000 olika
gener i varje cell.
NUKLEOTIDER OCH KVÄVEBASER
Nukleotid - är ett halvt trappsteg i DNAmolekylen
En nuleotid består av:
-en kvävebas (A,C,T,G)
-en sockermolekyl
-en eller flera fosfatgrupper.
MEIOS OCH MITOS
Meios eller reduktionsdelning är den celldelning som
sker när det bildas könsceller. 46= 23+23.
 Mitos är ett annat namn för vanlig celldelning. 46 =46.

DNA-REPLIKATION

Replikation den process som dubblerar DNA-molekylen
vid celldelningen så att en kopia av molekylen kan
hamna i varje dottercell.
1. DNA-molekylen rätas ut och
vätebindningarna mellan
nukleotiderna klipps upp av Helikas.
2. DNA-primas skapar en primer
som blir en utgångspunkt för den nya
nukleotid-kedjan
3. DNA-polymeras ser till så att de
nukleotider som byggs ihop till den
nya nukleotid-kedjan matchar de som
finns på den redan existerande
kedjan,
1
3
2
GENETISKT ARV
Egenskaper vi föds med, ej förvärvade egenskaper.
 Recessiva (vikande) anlag, aa
 Dominanta (synliga) anlag, AA
 Homozygota (lika) anlag, aa eller AA
 Heterozygota (olika) anlag, Aa

ARV AV KÖN
Kvinnan har två X kromosomer.
 Mannen har en X och en Y
 Vid befruktning har man 50 % chans att få en pojke eller
50% chans att få en flicka.
 Vissa ärftliga sjukdomar är könsbundna.

KÖNSBUNDET ARV

F:\Färgblindhet.ppt
VAD KAN MAN ANVÄNDA GENETIK TILL?
DNA-analys (faderskapstest, fånga brottslingar)
 Hybrid DNA (GMO = transgena organismer)
 Kloning
 Växt- och djurförädling

HYBRID DNA




DNA från givaren klyvs till önskvärda
delar med hjälp av
restriktionsenzymer.
Sammankopplar DNA-biten med en
vektor. En vektor är en DNA-molekyl
som har en naturlig förmåga att
förflytta sig mellan olika organismer.
En plasmid, vektor, är en DNA-ring
som finns hos bakterier, plasmiden
klipps upp med hjälp av ett
restriktionsenzym och sedan fogar
man samman den med DNA från
givaren.
För att DNA-fragmenten ska sitta ihop
stadigt tillsätter man ännu ett enzym,
ligas. Detta enzym har förmågan att
klistra ihop DNA-molekyler.
KLONING
Kloning är att skapa genetiska kopior, dvs flera individer
med samma arvsanlag.
 Hos växter är kloning enkelt och vanligt. Varje gång en
växt skjuter ett sidoskott klonas den. Varje gång man tar
en stickling klonar man ursprungsväxten.


Hos däggdjur är kloning däremot ovanligt. Naturligt sker
det bara när enäggstvillingar föds.
KLONING- TVÅ SÄTT

Ett sätt är att man utför provrörsbefruktning och sedan
klyver det tidiga embryot i två delar. De två delarna förs
sedan in i varsin fostermoder, och när ungarna föds är
de genetiskt identiska. Man har skapat ”konstgjorda”
enäggstvillingar.

Det andra sättet är att skapa genetiska kopior av redan
uppvuxna djur. Det första djur som föddes efter en
sådan ”kloning av vuxna” var det omtalade fåret Dolly.
Detta skedde år 1997.
KLONING AV VUXNA DJUR
1. Från det djur man vill klona tar
man cellkärnan från en vanlig
kroppscell.
2. Sedan tar man ett obefruktat ägg
från en hona av samma art. Från
detta ägg opererar man bort
cellkärnan.
3. Cellkärnan från det djur som ska
klonas förs sedan in i det kärnlösa
ägget. (Detta kallas ofta
kärnöverföring).
4. Denna äggcell läggs i en skål med
näringsämnen, börjar dela sig och
utvecklas till ett embryo.
5. Detta embryo planteras in i
livmodern hos en fostermoder, där
det utvecklas till en färdig unge.
6. Det klonade djuret föds.