www.svensktnaringsliv.se
september 2012
Storgatan 19, 114 82 Stockholm
Telefon 08-553 430 00
Stärk grunden för ökad kunskap
Kan skolans resurser
användas effektivare?
Stärk grunden för ökad kunskap
Förord
Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest pengar på utbildning som andel
av BNP. 2010 kostade grundskolan 78,6 miljarder. Men detta är samtidigt som kunskapsresultaten i svensk grundskola sjunker. Både i absoluta tal och i jämförelse med
andra länder. För att Sverige ska utvecklas som land och för att våra företag ska fortsätta vara konkurrenskraftiga krävs det att denna negativa trend bryts.
Det finns mycket att göra vad gäller effektivitet och kvalitet i svensk grundskola.
Arbetssätt behöver utvecklas och resurser behöver satsas där de har störst effekt.
I denna rapport jämförs ett antal kommuner som har lyckats väl med att använda
resurser som satsas på skolan på rätt sätt. De levererar goda resultat, men till kostnader som ligger en bra bit under genomsnittet för svenska kommuner. Hur har de
lyckats? Många kommuner kan lära sig mycket genom att jämföra sig med andra.
Goda arbetssätt och effektiva lösningar behöver få en större spridning i skolvärlden.
Rapporten är författad av statsvetaren Svend Dahl och projektassistent Göran
Gutiérrez-Aranda på Lotsen kommunikation på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
Rapportförförfattarna ansvarar själva för innehållet och slutsatserna i denna rapport.
Stockholm i september 2012
Tobias Krantz
Johan Olsson
Chef för utbildning, forskning
och innovation
Utbildningspolitisk expert
Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv
1
Stärk grunden för ökad kunskap
Sammanfattning
Det finns inga tydliga samband mellan de resurser som tillförs skolan och de resultat
skolan uppnår. En genomgång av kommunernas kostnader för grundskolan visar på
stora skillnader, och det även mellan kommuner med likartade förutsättningar.
Men kommuner som satsar mer på skolan uppnår inte alltid bättre resultat. Bland
de kommuner som når bäst resultat återfinns både kommuner med låga kostnader
för skolan och kommuner med höga kostnader. Det tyder på att det finns kommuner
som hittat sätt som gör det möjligt att få ut mer av varje krona som satsas på skolan,
medan andra kommuner inte får ut maximalt resultat av de satsade resurserna.
Genom att förbättra resursutnyttjandet skulle kommuner och skolor kunna frigöra
resurser som kan användas för angelägna satsningar för att höja resultaten på olika
områden, exempelvis matematik.
Genomgången av samband mellan kommunernas kostnader för skolan och olika
resultat och kvalitetsmått understryker att den avgörande frågan om man vill höja
kvaliteten i skolan och förbättra resultaten inte är mängden resurser, utan hur resurserna används.
Skillnaderna mellan skolor, sett till både kostnader och resursutnyttjande, tydliggör
också vikten av ett ökat kunskapsutbyte mellan kommuner och skolor. En lösning
som bidrar till goda resultat och låga kostnader i en kommun kan sannolikt även
hjälpa andra kommuner att nå liknande resultat.
Ett mått på hur skolan använder sina resurser är kostnaden per betygspoäng (KPB).
En låg kostnad per betygspoäng innebär att skolorna i kommunen lyckas leverera
pedagogiska resultat till en låg kostnad. I rapporten studeras fyra kommuner, Arvika,
Danderyd, Perstorp och Varberg, med olika förutsättningar, men som utmärks av att
kostnaden per betygspoäng ligger en bra bit under genomsnittet.
Trots att Arvika, Danderyd, Perstorp och Varberg är kommuner med helt olika förutsättningar pekar tjänstemän och skolledare i de fyra kommunerna på ett antal
faktorer som är gemensamma, och som sannolikt har betydelse om man vill förstå
varför deras skolor lyckas leverera resultat till en låg kostnad. Det handlar om
lärarnas kompetens, sättet att organisera lärandet samt en tydlig organisation och
ansvarsfördelning inom skolan och gentemot den kommunala förvaltningen. Men
det handlar också om att skapa en kultur av kostnadsmedvetenhet som stimulerar
till pedagogiska och organisatoriska innovationer som höjer kvaliteten utan att kostnaderna ökar.
Erfarenheterna från dessa kommuner är intressanta att studera för andra kommuner
som vill förbättra sitt resursutnyttjande. Men för att stimulera ett ökat erfarenhetsutbyte krävs också bättre verktyg för jämförelser av hur skolor använder sina resurser.
Trots att det sannolikt har stor betydelse för resultaten saknas exempelvis idag generella nyckeltal för hur mycket lärartid eleverna i olika skolor får. Systematiska jämförelser av hur lärarnas tid används i olika kommuner och på olika skolor är därför ett
viktigt område för det fortsatta kvalitetsarbetet i skolan.
2
Stärk grunden för ökad kunskap
Innehåll
Av: Svend Dahl & Göran Gutiérrez-Aranda
Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Leder mer resurser till högre kvalitet och bättre resultat? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Att mäta resursutnyttjandet i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Vad kan vi lära av kommunerna med låg kostnad per betygspoäng? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Slutsatser: så kan resurs­utnyttjandet i skolan förbättras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
3
Stärk grunden för ökad kunskap
Inledning
Ett av de viktigaste offentliga åtagandena är att se till så att alla barn och unga får en
bra grundläggande utbildning. Därför är det också naturligt att brister i skolan får
stor uppmärksamhet. För många är lösningen på problemen i skolan att tillföra ytterligare ekonomiska resurser till skolan. I en del fall kan det säkert vara rätt väg att
gå, men i andra fall riskerar betoningen av mängden resurser att flytta fokus från en
avgörande fråga – hur resurserna som anslås till grundskolan används.
Kommunaliseringen av skolan har öppnat för stora variationer i hur mycket resurser
olika kommuner lägger på skolan, men också vad gäller hur resurserna används.
2010 var den genomsnittliga kostnaden för en grundskoleplats (kostnad grundskola
hemkommun, kronor/elev) 92 671 kronor. Skurup var kommunen som hade lägst
kostnad. Kostnaden per elev uppgick där till 72 458 kronor. Högst kostnad hade
Bräcke med 129 905 kronor per elev.1
Tabell 1: Högst och lägst kostnad per elev i grundskolan (2010)
Kommun
Lägst kostnad
Kommun
Högst kostnad
Skurup
72 458
Bräcke
129 905
Österåker
73 944
Vindeln
129 737
Stenungsund
75 156
Ljusnarsberg
127 976
Kävlinge
76 038
Strömsund
126 027
Tranås
76 214
Pajala
122 656
Motsvarande skillnader finns vad gäller lärartätheten i skolan (elever/lärare, årsarbetare, i grundskola). 2010 gick det i genomsnitt 11,7 elever på en lärare. I Dorotea var
antalet elever per lärare endast 8,5, medan det i Norsjö gick 16,4 elever på en lärare.
En del av dessa skillnader kan förklaras av olika förutsättningar. Exempelvis får glesbygdskommuner med få barn i varje årskurs högre lärartäthet än många andra kommuner. Men även bland kommuner med likartade demografiska, geografiska och
socioekonomiska förutsättningar återfinns stora skillnader i kostnaderna för grundskolan. Det illustrerar att kostnadsskillnaderna till stor del kan förklaras av att kommuner gör olika prioriteringar och organisatoriska vägval vad gäller skolan.
Sveriges Kommuner och Landsting delar in Sveriges kommuner i tio grupper utifrån strukturella faktorer, såsom demografi, geografi, näringsliv etc. I tabellen nedan
framgår kostnadsskillnaderna inom respektive kommungrupp, det vill säga skillnaderna mellan kommuner med likartade förutsättningar. Att även kostnadsskillnaderna inom respektive kommungrupp är så pass stora understryker behovet av att
närmare undersöka vilka prioriteringar som ligger bakom kostnadsskillnaderna.
