Octopus fr.s.8
ning, så varför åker man då
hit?
Jo. Den dåliga sikten beror på näringsrikt vatten med
en enorm planktonhalt. Och det
betyder mat, små fiskar, stora
fiskar och jättefiskar! (Tyvärr oxå dåliga fotograferingsmöjligheter som ni kan se).
Under en och samma eftermiddag dök jag med två djävulsrockor och fler än 10(!) val-
hajar. De står stilla vid ytan
och filtrerar planktonsoppan
och man kommer mycket nära. De
små, dvs mindre än 5 meter
långa, blir ofta lite irriterade och simmar sin väg, men
de stora, över 10 meter, bryr
sig inte ett skvatt. Helt otroligt! Här finns dessutom kolonier av sjölejon som är ytterst lekfulla och ungarna kommer gärna fram och nafsar i
cyklop och fenor, speciellt
neongröna sådana. Några vrak
kan man också hitta, allt från
helt koloniserade gamla rostiga pråmar med miljoner fiskar, till lite nyare, exempelvis "Aquarius" som fortfarande
står och vaggar i sanden.
Den stora trippen med
dykningen i La Paz är dock inget
av ovanstående, utan ett dykmål som heter El Bajo, Undervattensberget. Några sjömil ut
i Cortesiska sjön sticker en
klippa upp till en högsta punkt
av 25 meter under ytan. Här är
det ofta strömt och gott om
mat (enorma stim av tonfisk,
ett antal delfiner och en havssköldpadda till exempel). Dykbåten fällde sitt ankare uppe
på klippan och vi gick ned till
30 meters djup, hängandes längs
bergväggen. Sikten var hyfsad
och man såg botten ned mot 60
meters djup. Plötsligt blev det
mörkt och vi tittade upp. Ett
stim av hammarhajar!
Mer än 100 stycken drog
förbi ovanför våra huvuden. Och
så var de borta. Så kom de igen.
forts.s.17
13
