Svenska Dagbladet lördag 2 maj 2015
6
Redaktör
Carina Stensson
Bitr redaktör
Carl-Johan
Bilkenroth
1
Debattredaktionen
[email protected]
Telefon 08-13 51 49
Webb:
svd.se/brannpunkt
Twitter:
twitter.com/
SvDBrannpunkt
Facebook:
SvD Opinion
BRÄNNPUNKT
` MER DEBATT
` MER DEBATT
”Straffen är orimliga
inom rättspsykiatrin”
”Stötta rysk demokrati
– av säkerhetsskäl”
Roland Andersson, tidigare patient, skriver om
rättsosäkerheten som finns inbyggd i systemet med
att ha icke tidsbestämda straff för dem som döms
till rättspsykiatrisk vård: ”Rättspsykiatrins blotta
existens skapar och återskapar fördomar.”
svd.se/opinion
Martin Uggla, Östgruppen, skriver att svensk
säkerhetspolitik alltför ensidigt fokuserar på det
militära försvaret och dess förmåga att möta ett
potentiellt hot från Ryssland: ”Mer resurser
borde satsas på att främja en demokratisk
utveckling i Ryssland.”
svd.se/opinion
Sex myter om sjukfrånvaron
SJUKFRÅNVARO Bra förslag som skulle kunna minska sjukfrånvaron skyms i diskussionen av en rad myter och missuppfattningar.
Det skriver Jan Lidhard, tidigare sakkunnig i finansdepartementet,
som påpekar att alltför sen rehabilitering inte fungerar.
S
jukfrånvaron ökar sedan flera år på ett
mycket oroande sätt. Många far illa
i onödan och statsfinanserna belastas på
ett allvarligt sätt. Företrädare för olika
regeringar intar en bekymrad hållning.
Dessvärre har denna hållning inte konkretiserats i riktigt skarpa förslag som skulle kunna
minska sjukfrånvaron. Ett hinder för sådana förslag
är att det i samhället finns alltför många missuppfattningar och myter om sjukförsäkringen och sjukfrånvaron:
1. Problemen handlar om sjukdom. Fel. De handlar
om vilka konsekvenser sjukdomen får för arbetet.
Debatten är alltför fixerad vid ömmande fall av
sjukdom. Eller så hanteras arbetslivs- och familjeproblem som sjukdom (så kallad medikalisering).
För övrigt berättigar sjukdom i sig inte till ersättning. Sjukförsäkringen är inte en sjukdomsförsäkring utan i väsentliga delar en omställningsförsäkring.
2. Problemen handlar om sjuka personer. Helt fel.
De handlar om personer med oklara så kallade
symtomdiagnoser, ofta lättare psykiska diagnoser,
smärta och lindrigare problem i rörelseorganen.
I många fall en kombination av dessa diagnoser, vilket gör att ärendena får en diffus karaktär. När det
gäller lätt depression finns det anledning att anta
att det egentligen handlar om nedstämdhet, sorg
och liknande sinnestillstånd.
3. Stanna hemma när du är sjuk och börja arbeta
när du är frisk. Ganska fel. Arbete är ofta bra för
hälsan, mera sällan skadligt. Många som är sjuka
arbetar.
4. Långtidssjukskrivna ska rehabiliteras. Ganska
fel. Den som av diffusa skäl har varit borta länge
från arbete har sällan kvar förutsättningar att
komma tillbaka i arbete.
5. Försäkringskassan är en viktig aktör för att få
personer tillbaka i arbete. Helt fel. Kassan har
begränsade förutsättningar för detta och bör i stället satsa på bedömning av ersättningsrätten. Kassan bör inte heller behandla sina försäkrade som
kunder. Sjukförsäkringen är allmän och obligatorisk, inte någon tjänst som kan köpas. Kassan bör
i stället ha ett ökat kvalitetsfokus, till exempel
genom en förstärkning av olika försäkringsmedicinska funktioner.