All statistik som ligger till grund för resonemangen i rapporten finns tillgänglig i kommun- och landstingsdatabasen
kolada.se.
1
4
Stärk grunden för ökad kunskap
Tabell 2: Höst och lägst kostnad per elev i grundskolan i respektive kommungrupp
Kommungrupp
Högst kostnad
Lägst kostnad
Skillnad (%)
Förortskom. till storstäderna
104 750 (Sundbyberg)
72 458 (Skurup)
44,6%
Förortskom. till större städer
107 324 (Älvkarleby)
76 038 (Kävlinge)
41,1%
Glesbygdskommuner
129 905 (Bräcke)
92 667 (Nordanstig)
40,2%
Kommuner i glesbefolkad region
111 603 (Härnösand)
89 570 (Sunne)
24,6%
Kommuner i tätbefolkad region
112 918 (Hällefors)
78 193 (Borlänge)
44,4%
Pendlingskommuner
112 997 (Skinnskatteberg)
75 156 (Stenungsund)
50,3%
Storstäder
103 645 (Stockholm)
87 338 (Göteborg)
18,7%
Större städer
95 764 (Umeå)
79 203 (Helsingborg)
20,9%
Turism- och besöksnäringskom.
120 166 (Arjeplog)
88 446 (Lysekil)
35,9%
Varuproducerande kommuner
127 976 (Ljusnarsberg)
76 214 (Tranås)
67,9%
Att kommunerna har stor frihet vad gäller skolans resurstilldelning och organisation innebär ett stort behov av att stimulera erfarenhetsutbyte mellan kommunerna.
Genom att hämta inspiration från varandra kan skolan utvecklas genom att framgångsrika organisationsmodeller sprider sig samtidigt som kommuner kan undvika
att göra misstag som redan begåtts av andra.
En genomgång av kommunernas kostnader för skolan och de resultat som skolan
uppnår visar på stora möjligheter att förbättra resursutnyttjandet. Då kan det samtidigt vara en god idé att studera de kommuner som lyckats väl med att kombinera
låga kostnader med goda resultat. Ambitionen med denna rapport är att inspirera till
ett ökat kunskapsutbyte mellan kommunerna kring hur de ekonomiska resurser som
tillförs skolan används på bästa möjliga sätt.
Rapporten består av tre delar. I den första delen studeras sambanden mellan resurstilldelningen till skolan och de resultat skolan uppnår. I den andra delen analyseras
fyra kommuner som utmärker sig genom ett effektivt utnyttjande av de ekonomiska
resurserna. Slutligen diskuteras och presenteras ett antal tankar kring hur kommuner
skulle kunna förbättra resursutnyttjandet i skolan.
5
Stärk grunden för ökad kunskap
Leder mer resurser till högre kvalitet
och bättre resultat?
Tvärtemot den vanliga föreställningen om att ökade resurser skulle leda till högre kvalitet, finns det inga självklara samband mellan de resultat som uppnås i skolan och de
insatta resurserna. Hög kvalitet i bemärkelsen bra resultat återfinns i både kommuner
med låga kostnader i sin grundskoleverksamhet och i kommuner som har höga eller
genomsnittliga kostnader.2
Nedan undersöks sambanden mellan resurs- och kvalitetsmått i grundskolan. Granskningen bygger på statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Skolverket.
Det enklaste sättet att illustrera hur kostnaderna förhåller sig till kvaliteten i skolan
är att undersöka eventuella samband mellan kostnaden för en grundskoleplats och de
resultat eleverna i kommunerna presterar – här mätt som det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9.
Meritvärde i åk. 9 hemkommun, genomsnitt
Figur 1: Kostnader och resultat i grundskolan
270
250
230
210
190
170
150
60 000
70 000
80 000
90 000
100 000
110 000
120 000
130 000
140 000
Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev
Som framgår av diagrammet ovan finns det inga tydliga samband mellan det genomsnittliga meritvärde eleverna i årskurs 9 uppnår och kommunens kostnad per grundskoleplats.3 Kommuner med höga genomsnittliga meritvärden återfinns över hela
kostnadsskalan, precis som kommuner med låga genomsnittliga meritvärden.
En möjlig invändning mot att använda det genomsnittliga meritvärdet som kvalitetsmått skulle kunna vara att det på grund av problemen med betygsinflation inte skulle
säga något om undervisningens verkliga kvalitet. Därför är det även intressant att
SKL, 2008, sid 7.
Korrelationen är –0,24, det vill säga ett svagt negativt samband på en skala där –1 skulle betyda ett perfekt negativt samband och 0 innebär inget samband alls.
2
3
6
Stärk grunden för ökad kunskap
undersöka eventuella samband mellan kostnaderna i grundskolan och andelen elever
som uppnått målen i alla ämnen, det vill säga minst slutbetyget godkänt i samtliga
ämnen.
Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, totalt, andel (%)
Inte heller här syns något självklart samband.4 Kommunerna där en hög andel av eleverna når målen i alla ämnen återfinns såväl bland lågkostnads- som högskostnads­
kommuner.
Figur 2: Kostnader och andel elever som når målen i alla ämnen
100,0
90,0
80,0
70,0
60,0
50,0
40,0
60 000
70 000
80 000
90 000
100 000
110 000
120 000
130 000
140 000
Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev
Kommunernas kostnader för skolan påverkas dock av strukturella faktorer, såsom
demografi, geografi och socioekonomiska förhållanden. Dessa faktorer vägs dock inte
in i analyserna ovan. För att kunna kontrollera för denna typ av kostnadsskillnader
används här SKL:s beräknade standardkostnad. Standardkostnaden är ett mått som
indikerar vilken kostnad kommunen ”borde” ha givet de strukturella förhållanden
som det kommunala utjämningssystemet tar hänsyn till. Den beräknade standardkostnaden sätts i relation till den faktiska kostnaden och indexeras. Ett indexvärde
på 100 innebär att den faktiska kostnaden ligger i nivå med standardkostnaden. Ett
indexvärde över 100 innebär att kostnaden är högre än vad som kan förväntas givet
de strukturella faktorerna, medan ett indexvärde under 100 innebär att kostnaden är
lägre än förväntat.
Ett högt indexvärde skulle med andra ord kunna innebära att kommunen ifråga
priori­terar skolan och satsar mer än vad som är strukturellt motiverat, men det
skulle också kunna innebära att kommunen inte använder de satsade skattemedlen
på ett effektivt sätt. På motsvarande sätt kan ett lågt indexvärde betyda att en
kommun valt att inte prioritera skolan jämfört med andra verksamheter eller att
man hittat en modell som gör att skolan kan bedrivas effektivare än förväntat.
Som framgår av tabellen nedan kvarstår stora kostnadsskillnader mellan kommunerna även om hänsyn tas till de strukturella faktorerna.
Korrelationen är –0,12, det vill säga ett mycket svagt negativt samband på en skala där –1 skulle betyda ett perfekt
negativt samband och 0 innebär inget samband alls.
4
7
Stärk grunden för ökad kunskap
Tabell 3: Högst och lägst kostnadsindex i respektive kommungrupp.
Kommungrupp
Högst kostnadsindex
Lägst kostnadsindex
Förortskom. till storstäderna
141,1 (Waxholm)
61,2 (Solna)
Skillnad (%)
131%
Förortskom. till större städer
136,6 (Knivsta)
93,9 (Älvkarleby)
45,5%
Glesbygdskommuner
132,4 (Bräcke)
93,5 (Överkalix)
41,6%
Kommuner i glesbefolkad region
110,1 (Älvsbyn)
91,7 (Mora)
20,1%
Kommuner i tätbefolkad region
109,4 (Flen)
84,3 (Ystad)
29,8%
Pendlingskommuner
127,8 (Krokom)
89,3 (Norberg)
43,1%
Storstäder
86,3 (Göteborg)
85,5 (Stockholm)
Större städer
112,5 (Södertälje)
86,7 (Karlstad)
29,8%
Turism- och besöksnäringskom.
