Ämnesdidaktik
Nätverket för naturvetenskapsämnena
Elevers intresse för naturvetenskap kopplat till laborationer och
elevers lärande
Vi har valt att fokusera på elevers intresse för naturvetenskap. I gruppen upplever vi att det
finns, i relation till andra ämnen, en mer uttalad negativ attityd till de naturvetenskapliga ämnena
i skolan. Vi upplever dessutom att denna attityd förändras till det sämre ju högre upp i det
obligatoriska utbildningssystemet man kommer. Under våren 2010 genomförde vi en pilotstudie
med syftet att kartlägga vad naturvetenskapligt intresserade elever anser vara kännetecknande
för deras intresse. Av vårt intervjumaterial kunde vi se att våra elever skiljer på naturvetare och
”andra”. De anser att naturvetaren är smartare och tänker mer logiskt än andra. NV-programmet
uppfattas som svårare än andra program. Alla elever hade en tydlig bild av vad naturvetenskap
är och vem naturvetaren är, men samtidigt är det väldigt diffust var naturvetaren finns i
samhället och vad han/hon arbetar med. Av våra intervjuer framgår att hemmet är den
viktigaste källan för att väcka och underhålla ett naturvetenskapligt intresse, men att även
läraren har en del i detta. Resultatet av pilotstudien har väglett de mer fokuserade
klassrumsstudier som har genomförts och kommer att genomföras under läsåret 2010/11.
I dagsläget arbetar vi med två frågeställningar som på olika sätt relaterar till tidigare forskning
och den pilotstudie som genomfördes i våras. Den första fokuserar på elevers agerande
generellt i olika klassrumskontexter. Preliminära resultat antyder att elevers aktivitet i NV –
klassrummet inte i någon större utsträckning skiljer sig från andra klassrumskontexter. Den
andra frågeställningen fokuserar på elevers handlande i konkreta situationer i NV klassrummet. Här är vi främst intresserade av att se hur elever förhåller sig till typiska NVrelaterade verksamheter (som laborationer) utifrån ett lärandeperspektiv. Vår hypotes är att
elevers handlingar och deras utsagor om dessa kan säga någonting om hur de uppfattar
undervisningen utifrån ett personligt meningsperspektiv. Fokus för vår studie är processer i
klassrummet som kan verka inkluderande respektive exkluderande och att dessa är förenade
med ovan nämnda meningsperspektiv. Forskning har visat att tillfälligheter i NV - klassrummet i
hög grad påverkar lärande men också identitet. Båda aspekter torde i hög grad vara relaterade
till hur eleven uppfattar sin delaktighet i det som sker, med andra ord: huruvida hon/han känner
sig inkluderad i eller exkluderad från naturvetenskapen.
Resultatet ska användas för att skapa en modell för hur man som lärare kan planera och
utvärdera lektioner som är mer meningsfulla, utvecklande och bättre kopplade till övrig
undervisning. Vår förhoppning är att denna modell ska kunna implementeras och utvärderas
under 2011.
Deltagande lärare: Carina Andersson (Äppelviksskolan), Andreas Holst (Sturebyskolan), Johan
Nordling (Östra Reals gymnasium), Helena Danielsson Thorell (Kungsholmens gymnasium)
