STORKSKOLAN, SKOLAN ALLA ÄR STOLTA ÖVER.
Plan för Studie- och
yrkesvägledning
STORKSKOLAN
Plan för Studie- och Yrkesvägledning
Reviderad plan för Studie- och yrkesorientering Storkskolan 2014 års fastställes för tillämpning
fr.o.m. 2014-09-30. Revidering sker 2015.
Ingela Mårtensson
Rektor
 Ag Blentarp Lå 2014/2015
Ingela Mårtensson
Annika Andersson
Pia Lander
Pontus Carlström
Linda Posa
Källor:



Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Allmänna råd och kommentarer , Arbete med studie-och yrkesvägledning, 2013
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Innehållsförteckning
Skolan lägger grunden till barn/elevers lärande inför ett kommande
yrkesliv............................................................................................................... 1
Vad är studie- och yrkesvägledning…………………………………………..1
kapitel 1: Hur ska elevernas behov av vägledning tillgodoses?......................2
Övergripande mål ............................................................................................. 3
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011…………….3
Kapitel 2: Rollfördelning .................................................................................. 4
Rektors roll................................................................................................................ 4
Studie- och yrkesvägledarens roll ............................................................................ 5
Lärare och studie- och yrkesvägledare bör……………………………………….6
Läraren bör i undervisningen……………………………………………………..6
All personal…………………………………………………………………………6
Kapitel 3: Förskoleklass-åk 3……………...………………………………….7
Kapitel 4: Åk 4-6…………...………………...……….……………………….7
Kapitel 5: Åk 7-9…………………………...………………………………….7
Skolan lägger grunden till elevers lärande inför ett kommande yrkesliv.
Denna plan skall ge riktlinjer och förutsättningar för att den studie- och yrkesvägledande verksamheten
organiseras inom Blentarps Rektorsområde så att eleverna får undervisning, vägledning och information
inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke.
Dessutom tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelad och hur lärare, studie- och
yrkesvägledare och övrig personal arbetar med och samarbetar kring studie- och yrkesvägledning.
Bakgrund
De förändringar och den mångfald som växer fram på utbildnings- och arbetsmarknaden skapar fler och
mer komplexa val, vilket leder till att behovet av kvalificerad studie- och yrkesvägledning ökar. Ett
välgrundat studie- och yrkesval får en ekonomisk betydelse för såväl individ som samhälle.
Alla elever bör få så bra beslutsunderlag, så att de utifrån sina förutsättningar kan göra väl övervägda val
inför fortsatt utbildning, yrkesinriktning och arbete.
Mål, syfte och utvärdering
Mål: Studie- och yrkesvägledningen ska vara en naturlig del i den vardagliga undervisningen 7 – 16 år.
Syfte: Elevernas kommande gymnasieval ska vara väl underbyggt. Den långsiktiga planeringen ger möjlighet
att koppla studie- och yrkesvägledningen i undervisningen till den personliga vägledningen för att ge eleven
en helhet.
Utvärderas i den årliga kvalitetsredovisningen.
Revideras ?
Saxat ur allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesvägledning
Vad är studie- och yrkesvägledning
Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val
av studier och yrken. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i
en individs ständigt pågående karriärprocess.
Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse.
Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och
färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Tex. Praktiska
arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och
aktiviteter för att öka elevens självkännedom.
Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och
yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Här ges den enskilde eleven
möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar.
1
Kapitel
1
Hur ska elevernas behov av vägledning tillgodoses?
Hela skolans ansvar!!
Eleven ska utifrån sina förutsättningar:
Bli medveten om sig själv
Bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken
Bli medveten om relationen mellan sig själv och valaternativen
Lära sig att fatta beslut
Lära sig att genomföra sina beslut
Vår plan inom studie- och yrkesorientering skall utveckla barnets och elevens förmåga och
nyfikenhet att hitta och ta till sig kunskaper och omsätta kunskaperna så att de på sikt kan
bidra till att stimulera eleverna att bli kreativa och initiativrika.
2
Övergripande mål
SKOLAN OCH OMVÄRLDEN
Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att
välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar
med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en
samverkan med arbetslivet och i närsamhället i övrigt.
Mål
Skolans mål är att varje elev
 Kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna
framtiden,
 Har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och
 Har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra
länder.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
 Verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt
andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö.
 Bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social
eller kulturell bakgrund.
Läraren ska
 Bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning.
 Medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med
organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans
verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.
Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande
uppgifter, ska
 Informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och
yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med
funktionsnedsättning, och
 Vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande
insatser.
3
2
Kapitel
Rollfördelning
Rektors roll
 Se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla
studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av
vägledning.

Tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan
studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för
samarbetet mellan dem.