122,7 (Åre)
85,5 (Båstad)
43,5%
Varuproducerande kommuner
121,5 (Gnosjö)
77,6 (Oxelösund)
56,6%
0,9%
Ett indexvärde som indikerar att kostnaderna ligger över den förväntade nivån
skulle som nämnts ovan kunna innebära att kommunen har en hög ambitionsnivå
och därför valt att satsa mer på skolan. Om mer resurser leder till bättre resultat
skulle man kunna tänka sig se ett samband mellan stora avvikelser från standardkostnaden och goda resultat i skolan. Men ett högt indexvärde skulle också kunna
indikera bristande effektivitet och att det finns utrymme för kommunen att se över
hur resurserna som satsas på skolan används.
Det är värt att notera att alla typer av kommuner finns representerade bland kommunerna med störst skillnad i förhållande till standardkostnaden. Bland kommuner med
högre kostnader än vad som kan förväntas givet strukturen finns dock glesbygdskommuner överrepresenterade.5
En analys av den strukturjusterade standardkostnadsindexet och det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 visar inte på några tydliga samband.6 Höga genomsnittliga meritvärden återfinns, som framgår av diagrammet nedan, både i kommuner med
kostnader som ligger över den, sett till strukturen, förväntade kostnaden och i sådana
som ligger under den förväntade kostnaden.
Meritvärde i åk. 9 hemkommun, genomsnittindex
Figur 3: Kostnader och resultat justerat för struktur
270
250
230
210
190
170
150
50,0
70,0
90,0
110,0
130,0
150,0
Strukturårsjusterad standardkostnadskvot grundskola, index
SKL, 2009 (1), sid 75.
Korrelationen är här 0,32, det vill säga ett svagt positivt samband på en skala där 1 ska utläsas som ett perfekt samband
och 0 som frånvaron av samband.
5
6
8
Stärk grunden för ökad kunskap
Att det inte framkommer några tydliga samband mellan de strukturrensade kostnaderna och de resultat skolan lyckas uppnå understryker att den avgörande frågan inte
handlar om mängden resurser, utan hur resurserna används. Självklart kan det bland
kommunerna med kostnader som ligger över standardkostnaden finnas de som medvetet satsat mer och uppnår goda resultat. Men det kan lika gärna finnas kommuner
som genom att använda sina resurser på ett effektivt sätt lyckas uppnå bra resultat
trots att man har en kostnadsnivå som ligger under standardkostnaden.
En viktig roll för skolan är att utjämna skillnader, så att alla elever oavsett bakgrund
ska kunna tillgodogöra sig kunskaper. När man utvärderar sambanden mellan kostnader och kvalitet i skolan är det därför särskilt intressant att se till nyckeltal som ger
en indikation på hur väl man lyckas med denna uppgift. Ett sådant mått är avvikelsen
från det så kallade modellberäknade SALSA-värdet för elevernas resultat. SALSAvärdet beräknas utifrån en modell som tar hänsyn till samvariation mellan resultat
och ett antal bakgrundsvariabler – föräldrarnas utbildningsnivå, andelen elever med
utländsk bakgrund och andelen pojkar.
En positiv avvikelse från det modellberäknade värdet innebär att eleverna i kommunens skolor presterar bättre än förväntat givet deras bakgrund. Sverige Kommuner
och Landsting konstaterar i en rapport att en positiv avvikelse därför kan indikera
att kommunen i fråga hittat sätt att uppfylla det kompensatoriska målet och att det
således finns något för andra kommuner att lära.7
Ovan konstaterades att kostnader för skolan som överstiger den utifrån strukturen
förväntade kostnaden kan indikera en hög ambitionsnivå i skolan. Om det finns ett
samband mellan tillförda resurser och de resultat skolan uppnår är sambandet mellan
strukturjusterade kostnadsindexet och SALSA-avvikelsen av intresse att studera. Ett
kostnadsläge som överstiger den förväntade kostnaden skulle kunna indikera en
ambitionsnivå i skolan som gör det möjligt för elever att prestera bättre än förväntat
givet deras bakgrund.
Vad diagrammet nedan visar är dock att det inte heller här finns några tydliga samband. Kommunerna där eleverna presterar bättre än förväntat givet bakgrunden, det
vill säga kommuner med en positiv SALSA-avvikelse, återfinns såväl bland de kommuner som har en kostnad lägre än den strukturen motiverar som bland de vars kostnader för skolan är högre än förväntat sett till strukturen.
Det är inte osannolikt att det bland kommunerna som satsar mer på skolan än strukturen motiverar finns de som genom en hög ambitionsnivå lyckas nå goda resultat.
Samtidigt finns det, som framgår av diagrammet nedan, kommuner med lägre kostnader än strukturellt motiverat som når likaledes goda resultat. Det illustrerar återigen att mängden resurser givetvis kan ha betydelse, men minst lika viktigt är hur
resurserna används.
Genomgången av resurs- och kvalitetsmått för grundskolan understryker att det är
svårt att se några självklara samband mellan mängden resurser och skolans kvalitet.
Att sambanden mellan resurser och kvalitet är mycket komplexa har påpekats i en
rad undersökningar. För även om resurserna naturligtvis är en viktig faktor, är skillnaderna mellan skolor i hur resurserna används minst lika viktiga. Denna iakttagelse
är av särskild betydelse i ett system som det svenska, där ansvaret för hur skolan
organiseras är decentraliserat till kommuner och enskilda skolor. Detta har också
påpekats av Skolverket i en genomgång av vad som påverkar resultaten i skolan.8
7
8
SKL, 2009 (1), sid 30–31.
Skolverket, 2009, sid 23.
9
Stärk grunden för ökad kunskap
Strukturårsjusterad standardkostnadskvot grundskola, index
Figur 4: Kostnader justerade för struktur och SALSA-avvikelse
150,0
150,0
140,0
140,0
130,0
130,0
120,0
120,0
110,0
110,0
100,0
100,0
90,0
90,0
80,0
80,0
70,0
70,0
60,0
60,0
50,0
–25,0
–15,0
–5,0
5,0
15,0
50,0
25,0
Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, avvikelse från modellberäknat värde, procentenheter (SALSA)
Frågornas komplexitet kan illustreras med hjälp av lärartätheten i skolan. Lärare
är givetvis en av de viktigaste resurserna i skolan, och en av de största kostnads­
posterna. I många sammanhang sätts det även likhetstecken mellan lärartäthet och
kvaliteten på undervisningen. Skolverket har dock i en sina sammanställningar av
vad som påverkar resultaten i skolan konstaterat att det inte heller mellan lärartäthet och resultat finns entydiga samband.9
En ensidig betoning av lärartäthet riskerar med andra ord att prioritera kvantitet
framför kvalitet i undervisningen. En hög lärartäthet säger inget om hur lärarnas tid
används eller om lärarnas tillgänglighet för eleverna. För att tydliggöra detta kan
man jämföra måttet lärartäthet med begreppet klasstorlek, där det senare handlar om
antalet elever som är inskrivna i en och samma undervisningsgrupp under en längre
tid, medan lärartäthet oftast mäts som antalet heltidsundervisande lärare per 100 heltidsläsande elever. Utifrån detta skulle man kunna argumentera för att klasstorlek,
även om begreppet inte tar hänsyn till exempelvis förekomsten av undervisning i
mindre grupper, ger en bättre indikation på hur lärarresurserna används än lärar­
täthetsmåttet.10
Både lärartäthet och klasstorlek har betydelse för resultaten i lägre årskurser och för
elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån. Däremot finns det
inga, konstaterar Skolverket, generella samband mellan resultaten och dessa resursmått.11
Skolverket, 2009, sid 21–22 och 172.
