2013-01-23
Till Arbetsmarknadsdepartementet
Cecilia Eng Jakobsson och Ann-Christine Gullesjö
Handikappförbundens synpunkter på
investeringsprioriteringar för Socialfonden
2014-2020
Säkerställ att tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättningar finns kvar även under nästa
programperiod som en horisontell princip för
strukturfonderna. Inom Socialfonden är
tillgänglighetsperspektivet avgörande för att motverka
utanförskapet från arbetsmarknaden. Detta kan göras
genom att utveckla insatser för personer med
funktionsnedsättning och stimulera ett tillgängligt
arbetsliv som rymmer fler.
I Sverige utgörs en stor del av utanförskapet från arbetsmarknaden
av personer med funktionsnedsättning och en medicinsk grundad
problematik. Arbetslivets villkor utestänger i onödigt stor
utsträckning människor med begränsningar i sin arbetsförmåga.
De Europeiska strukturfonderna, Regionalfonden och Socialfonden,
är viktiga redskap i EU:s sammanhållningspolitik. Vi tror att
Socialfondens syfte - att bidra till att fler kan inkluderas i
arbetsmarknaden - skulle kunna uppfyllas bättre i Sverige.
Med ett mer centralt fokus på utmaningen om inkludering, skulle
rätt typ av innovativa verksamheter stimuleras bättre. Under
innevarande programperiod finns ett kriterium för tillgänglighet
formulerat i programmen. Detta perspektiv behöver bibehållas och
förstärkas under kommande programperiod 2014-2020.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning handlar om att
undanröja hinder i miljön. Det kräver insatser i arbetsmiljön och
arbetsplatsens utformning, förutom stödjande insatser för de
arbetsökande. Både arbetsgivare och arbetssökande är därför viktiga
Sida 1 av 5
målgrupper för insatser. Strukturfonderna i sin helhet är därför ett
oerhört viktigt instrument för att genomföra åtgärder som
kompletterar andra politiska insatser till gagn för hela
arbetsmarknadspolitiken.
Under den innevarande programperioden har Sverige inom ramen
för Europeiska Socialfonden framgångsrikt testat kravet att alla
socialfondsprojekt som söker medel måste arbeta med tillgänglighet.
Det är en långsiktigt strategisk satsning som behöver fortlöpa och
förstärkas för att nå större resultat. Satsningen på processtöd ses som
en förebild för andra länder i Europa.
Både den svenska regeringen och EU har pekat ut inkluderingen av
personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden som
centrala utmaningar för att motverka utanförskap och bekämpa
fattigdom.
EU-kommissionens förslag till förordning om strukturfonderna har
av Europaparlamentet förstärkts, rörande tillgänglighet för personer
med funktionsnedsättning som horisontell princip, genom ett
tilläggsförslag till artikel 7. I dagsläget är det inte klart hur den
färdigförhandlade förordningen kommer att se ut när den är klar,
men allt tyder på att såväl FN-konventionen om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning, som tillgänglighetsperspektivet
kommer att vara tydliga.
Både Sverige och EU har undertecknat konventionen om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning vilket innebär särskilda
åtaganden som det behövs resurser att förverkliga. De
omdiskuterade förhandsvillkoren (bilaga IV) i kommissionens
förslag till sammanhållningspolitik 2014-2020 visar med stor
tydlighet på behovet av insatser, bland annat att förebygga,
kartlägga och undanröja hinder för tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning, men också en plan för utbildning och
informationsspridning för personal som berörs av fondernas
genomförande.
I den svenska regeringsförklaringen pekas utmaningen om att
inkludera fler personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av
funktionsnedsättning ut, som en viktig fråga för att motverka
utanförskapet från arbetsmarknaden. Såväl arbetsmarknads-
Sida 2 av 5
ministern som integrationsministern upprepade gånger lyft vikten
av att fler personer med funktionsnedsättning kan försörja sig genom
jobb samt vikten av att bristande tillgänglighet åtgärdas.
Trots intentionerna från både EU och den svenska regeringen, har
sysselsättningsgraden för personer med nedsatt arbetsförmåga på
grund av funktionsnedsättning stadigt sjunkit i Sverige under en
tioårsperiod 1998-2008. Sysselsättningsgraden var vid senaste
mättillfället 2008 nere i 50,0%, och vi befarar att den fortsatt sjunka
sedan dess.
Synpunkter på investeringsprioriteringar
Handikappförbunden anser att följande prioriteringar bör göras
inom Socialfonden:
1. B Främja social inkludering och bekämpa fattigdom genom
i) aktiv inkludering, framför allt för att öka anställbarheten.