6. Företagshälsovården är en viktig resurs för minskad sjukfrånvaro. Helt fel. Många metoder som tilllämpas hos företagshälsor är bra, men det är inte
effektivt med branschstöd till företagshälsor. De är
”
Vårt system att hantera
sjukfrånvaro är komplicerat och har otydliga
ansvarsförhållanden.
företag på en marknad och låter sig svårligen styras
av samhällsuppdrag. Dessutom är arbetsgivarorganisationerna inte särskilt intresserade av att
stödja branschen.
Vårt system att hantera sjukfrånvaro är komplicerat och har otydliga ansvarsförhållanden. Det är
instabilt, till skillnad från vad som gäller i jämförbara utländska välfärdssystem. Det är alltför beroende av att förhållningssättet hos olika aktörer är
ändamålsenligt. Exempelvis riskerar den positiva
utvecklingen med en ökad patientmakt att leda till
att den behandlande läkaren får svårt att motsätta
sig patientens önskan om sjukskrivning. Även när
läkaren är medveten om det riktiga i att göra det.
Det finns trots allt goda möjligheter att komma
till rätta med dessa strukturella problem som leder
till onödig sjukfrånvaro. Många sjukfall kan förkortas med tidiga åtgärder som förenar vård med
arbete. Om den behandlande läkaren får en viss
begränsad insikt i patientens arbetsförhållanden
kan denne påverkas att fortsätta arbeta, trots problem och besvär. Det första läkarintyget (som inte
sänds till Försäkringskassan) kan bli ett underlag
för arbetsanpassning, inte för arbetsfrihet. Internationell forskning visar att kopplingen arbetsfokuserad hälso- och sjukvård och ansvarstagande
arbetsgivare har stark evidens för återgång i arbete.
Lovande försök pågår i några landsting i södra Sverige (projektet WorkUp) där denna koppling görs.
Det finns skäl att skala upp försöken till nationell
nivå och att låta staten finansiera verksamheten.
Arbetsgivaren har en underordnad roll i systemet och saknar nästan helt ekonomiska drivkrafter
att minska sjukfrånvaron. Man bör allvarligt överväga att låta arbetsgivaren medfinansiera sjukpenningutgifter samtidigt som hälso- och sjukvården
blir mer arbetsfokuserad. Just denna kombination
av åtgärder skulle sannolikt medföra en väsentligt
minskad och även stabiliserad sjukfrånvaro.
Det finns numera en ganska väl etablerad kunskap
om vilka åtgärder och metoder för minskad sjukfrånvaro som fungerar och vilka som inte fungerar.
Denna kunskap bör vara styrande, inte möjligheterna att kamma hem politiska poäng. Alltså bör
stupstocksdebatten avslutas. Den handlar om pengar,
inte om återgång i arbete.
Tillsätt en kommission – ett slags sanningskommission – som avmytifierar sjukfrånvaron. Det
behövs alltså en mer kunskapsdriven ansats i sjukfrånvarofrågan. Det är svårt att på central nivå samordna vårdpolitiska insatser med insatser för minskad sjukfrånvaro. Därför bör denna kommission
inom sig ha en nationell samordnare av frågor som
rör sjukfrånvaro i ett tidigt skede. Vi behöver inte fler
oprecisa funderingar om i och för sig vällovliga preventiva insatser eller om alltför sen så kallad
rehabilitering.
JAN LIDHARD
tidigare sakkunnig
i finansdepartementet
BRÄNNPUNKT Mer debatt om sjukförsäkringen! Läs artiklarna på SvD.se/opinion
1
Otydligt ansvar
för rehabilitering
5 april 2015 Per-Åke Brorsson,
konsult, sågar förslag till ny lag:
”Vem skall vara drivkraften
i rehabiliteringsprocessen?
Ingen tar självmant ledningen.”
2
Fel att slopa tidsgräns för sjuka
9 april 2015 M-politikern Johan
Forssell om ökande kostnader:
”Sjukfrånvaron har varit
bland de högsta i världen men
närmade sig nu EU-genomsnitt.”
3
Tidsgräns ger
inte bättre hälsa
12 april 2015 S-politikern Fredrik
Lundh Sammeli svarar Forssell:
”Det sociala skyddsnätet har
kraftigt försämrats under de
senaste åren.”