Skolverket, 2009, sid 165.
11
Skolverket, 2009, sid 21–22 och 172.
9
10
10
Stärk grunden för ökad kunskap
Bristen på enkla samband mellan resurser och resultat i grundskolan understryker
vikten av djupare kunskaper om hur olika kommuner använder resurserna som satsas
på skolan och hur detta påverkar resultaten. Att organisation, styrning och ledning
har stor betydelse för den kvalitet skolan levererar och de resultat eleverna uppnår är
något som lyfts fram exempelvis inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings
projekt Öppna jämförelser inom grundskolan.12 Det ligger också i linje med slutsatserna i den uppmärksammande rapporten från konsultföretaget McKinsey om hur
resultaten i skolan kan förbättras.13
Se exempelvis SKL, 2009 (2).
Se exempelvis SKL, 2011 (1), sid 48.
12
13
11
Stärk grunden för ökad kunskap
Att mäta resursutnyttjandet i skolan
Trots att det mesta pekar på att resursanvändningen, snarare än mängden resurser, är
en mycket viktig faktor om man vill höja kvaliteten och förbättra resultaten i skolan
finns det få nyckeltal som gör det möjligt att jämföra hur olika kommuner använder
de ekonomiska resurser som satsas på skolan.
En studie av resursanvändningen genomfördes för några år sedan av Svenskt
Näringsliv, som mätte hur lärarnas tid användes i ett urval skolor. Utgångspunkten
för studien var att lärarna är den viktigaste resursen och att lärarnas tillgänglighet för
eleverna därför är avgörande. Studien visade att andelen av lärarnas tid som användes
för att genomföra lärande, det vill säga tiden med eleverna, varierade mellan 32 och
42 procent. Det illustrerar dels att en mycket stor del av lärarnas tid går åt till annat
än den direkta kontakten med eleverna. Men det illustrerar också att en skola som prioriterar lärarnas tid med eleverna kan organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att
det gör det möjligt för lärarna att lägga mer tid på att undervisa. Ett område där det
går att göra omprioriteringar är utformningen av för- och efter­arbetet till undervisningen. Självklart förutsätter undervisning både för- och efter­arbete. Men rapporten
pekar på en viktig frågeställning – om för- och efterarbetet kan effektiviseras genom
exempelvis bättre IT-stöd för lärarna eller genom ökat samarbete mellan lärarna skulle
mer tid kunna frigöras för eleverna. Samma sak gäller den tid lärarna lägger på olika
interna utvecklingsprojekt i skolan.14
Resonemanget knyter an till skillnaden mellan lärartäthet och klasstorlek. Att ha
många lärare i en skola har sannolikt mindre betydelse om deras kunskaper inte
utnyttjas på bästa möjliga sätt, genom exempelvis mer tid för eleverna eller små
undervisningsgrupper.
Studien av lärarnas tidsanvändning illustrerar behovet av att utveckla motsvarande
analysredskap för grundskolan som helhet. Ett sådant analysinstrument, exempelvis
inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings öppna jämförelser, skulle på ett
värdefullt sätt fördjupa vår kunskap om hur de pengar vi satsar på skolan används
och samtidigt stimulera till erfarenhetsutbyte mellan skolor och skolhuvudmän.15
På senare år har det blivit vanligt att bedöma hur effektivt skolans resurser används
med hjälp av måttet kostnad per betygspoäng. Nyckeltalet, som tagits fram av tidningen Dagens Samhälle, beräknas som den genomsnittliga kostnaden per elev, exklusive lokaler, delat med det genomsnittliga meritvärdet i årskurs nio.
En låg kostnad per betygspoäng innebär att skolorna i kommunen lyckas leverera
pedagogiska resultat till en låg kostnad. Nyckeltalet kan med andra ord ge en indikation på hur pass effektivt skolan i en kommun bedriver sin verksamhet.
Om man är intresserad av att förbättra resursutnyttjandet i skolan, är kostnaden per
betygspoäng en intressant indikator att studera. Sannolikt finns det i kommunerna
Svenskt Näringsliv, 2006, och Svenskt Näringsliv, 2009.
Det är värt att notera att uppgifter om den svenska skolan saknas i OECD:s senaste genomgång av hur lärarnas tid
används. OECD, 2011, sid 422–429.
14
15
12
Stärk grunden för ökad kunskap
med låg kostnad per betygspoäng exempel på organisatoriska eller pedagogiska innovationer som bidrar till ett bra resursutnyttjande och som förtjänar att spridas till fler
kommuner.
2011 var den genomsnittliga kostnaden per betygspoäng 341 kronor. I tabellen nedan
återfinns de tio kommunerna med lägst kostnad per betygspoäng. Lägst kostnad hade
Danderyd med 244 kronor per betygspoäng. Den högsta kostnaden återfanns sam­
tidigt i Arjeplog med 476 kronor per betygspoäng.
Tabell 4: Kommunerna med lägst kostnad per betygspoäng 2011
Kommun
Kostnad
per betygspoäng
Danderyd
244
Lomma
249
Täby
259
Härryda
262
Lidingö
271
Mölndal
273
Perstorp
273
Alingsås
274
Skurup
274
Vellinge
276
Riksgenomsnitt
341
Ett problem med kostnaden per betygspoäng som effektivitetsmått är att det finns
ett samband mellan en låg kostnad per betygspoäng och gynnsamma socioekonomiska faktorer som kan tänkas bidra till goda genomsnittliga studieresultat för eleverna. Det kan illustreras av att tabellen över kommunerna med lägst kostnad per
betygspoäng innehåller ett antal förortskommuner som också återfinns bland kommunerna med högst skattekraft per invånare. Den låga kostnaden per betygspoäng
i dessa kommuner kan med andra ord handla både om att eleverna kommer från en
studievan bakgrund vilket drar upp de genomsnittliga meritvärdena, samtidigt som
kommunens kostnader för skolan hålls nere av att man tack vare de gynnsamma förutsättningarna kan undvika kostnader för stödundervisning etc.
Om man utifrån kostnaden per betygspoäng vill studera hur skolan använder sina
resurser, och identifiera goda exempel som kan bidra till att förbättra resursutnyttjandet i skolan, finns det därför anledning att rikta in analysen på sådana kommuner
som har mer genomsnittliga förutsättningar än exempelvis Danderyd och Lomma.
13
Stärk grunden för ökad kunskap
Vad kan vi lära av kommunerna med
låg kostnad per betygspoäng?
För analysen av kommuner med låg kostnad per betygspoäng har fyra kommer valts
ut. Det handlar för det första om Arvika, Perstorp och Varberg, som alla utmärks
av att de under flera år har haft en kostnad per betygspoäng som ligger långt under
det nationella genomsnittet samtidigt som de har en skattekraft per invånare under
eller i nivå med genomsnittet. För det andra har även Danderyd valts ut för en närmare granskning. Trots de gynnsamma socioekonomiska förutsättningar kan det även
i Danderyd finnas erfarenheter som är generellt tillämpbara och som kan inspirera
andra kommuner till ett bättre resursutnyttjande.
Tabell 5: De granskade kommunerna
Kommun
Kostnad
per betygspoäng 2011
Arvika
289
Danderyd
244
Perstorp
273
Varberg
294
I dessa fyra kommuner har tjänstemän inom skolförvaltningen och skolledare intervjuats med syfte att identifiera faktorer som ligger bakom kommunernas låga kostnader per betygspoäng.
Förhoppningen är att på sätt bidra till en fördjupad diskussion kring resursutnyttjandet i skolan och stimulera till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan kommuner.