Se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i
utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl
underbyggda studie- och yrkesval.

Se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal

Organisera studie- och yrkesvägledningen så att eleverna får möjlighet att
ställasinför olika uppgifter i arbetslivet och möta företrädare för arbetslivet
och utbildningsväsendet i syfte att ge eleverna möjlighet att utveckla
kunskaper och erfarenheter inför kommande studie- och yrkesval.

Ha ett övergripande ansvar för att elevernas arbetslivskontakter bidrar till att
deras studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell
bakgrund.

Se till att det finns strategier för att alla elever utifrån sina behov ska få allsidig
information om studier och yrken.
4
Studie- och yrkesvägledarens roll
Figur: Vägledning handlar om att stödja eleven i att utforska, identifiera och formulera sina intressen och möjligheter och därigenom komma
fram till individuella och välgrundade val beträffande studie- och yrkesorientering. Utifrån sina behov behöver eleverna information om studie
och yrkesvägar för att göra väl underbyggda val.

Bidra med sådana specialistkunskaper som kan ha betydelse för elevernas
studie- och yrkesval.

Se till att informationen om utbildningsvägar och yrken är aktuell, opartisk,
tillförlitlig och tillgänglig för eleverna när de behöver den.

Se till att varje elev i grundskolan får information om de kurser och
utbildningar som finns inom gymnasieskolan och om vilka val som kan ha
betydelse för vidare studier.
Vägledningssamtalen planeras och genomförs så att de:

Vidgar elevens perspektiv om såväl de egna förutsättningarna som olika
utbildningar och yrken.

Utmanar elevens föreställningar om yrken och utbildningar utifrån kön samt
utifrån social och kulturell bakgrund.

Ger eleven förutsättningar att utveckla sin förmåga att väga samman olika
faktorer som har betydelse för studie- och yrkesvalet.
5
Lärare och studie- och yrkesvägledare bör

Ge eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att genomföra sina val av studier
och yrken.

Ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att kritiskt granska information
om studier och yrken samt skapa medvetenhet om vilket ansvar de själva har
för sina studie- och yrkesval, och

Se till att eleverna får saklig och aktuell information om arbetslivets
kvalifikationskrav och om hur arbetsmarknaden ser ut inom olika
yrkesområden.
Läraren bör i undervisningen
 Ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet
kan ha betydelse i arbetslivet och på så sätt utgöra ett underlag för deras
framtida studie- och yrkesval,

Utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar
om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas
framtida studie- och yrkesval, samt

Ge eleverna möjlighet att utveckla allsidiga kunskaper om hur arbetslivet
fungerar.
All personal
All personal i skolan kan bidra på olika sätt med att ge eleverna kunskaper, stöd och
erfarenheter för kommande studier och yrkesliv. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans
ansvar.
6
3
Kapitel
Storkskolan Förskoleklass – åk 3
Vi arbetar genomgående med att stärka och utveckla elevernas självkänsla, för att
skapa förutsättningar, så att våra elever ska kunna fatta egna beslut och göra framtida
val (trygghetsövningar, träna sig i att uttrycka egna åsikter och redovisa inför sina
kamrater).
Stegvis/ KRAFT arbeta med självstärkande uppgiftet, Vem är jag? Vad är jag bra på?
Förskoleklassen utforskar de yrkesgrupper som är verksamma inom skolans område.
Åk 1-3 utforskar de yrken och verksamheter som finns i skolans närområde.
Föräldrar bjuds in till skolan för att berätta om sina yrken.
Möjlighet finns att studie- och yrkesvägledaren besöker klasserna.
Skrivuppgift: Vad vill jag jobba med när jag blir stor? (Vad krävs? Vad behöver jag lära mig?)
Ord och begrepp angående olika yrken lyfts fram och diskuteras i samband med olika teman,
arbetsområden och vid läsning av skönlitteratur.
Eleverna ska få möjlighet att delta i olika tävlingar/projekt som stimulerar deras
uppfinningsrikedom och kreativitet.
7
3
4
Kapitel
Storkskolan åk 4-6
1. Arbetsområde: Inför utvecklingssamtal. T.ex. Eleverna följer upp och kommenterar
sin kunskapsutveckling på vår lärplattform EdWise.
2. Koppla förmågor/kunskap till arbetsliv vid presentation av nytt arbetsområde.
3. Till varje gemensamt arbetsområde i 4-6 bjuda in någon från arbetslivet som kan
kopplas till det, t.ex. valet (en politiker), vatten (Sysav), Använda Transfer.
4. Kraft, arbeta med självstärkande uppgifter, vem är jag? Vad är jag bra på? O.s.v.
5. Ta kontakt med föreningsliv för att starta ett samarbete.
6. Läxhjälp erbjuds 1 gång/vecka.
7. Tillsammans med eleverna utarbeta en bättre miljö för utveckling och lärande.
Vägledning och information
Årskurs 6
Medverka vid föräldramöte, och informera om betydelsen av språkvalet för framtiden.
8
9
4
Kapitel
Storkskolan åk 7-9
Årskurs 7