De ekonomiska klyftorna mellan personer med arbete och utan
arbete ökar samtidigt som stödet till personer med funktionsnedsättning minskar vilket gör att den ekonomiska krisen slår
hårdare mot många personer med funktionsnedsättning. De senaste
årens förändringar inom socialförsäkringen har lett till att fler mist
sin försörjning och inskrivningen av arbetssökande med nedsatt
arbetsförmåga har stigit kraftigt hos Arbetsförmedlingen.
Ett flertal rapporter har uppmärksammat att levnadsvillkoren för
personer med funktionsnedsättning är sämre än för övriga
befolkningen.
2. A Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet
genom i) tillgång till sysselsättning för arbetssökande och ickeförvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt
stöd till arbetstagarnas rörlighet
Vägen till arbete för de som har varit i långvarigt utanförskap,
kan vara mycket lång. Det har gjorts bedömningar att många som
idag saknar arbete på grund av nedsatt arbetsförmåga, skulle
kunna jobba om ett fåtal anpassningar av arbetet uppfylldes, men
lång tid i utanförskap förstärker hindren till arbete. Andra, med
Sida 3 av 5
mer omfattande nedsättning av arbetsförmågan, behöver också
mer omfattande stödinsatser för att kunna arbeta utifrån sin
individuella förmåga. Samhällsvinsterna för varje person som får
tillträde till arbetsmarknaden är mycket stora även vid
begränsad arbetstid, vilket motiverar stora stödinsatser.
Tillgången till sysselsättning och lokala sysselsättningsinitiativ
är viktiga insatser för vägen till jobb.
3. A Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet
genom ii) varaktig integration av ungdomar på arbetsmarknaden,
framför allt ungdomar som inte arbetar eller studerar.
Vägen från skola till arbete kan bli mycket svår för unga med
funktionsnedsättning. Antalet unga med aktivitetsersättning har
ökat kraftigt de senaste tio åren och uppgick 2010 till mer än
30 000 personer. Andelen elever inom särskolan har också ökat
sedan mitten av 1990-talet. Den ökande psykiska ohälsan bland
unga och den ökade identifieringen av barn och ungdomar med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är viktiga faktorer att
beakta för att komma tillrätta med den höga svenska
ungdomsarbetslösheten.
4. C Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande genom
att iii) stärka lika tillgång till livslångt lärande, höja arbetskraftens
kompetens och förbättra utbildningens relevans för
arbetsmarknaden, bland annat genom att höja kvaliteten på
yrkesutbildningen och inrätta och utveckla system för lärande på
arbetsplatsen och lärlingskap, till exempel varvad utbildning.
Unga personer med osynliga funktionsnedsättningar ökar i
omfattning bland de som inte fullgör sin utbildning. Det finns
hinder när det gäller tillgänglighet och attityder i
utbildningssystemet. Utbildningsnivån bland personer med
funktionsnedsättning är fortfarande lägre än bland befolkningen i
stort. Det är dubbelt så vanligt att personer med
funktionsnedsättning endast har grundskola som högsta
utbildning.
5. B Främja social inkludering och bekämpa fattigdom genom
iii) åtgärder mot diskriminering på grund av kön, ras, etniskt
ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder
eller sexuell läggning.
Sida 4 av 5
Sverige och EU har åtaganden enligt FN-konventioner om mänskliga
rättigheter, men arbetet mot diskriminering riskerar att bli lågt
prioriterat i ekonomiska kristider. Diskrimineringsombudsmannen
har lyft frågan om att det saknas resurser för att driva ärenden om
diskriminering. I jakt på kostnader i samband med åtstramningar
och den ekonomiska krisen finns tecken på att mänskliga rättigheter
hotas i allt högre utsträckning, även i Sverige. Ledarskribenter talar
om att återinföra institutioner för personer med funktionsnedsättningar, vilket står i strid med FN-konventioner. Socialfondens
resurser kan användas för att förändra strukturer som diskriminerar
i arbetslivet och skapa en högre medvetenhet om diskriminering.
Handikappförbunden har tillskrivit regeringen i januari 2012 med
förslag inför nästa programperiod för strukturfonderna. Vi har även
lämnat synpunkter till Roland Bladh på EU-kommissionen samt till
Europaminister Birgitta Ohlsson när det gäller strukturfonderna.
Vi är fortsatt intresserade av att bidra med vår kunskap om hur
tillgänglighetsperspektivet kan implementeras inom Socialfonden i
alla led under programcykeln, från programskrivning till
myndighetsarbete, upphandlingar och utvärderingar med mera.
Vi ser Socialfondens stora potential att göra skillnad för att motverka
utanförskapet från arbetsmarknaden och att förbättra möjligheterna
för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete.
Med vänlig hälsning,
Ingrid Burman
Ordförande
Handikappförbunden
Sida 5 av 5