Arvika – kommunen med god koll på ekonomin
Arvika har under lång tid återfunnits bland de kommuner som får ut mest betyg för
pengarna. I den senaste rankingen låg kostnaden på 289 kronor per betygspoäng, det
vill säga en bra bit under genomsnittet på 341 kronor. Kommunens för- och grundskolechef Christian Persman förklarar de goda resultaten med en tydlig organisationsstruktur och den höga andelen behöriga lärare i kommunen.
– Det man måste ha i åtanke är att skolans värld är en komplex verksamhet. Det krävs en
tydlig organisationsstruktur för att kunna genomföra regelbundna utvärderingar och
uppföljningar av verksamheten, säger kommunens för- och grundskolechef Christian
Persman.
Han menar att den tydliga organisationsstrukturen som finns inom förvaltningen
innebär att man märker av kostnadsavvikelser i god tid och möjliggör en kostnads­
effektiv drift av skolverksamheten.
– Självklart kan det vara svårt att hantera ökade kostnader men genom regelbundna uppföljningar av verksamheten så kan man ha en bra beredskap.
14
Stärk grunden för ökad kunskap
Arvika har en stabil ekonomi trots att kommunen genomgått effektiviserings- och
sparkrav under den senaste lågkonjunkturen. Christian Persman betonar att de politiska företrädarna i kommunen medvetet valt att inte låta grundskoleverksamheten
drabbas av besparingar. Man har istället hanterat övertalighet bland skolpersonal
genom att bevilja tjänst- och föräldraledigheter och pensionsavgångar. Från förvaltningens sida har man organiserat grundskolorna i tre skolområden och satt ihop rektorslag som ansvarar för de olika skolområdena. Rektorslagen rapporterar sedan till
förvaltningen om hur elevernas måluppfyllelse fortskrider. Christian Persman berättar
att man satsat oerhört mycket på att låta rektorer agera som pedagogiska ledare i
grundskolorna. Sedan tre år tillbaka tillhandahåller kommunen ett ledarskapsprogram för rektorer.
– Jag försöker att träffa rektorerna så ofta jag kan för att diskutera både driftbehov och
utvecklingsfrågor. Även om driftbehoven har en tendens att hamna längst upp på dag­
ordningen.
För att effektivisera skolan ytterligare anser Christian Persman att lärare måste
kunna arbeta förebyggande genom att identifiera eventuella stödbehov för elever
under deras första år i skolan. På så sätt skulle man kunna spara in på potentiellt
dyra åtgärder under elevernas sista skolår.
– En framgångsfaktor för att få en bättre skola är att låta verksamheten vara målstyrd.
Tjänstemän på förvaltningen skall inte detaljreglera. Vi skall följa upp stödinsatser och
resultat men det är upp till rektorerna att bestämma hur man skall nå uppsatta mål.
Anders Steffansson, rektor för Centralskolan, anser att frågan om resurser och kvalitet tenderar att bli förenklade i skoldebatten. Han anser att resurser har en viss
effekt gällande kvaliteten på undervisningen men är inte avgörande.
– Det finns självklart en nedre gräns för hur mycket resurser man måste ha för att bedriva
skolundervisning. Man kan inte spara in på hur mycket som helst om vi skall ha en bra
skola för våra elever. Men det motsatta gäller också – man kan spendera oerhört mycket
resurser på verksamheten och ändå inte få bättre resultat på elevernas måluppfyllelse.
I likhet med SKL:s rapport Synligt lärande menar Anders att lärarens insatser i klassrummet samt tydliga mål och återkoppling på elevernas prestation har större betydelse för elevernas studieprestationer än resurser per se. Han antyder också att
mätningen av resultaten kan vara svår att tolka.16
– Att mäta och tolka elevernas studieresultat är problematiskt. Om vi tar Centralskolan som
exempel så har måluppfyllelsen sjunkit det senaste året samtidigt som avvikelserna från
de nationella proven minskar. Innebär det att eleverna fått sämre undervisning eller att
lärarna fått en bättre bedömningskompetens? Jag lutar mer åt det senare. Vi måste bli
bättre på likabedömning av eleverna och den utmaningen jobbar alla skolor med.
När det gäller resurshanteringen på Centralskolan så anser Anders Steffansson att
lärarna är väldigt duktiga på att hålla budgeten samtidigt som de bedriver en bra
undervisning för eleverna.
SKL, 2011 (2).
16
15
Stärk grunden för ökad kunskap
– Exempelvis försöker vi lösa korttidsfrånvaro i skolan genom att låta lärarna täcka upp för
sina kollegor. Lärarna är väldigt duktiga på att gå in och lösa detta själva och det bidrar
till att behålla undervisningskvaliteten för eleverna. Genom att på detta sätt minska vikariekostnaderna kan vi hålla en högre grundbemanning.
En stor utmaning för Arvika är de stora pensionsavgångarna inom lärarkåren. Christian Persman oroas över att det inte utbildas fler lärare i relevanta ämnen i den takt
det skulle behövas för att kompensera bortfallet av behörig skolpersonal.
– Det är tack vare andelen behöriga lärare i kommunen som vi lyckas få elever att nå fram
till måluppfyllelsen. Nu har vi har ett läge där pensionsavgångarna är stora och det
utbildas för få lärare, framför allt i de naturvetenskapliga ämnena. Förra året utbildade
Karlstads universitet en enda NO-lärare.
Till dess arbetar kommunen med att höja kvaliteten i skolorna genom att digitalisera
undervisningen. Förhoppningen är att man skall göra undervisningen mer relevant
för eleverna och ytterligare höja deras studiemotivation.
– På hösten genomför vi satsningen ”en dator per elev”. Bristande motivation på skolan är
ett generellt problem som vi hoppas kunna ta tag i. Skolan måste alltid kunna erbjuda en
meningsfull undervisning som är relevant för de utmaningar som väntar i framtiden för
våra elever, avslutar Christian Persman.
Perstorp – kommunen som får ut maximal effekt för pengarna!
Perstorps kommun har under senare år lyckas segla upp i listan över de kommuner
som får ut mest betyg för pengarna i grundskolan (KPB). 2011 låg kostnaden på 273
kronor per betygspoäng, vilket gav kommunen en sjunde plats på rankingen av kommunerna med lägst kostnad per betygspoäng.
I den lilla kommunen Perstorp med 7000 invånare lyckas man med den stora utmaningen som de flesta skolor brottas med – att förena en god resurshållning med höga
betygsresultat. 2011 låg niondeklassares genomsnittliga slutbetyg på 218, en höjning
med 6,3 procent jämfört med föregående år och en bit över det nationella genomsnittet på 210,5. Perstorps enda högstadieskola, Centralskolan med 330 elever,
har länge kämpat med att tillvarata de knappa resurser som ges av kommunen då
anslaget varit lägre än rikssnittet under ett par år. Det har inneburit att skolledningen
varit tvungna att, från elevsynpunkt, vara kreativ i utnyttjandet av resurserna.
– Vi kämpar ständigt med brist på resurser. Då kan man som skolledning resonera på två
sätt: antingen att man inte kan göra något alls åt situationen eller så kan man inse att
dessa är de elever vi har att arbeta med. Och då tvingas man vara kreativ i sin verksamhet för att få ut maximal effekt per satsad lärartimme, berättar rektor och biträdande skolchef Lennart Persson.
Medvetenheten om att skolan verkar efter knappa resurser frigör kreativiteten bland
lärare och ledningspersonal att hitta lösningar på elevernas måluppfyllelse. Lennart Persson vänder sig mot synen om att skolor alltid skall räkna med att få extra
resurser från förvaltningen så fort man stöter på svårigheter i verksamheten.
16
Stärk grunden för ökad kunskap
– Frågan man måste ställa sig som rektor och lärare är: hur höjer vi skolresultaten med de
resurser vi har i verksamheten? Det är inte berättigat att be om mer resurser från förvaltningen förrän man uppvisat goda betygsresultat med de resurser man redan har.
Enligt Lennart Persson vilar de goda skolresultaten bland Centralskolans elever på ett
antal faktorer. Under hösten 2011 gjordes en omorganisering gällande skolans lärararbetslag som ansvarar för årskurserna 6–9. Man beslöt att göra skolans specialpedagoger till arbetslagsledare med förhoppningen om att kunna arbeta mer effektivt med
elever som har svårigheter i skolan.
– Vi har märkt att omorganiseringen givit stor effekt när det kommer till att identifiera
elever med inlärningsproblem. Ju tidigare man kan identifiera dessa elever och ge rätt
sorts stöd desto mindre kostnader uppstår i verksamheten på längre sikt, samtidigt som
resultaten kan höjas.
Lennart Persson berättar att idén om att förändra skolans lärararbetslag går hand i
hand med tanken om en förbättrad elevhälsa. När en lärare upptäcker att en elev har
bristande närvaro på lektionerna eller halkar efter i sina studier så går man direkt till
sin arbetslagsledare/specialpedagogen och tillsammans bestäms vilka åtgärder som
skall vidtas och av vem. Det bidrar till en tydlig ansvarsfördelning mellan lärare samtidigt som eleven vet om att man kan få stöd från skolan. Ett illustrerande exempel
på hur Centralskolan lyckas kombinera effektiv resurshantering och goda skolresultat
är ”studion” – en plats där elever med särskilda inlärningsproblem kan få extra stödundervisning med hjälp av specialpedagoger.
– Tidigare kunde en specialpedagog ägna en hel lektionstimme åt att hjälpa en elev. Med
hjälp av studion kan man nu samla 10–12 elever som får stödundervisning av 3 special­
pedagoger. På så sätt får vi ut maximal effekt för varje utnyttjad lärartimme. Specialpedagogerna är också ute i klasserna och stödjer elever och lärare inom ramen för den
ordinarie undervisningen.
Undervisningen i studion är en möjlighet som erbjuds till de elever som är i behov av
extra stöd. Arbetslagen följer noggrant upp insatserna genom utvärderingar och kontakter med ansvarig vårdnadshavare. Lennart Persson förklarar att allmän läxhjälp
i studion också visat sig vara effektiv för att höja alla elevers motivation och prestationer och uppskattas framförallt av elever som kommer från studieovana miljöer.
Tre gånger i veckan, efter skoltid, finns det möjlighet till läxhjälp i studion. Specialpedagoger och lärare handleder eleverna i ansvarstagande, studieteknik och hjälp i sitt
läxarbete. Det pedagogiska ledarskapet, samarbetet, lagandan inom arbetslagen och
det positiva klimatet som råder mellan lärare och elever är också viktiga framgångsfaktorer som förklarar resultaten i Centralskolan.
– Inom arbetslagen råder ett gott samarbetsklimat. Det är framför allt inom arbetslagen som
lärare och arbetslagsledare tillsammans stödjer och utvecklar varandra och verksamheten.
Lennart Persson betonar också vikten av att alla elever blir sedda och bekräftade som
individer. Det finns på grundskolorna många motiverade och högpresterande elever.
Genom engagerade och ambitiösa lärare, med vilja att coacha alla elever till sin maximala nivå, ett öppet arbetsklimat och korta vägar mellan elever, lärare arbetslagsledare
och rektorer så har det gått höja skolresultaten med de resurser som finns tillhanda.
17
Stärk grunden för ökad kunskap
– Skolan är till för eleverna och vi har de elever vi har. Därför är vi skyldiga att tänka kreativt om hur vi får ut maximal effekt på lärande med de resurser vi har.
Varberg – kommunen med den kompetenta lärarkåren
Varbergs kommun har under ett par år placerat sig bland kommunerna med lägst
kostnad per betygspoäng. 2011 var kostnaden 294 kronor per betygspoäng, det vill
säga en bra bit under genomsnittet på 341 kronor. Chefen för barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål-Jonsson menar att detta beror på flera åtgärder
som kommunen har genomfört. Bland annat har man satsat på att utveckla det pedagogiska ledarskapet hos skolpersonal och lärare samt höjt andelen behöriga lärare i
verksamheten.
– Vi har prioriterat arbetet med att utveckla det pedagogiska ledarskapet hos grundskolornas rektorer. Genom att låta rektorerna ta del av ett utvecklingsprogram förbättras
elevernas måluppfyllelse och resultat i skolan, säger Elisabeth Svennerstål-Jonsson.
Mats Oljelund, rektor på Hagaskolan med över 400 elever, vittnar om de positiva
effekterna som det pedagogiska utvecklingsarbetet fört med sig på hans skola när
det gäller kompetensutvecklingen för lärare.
– Jag och andra i ledande positioner har en handledare på enheten som stöttar mig i min
kompetensutveckling. Jag lär mig pedagogiska ledarskapsmetoder som verkligen fungerar
i verksamheten.
Förutom handledning av skolledare berättar Mats Oljelund att man arbetar efter en
styrmodell som innebär att man skapar en ”lärande” organisation. Det innebär bland
annat att skolledningen arbetar aktivt med att utmana invanda tankemodeller hos
skolpersonal om hur verksamheten fungerar. Arbetsmiljön präglas också av transparens och öppenhet mellan skolpersonalen, vilket innebär att de olika lärarlagen kan
ha en utmanande dialog om mål och visioner.
– I en bra lärande grupp finns det öppna motsättningar mellan olika idéer. För att lyckas
med ”teamlärande” krävs att man som ledare är lyhörd och litar på utvecklingsprocessen.
Man måste lära sig att lära och utvecklas tillsammans med sina kollegor för att nå gemensamma mål och visioner.
Skolchefen Elisabeth Svennerstål-Jonsson betonar att den höga andelen behöriga
lärare som arbetar på rätt plats i skolorganisationen är en bidragande orsak till
förbättrade skolresultat. Mats Oljelund håller med om den bedömningen.
– Vi har snudd på 100 procent behöriga lärare här på Hagaskolan. Jag vågar påstå att det
som utmärker Varbergs kommun är just en välutbildad lärarkår med höga ämneskunskaper och som är duktiga pedagoger. Lärarna tar ett stort ansvar när det gäller att se
till att eleverna når upp till måluppfyllelsen.
För att kommunen skall uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag gentemot eleverna
har förvaltningen låtit differentiera resurstilldelningen till olika grundskolor. Genom
att titta på olika socio-ekonomiska faktorer i en skolas upptagningsområde, såsom
föräldrars utbildningsgrad, bestäms hur mycket resurser som tilldelas skolorna. Det
har visat sig vara en åtgärd som inverkar positivt på elevernas studieresultat.
18
Stärk grunden för ökad kunskap
– Vi ser att den differentierade resurstilldelningen till grundskolorna ökat elevernas
resultat, speciellt de elever som kommer från studieovana miljöer och områden med låg
socio-ekonomisk status. En bra elevhälsa är en förutsättning för att alla elever ska ha
samma chanser att klara sin skolgång, säger Elisabeth Svennerstål-Jonsson.
I den allmänna debatten om skolans framtid hörs oftast att problem bör lösas med
mer resurser. En uppfattning Mats Oljelund inte håller med om.
– Det är inte entydigt att mer resurser leder till ökad måluppfyllelse hos elever. Snarare blir
skolpersonalen mer kreativ på problemlösningar med mindre resurser till hands.
Mats berättar att andra faktorer är avgörande för kvaliteten på skolundervisningen,
som exempelvis en förbättrad lärandemiljö och elevers positiva självbild genom en
bra elevhälsa. I Hagaskolans elevhälsoteam ingår speciallärare och pedagoger, men
också kurator, psykolog och sjuksköterska. Elevhälsoteamet träffas varje vecka och
diskuterar de elever som är i behov av åtgärder. Specialpedagogerna fungerar också
som en allmän stödfunktion till lärarlagen för att de skall kunna upptäcka elever med
särskilda inlärningsproblem.
– Modern forskning visar att ökade resurser har en ganska marginell effekt på elevernas
måluppfyllelse. Det avgörande är hur man använder resurserna. Vi jobbar aktivt med att
skapa en positiv stämning på vår skola och att coacha elever till inspiration. Det anser
jag vara en större framgångsfaktor för att höja elevernas måluppfyllelse än mängden
resurser på en skola.
Elisabeth Svennerstål-Jonsson betonar också att förvaltningens arbete med att förbättra utbildningsverksamheten inte hade varit möjligt utan stödet från kommunens
politiska företrädare.
– Att låta tjänstemän och rektorer få de rätta förutsättningarna att göra sitt jobb tror jag
är en nyckelfaktor för framgångsrika skolor. Det betyder oerhört mycket att våra politiska
företrädare förstår sig på vår verklighet och ger oss de rätta verktygen för att utveckla
skolan.
Danderyd – konkurrensen vässar kvaliteten
Danderyd har under flera år haft lägst kostnad per betygspoäng bland samtliga
kommuner. Till viss del förklaras det av höga betyg – eleverna i kommunen gick
ut högstadiet med ett genomsnittligt meritvärde på 251,6 i jämförelse med rikets
genomsnittliga värde på 210,6, med det handlar också om låga kostnader.
Birgitta Jacobsson, förvaltningschef för kommunens utbildnings- och kulturkontor
menar att kostnadsmedvetenheten i kommunens verksamheter förklaras av det kundvalsmodell som finns. Danderyd har ett av de mest utbyggda kundvalssystemen i
landet och som inkluderar val av skola. Danderyd har sedan början av 90-talet medvetet arbetat med att utforma olika typer av valfrihetsreformer. Jacobsson förklarar
att förvaltningens huvudsakliga uppgift är att granska skolverksamheten och inte
detaljstyra hur skolorna skall sköta den egna verksamheten. Man har också olika
former av stimulansåtgärder i form av föreläsningar, seminarier och projektmedel
som också är viktiga verktyg.
19
Stärk grunden för ökad kunskap
– Vi granskar skolverksamheten genom en variation av olika undersökningsmetoder –
rapporter, observationer, föräldraenkäter, etc. Förvaltningens roll är att erbjuda medborgarna den bästa informationen om våra verksamheter som de sedan skall kunna välja
utifrån. Den informationen innefattar även kvaliteten och elevernas resultat på skolorna.
Danderyd utmärker sig också som en kommun där antalet elever vars föräldrar
med eftergymnasial utbildning är hög i jämförelse med andra grannkommuner. En
gynnsam faktor, menar en del kritiker, som anser att andra skolor har större svårig­
heter att utbilda elever som kommer från studieovana miljöer. Birgitta Jacobson
anser att det är att förenkla de problem som finns i skolan.
– Förvisso har vi högre andel elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning än andra
kommuner. Men vi ställer också högre krav på undervisningen. Tar man också in SALSAundersökningar gjorda av skolverket visar det att våra elever lyckas väl med sin måluppfyllelse även när man tar in socioekonomiska faktorer i beräkningen.
Danderyd skiljer sig också från andra kommuner i landsbygdsorter i den bemärkelsen
att konkurrensen mellan skolorna är tydligare. Någonting som Gunnar Rydwik, rektor
för Fribergaskolan i Danderyd, anser påverka kvaliteten i undervisningen positivt.
– Konkurrensen mellan skolorna gör att vi ständigt måste vara på tå och vässa kvaliteten i
undervisningen. Det är positivt men det får inte bli att man sätter glädjebetyg i skolan i
syfte att attrahera andra elever och det gör vi inte i Danderyd.
Fribergaskolan har utmärkt sig på flera sätt genom åren. Med ett meritvärde på 261
för elevernas genomsnittliga slutbetyg placerade sig skolan på fjärde plats bland
över 1000 kommunala skolor i Sverige under 2011. Säkerhetsbranschen gav också
Friberga­skolan priset för Sveriges säkraste arbetsplats, där andra nominerade arbetsplatser inkluderade Uppsala Universitet. Fribergaskolan fick också högsta betyg av
skolinspektionen när myndigheten granskade hur femtio skolor i landet arbetade
mot och med kränkningar och trakasserier 2009. Gunnar Rydwik förklarar elevernas goda studieprestationer med en engagerad lärarkår, en stark utbildningskultur
i kommunen och den goda stämningen som råder i skolan i form av bra elevhälsa
och god trivsel.
– I jämförelse med andra kommuner så har vi inte en stor förvaltning med en utbredd tjänstemannakår. Det är upp till oss på skolan att arbeta resurseffektivt med den elevpeng vi
får tilldelat varje år.
Gunnar Rydwik menar att målstyrningen på skolan innebär en större frihet för skolledningen att organisera verksamheten fritt efter de behov som finns. Exempelvis har
organiseringen av lärararbetslagen inneburit en stor framgång när det gäller att få
lärare mer aktiva i elevernas studiegång.
– En klar framgångsfaktor är att vi organiserar lärarna i små arbetslag på skolan. Vi har
sex lärare i varje arbetslag som har hand om tre klasser på totalt 80 elever. Storleken
i arbetslagen innebär att ingen lärare kan kosta på sig en passiv roll och lämpa över
ansvaret för en elev åt en annan kollega.
20
Stärk grunden för ökad kunskap
Arbetslagen arbetar både med att tillhandahålla skolundervisning och ingjuta demokratiska värden hos eleverna, som respekt och tolerans för varandra. Fokus på att få
elever att trivas på skolan har varit en medveten strategi på Fribergaskolan. Så pass
att de flesta elever och lärare pratar om att det råder en speciell ”anda” på skolan.
– Det råder en positiv stämning mellan skolpersonal och elever. På vår hemsida så hänvisar vi till den så kallade ”Fribergaandan”. All personal är införstådd med vad deras roll
på skolan innebär – att vi finns till för eleverna och att vi månar om deras hälsa och måluppfyllelse.
Gunnar Rydwik påpekar att Fribergaskolan satsat ordentligt på elevhälsan under
de tre senaste åren. Skolan har bland annat tre specialpedagoger, en heltidsanställd
kurator, vilket är ovanligt för grundskolor och en studieyrkesvägsledare som hjälper
till att coacha eleverna med studieteknik.
– Den nya skollagen är väldigt tydlig med att skolan skall arbeta aktivt med elevhälsan.
Det går helt i linje med ”Fribergaandan”. Elever som trivs och är trygga i skolan har större
chans att nå en högre måluppfyllelse.
Rydwik anser att en tydlig framgångsfaktor för att elever ska kunna prestera i skolan
är bekräftelse, stöttning och höga förväntningar från sin omgivning. Annars skulle
elever inte klara av den höga studietakten som råder på Fribergaskolan. Han förklarar också att de behöriga lärarna på skolan besitter en hög kompetens.
– Det är svårt att få behöriga lärare fullt ut på vår skola. Exempelvis har vi 100 elever som
läser kinesiska och det är mycket svårt att få tag i behöriga lärare i kinesiska med lärarexamen. Vi blir tvungna att ha obehöriga lärare som undervisar i vissa ”udda” ämnen.
Annars är behöriga lärare en grundförutsättning för att bedriva en högkvalitativ undervisning.
På frågan om vad som väntar i framtiden för Fribergaskolan berättar Gunnar Rydwik
att han har en del intressanta idéer han vill pröva när det gäller att utveckla det pedagogiska ledarskapet.
– Jag upplever att min funktion i skolan blir lite väl administrativt ibland. Jag genomgår just
nu en fortbildningsinsats med fokus på det pedagogiska ledarskapet för rektorer. Det tror
jag är en viktig bit för att ständigt utveckla vår verksamhet till gagn för eleverna.
21
Stärk grunden för ökad kunskap
Slutsatser: så kan resurs­
utnyttjandet i skolan förbättras
Arvika, Perstorp, Varberg och Danderyd är fyra kommuner med helt olika förutsättningar som förenas av att de har en kostnad per betygspoäng som ligger en bra bit
under genomsnittet bland kommunerna.
Intervjuerna med tjänstemän och skolledare i de fyra kommuner pekar emellertid på
ett antal faktorer som är gemensamma för kommunerna, och som sannolikt har betydelse om man vill förstå varför dessa skolor och kommuner lyckas leverera resultat
till en låg kostnad.
Dessa faktorer är också intressanta att studera för andra kommuner som vill förbättra resursutnyttjandet. För givet skillnaderna i förutsättningar mellan de fyra
studerade kommunerna talar mycket för att de gemensamma nämnarna för kommunerna vad gäller graden av resursutnyttjande även skulle kunna tillämpas med motsvarande resultat i andra kommuner.
Fyra faktorer framträder om man vill försöka förstå vad som ligger bakom den låga
kostnaden per betygspoäng i Arvika, Perstorp, Varberg och Danderyd.
Företrädare för kommunerna talar om vikten av det pedagogiska ledarskapet. Kvaliteten på undervisningen beror på hur lärare kan ”erövra” klassrummet och inspirera
elever till att nå kunskapsmålen. Investeringar i kompetensutbildning för lärare och
rektorer i det pedagogiska ledarskapet har lett till förbättrade skolresultat då elever
idag ställer högre krav på lärarnas kompetens än tidigare. Det räcker inte längre med
den klassiska ”katederundervisningen” för att få elever att intressera sig för skolan.
Att lärare har tillgång till moderna pedagogiska hjälpmedel och metoder anses vara
en grundförutsättning för att kunna undervisa idag. Det innebär också att lärare är
tvungna att vara uppdaterade kring den pedagogiska forskningens resultat.
Frågan om det pedagogiska ledarskapet hänger samma med vikten av att ha en
kompetent lärarkår om man skall nå uppsatta mål för eleverna, vilket också framhålls av flera företrädare för de studerade kommunerna. Det läggs särskild stor vikt
på behörig­heten som mått på kompetens hos lärare. En hög andel behöriga lärare i
skolan som arbetar på rätt plats inom organisationer har lyfts fram som framgångsfaktorer för att få en mer effektiv skola.
I de undersökta kommunerna betonas även vikten av att ha tydliga och effektiva
organisationsstrukturer inom och mellan kommunförvaltning och skola. Från förvaltningens sida handlar det om att ha effektiva kontrollmekanismer som granskar
skolornas verksamhet. Det kan handla om att tidigt upptäcka kostnadsavvikelser i
skolornas budget, granskningar av elevernas resultat samt organisera ”rektorslag”
och andra typer av nätverk för att ge förutsättningar åt rektorer att ha erfarenhetsutbyten. Den här typen av kontrollmekanismer förutsätter tydliga roller och ansvarsfördelning mellan tjänstemän på förvaltningen. Rektorer betonar också vikten av att
förvaltningen efterlever principen om målstyrning i verksamheten, och att skolledare
och lärare ges stor frihet att själva organisera verksamheten. Genom att låta rektorer
och lärare lokalt identifiera och lösa svårigheter och problem i verksamheten kan
man uppnå bättre resultat när det gäller elevernas måluppfyllelse.
22
Stärk grunden för ökad kunskap
Samtliga rektorer betonar att organiseringen av skolans resurser, snarare än
mängden resurser, avgör huruvida elever lyckas nå den fastställda måluppfyllelsen.
Ett par rektorer menar att organiseringen av skolpersonalen inverkar positivt på
elevernas studieprestationer. Exempelvis har sammansättningen och storleken på
lärararbetslag haft positiva effekter när det gäller att producera mer undervisningstimmar till lägre kostnad. I Perstorp har man fått ut mer ”effekt” per lärartimme
genom att låta ett par speciallärare ha hand om en större grupp elever istället för att
låta en lärare undervisa en elev i taget. Mindre sammansättningar av arbetslagen har
också bidragit till en tydlig ansvarsfördelning mellan lärarna, vilket lett till att samtliga lärare fått ha en aktiv roll när det gäller problemlösning i verksamheten.
Intervjupersonerna lyfter även fram en kultur av kostnadsmedvetenhet som en viktig
faktor bakom att kommunerna lyckas hålla nere kostnaden per betygspoäng. Om
hela organisationen präglas av en medvetenhet om att man verkar i ett system med
begränsade resurser leder det till en kreativitet både bland tjänstemän, skolledare
och lärare när det gäller att hitta kostnadseffektiva sätt att utforma verksamheten.
Den centrala frågan för dem som verkar i skolan blir, som en intervjuad skolledare
konstaterar, hur resultaten i skolan kan höjas med befintliga resurser, snarare än att
önska sig högre anslag. Ett sådant förhållningssätt skapar förutsättningar för att man
kan nå goda resultat även med begränsade resurser. Det betonar återigen en av de
viktigaste slutsatserna i denna rapport – nämligen att det inte är mängden resurser
som avgör kvaliteten i skolan, utan hur resurserna används.
Vid sidan om dessa fyra faktorer är det värt att även framhålla kundvalssystem som
en faktor som kan bidra till att stimulera kvalitet och resursutnyttjande. Företrädare
för förvaltningen och de kommunala skolorna i Danderyd framhåller kommunens
kundvalssystem som en framgångsfaktor när det gäller kvaliteten i undervisningen då
det bidrar till att ”vässa” verksamheten.
Erfarenheterna från Arvika, Perstorp, Varberg och Danderyd förtjänar att lyftas fram
för att inspirera andra kommuner till ett bättre resursutnyttjande. Genom att förbättra resursutnyttjandet skulle kommuner och skolor kunna frigöra resurser som
kan användas för angelägna satsningar för att höja resultaten på olika områden,
exempelvis matematik.
Men för att det ska lyckas krävs inte bara ett ökat intresse bland kommunerna för
lärarnas roll och hur skolan organiseras. Det krävs också bättre förutsättningar
för erfarenhetsutbyte och bättre verktyg för jämförelser mellan skolor och hur de
använder sina resurser. Detta skulle exempelvis kunna ske inom ramen för Sveriges
Kommuner och Landstings projekt öppna jämförelser. Det gäller exempelvis systematiska jämförelser av hur lärarnas tid används i olika kommuner och på olika skolor.
23
Stärk grunden för ökad kunskap
Källor
OECD, 2011. Education at a Glance.
Skolverket, 2009. Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer.
Svenskt Näringsliv, 2006. Hur används skolans resurser? Del 1.
Svenskt Näringsliv, 2009. Hur används skolans resurser? Del 2.
Sveriges Kommuner och Landsting, 2008. Öppna jämförelser 2008 – grundskola.
Sveriges Kommuner och Landsting, 2009. Öppna jämförelser 2009 – grundskola.
Sveriges Kommuner och Landsting, 2009. Analys öppna jämförelser. Konsten att nå
resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner.
Sveriges Kommuner och Landsting, 2011. Öppna jämförelser 2011 – grundskola.
Sveriges Kommuner och Landsting, 2011. Synligt lärande.
Statistik från Sveriges Kommuner och Landsting samt Skolverket publicerat i
kommun- och landstingsdatabasen Kolada.se
Intervjuer med tjänstemän och skolledare i Arvika, Danderyd, Perstorp och Varberg
24
www.svensktnaringsliv.se
september 2012
Storgatan 19, 114 82 Stockholm
Telefon 08-553 430 00
Stärk grunden för ökad kunskap
Kan skolans resurser
användas effektivare?