Rubrik för terminen: Årets val – riksdag, gymnasiet

Anknyt terminsstart till gymnasie-/yrkesval – planera året efter detta

Använda Transfer

Besöka gymnasieskolor, skuggning

Syv (Annika) deltar i tidigt föräldramöte och i klassen (mentorstid)

Hemvändarkväll – från åk 2 på gymnasiet

Söka jobb – CV, argumentera, presentera sig själv,

Låt eleverna specialisera sig om olika yrken och presentera dessa, hur beter man sig på
en arbetsplats? Personliga egenskaper.

Målbild (att användas i IUP), pratar om framtiden 30-40 min. mentor medverkar.

Framtidsinformation/-kunskap

Förberedda besök på Sjöbo Kommuns Gymnasiemässa.
Årskurs 8
 Rubrik för terminen: Årets val – riksdag, gymnasieval

Anknyt terminsstart till gymnasie-/yrkesval – planera året efter detta

Använda Transfer

Besöka gymnasieskolor, ta hit representanter från gymnasieskolor

Syv (Annika) deltar i tidigt föräldramöte och i klassen (mentorstid)

Hemvändarkväll – från åk 2 på gymnasiet

Söka jobb – CV, argumentera, presentera sig själv.
10

Låt eleverna specialisera sig om olika yrken och presentera dessa, hur beter man sig på
en arbetsplats? Personliga egenskaper.

Identifiera de elever som är i behov av yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Höstterminen: framtidsvalet (häfte och arbetsmaterial) och näringslivs/arbetsmarknadsinformation (bildspel) ca 60 min. Gärna ett samarbete med Svenska
och Samhälles orienterande ämnen vecka 6 – 14 enligt överenskommelse.

Förberedda besök på Sjöbo Kommuns Gymnasiemässa.

Obligatoriska enskilda vägledningssamtal from 1 februari.
Årskurs 9

Rubrik för terminen: Årets val – riksdag, gymnasiet.

Anknyt terminsstart till gymnasie-/yrkesval – planera året efter detta

Använda Transfer.

Besöka gymnasieskolor, ta hit representanter från gymnasieskolor

Syv (Annika) deltar i tidigt föräldramöte och i klassen (mentorstid)

Hemvändarkväll – från åk 2 på gymnasiet

Söka jobb – CV, argumentera, presentera sig själv,

Låt eleverna specialisera sig om olika yrken och presentera dessa, hur beter man sig på
en arbetsplats? Personliga egenskaper.

Visa var de kan söka information på Internet tidsåtgång ca 60 min/mentorsgrupp
(behöver tillgång till datorer till eleverna och storbildsprojektor). Veckorna 34-36
enligt överenskommelse.

Förbereda besök på Sjöbo Kommuns Gymnasiemässa och framtidståget.
Gymnasieinfo i klass (bildspel) utdelning av ditt gymnasieval i Skåne och Sölvesborg.
Vecka 36 -40 enligt överenskommelse.

Gymnasieinfo till föräldrar

Öppet hus gymnasieskolorna hela hösten

Vårterminen

Gymnasieval vecka 2 enligt överenskommelse (Behov av elevdatorer)
11

Från mitten av januari – februari och vid omvalet i april kommer erbjudande om att få
”skugga” en gymnasieelev på div. gymnasieskolor

Omval april – maj

Enskilda samtal löpande under läsåret

Föräldramötet åk 9 vårterminen för info rese- och inackorderingsbidrag.
Eleverna får information om vad som finns i deras närområde i form av arbetstillfällen,
företag och näringar. De får även upplysningar om arbetsmiljölagstiftningen och om hur barn
och ungdomar får arbeta.
Ämneslärare informerar om yrken där deras ämne har betydelse: t ex språk: journalister,
författare, tolk, översättare, turism koordinator, media, reklam yrken.
Temaarbete som exempelvis språktema
Eleverna har möjlighet att delta i olika tävlingar som stimulerar deras entreprenörsanda och
kreativitet t ex finnupp.
Samarbete med skolor i andra länder.
Åtgärder/aktiviteter
 Vi har ett förberedande arbetsområde inför år åttas prao inom ämnet samhällskunskap. Detta arbetsområde heter arbetsmarknaden, och här får eleverna får
kunskap om – Vägen till ett jobb, att bli anställd, lön och skatt, arbetsmarknaden
(fackförbund, övriga organisationer, skyddsombud, avtal jämlikhet) samt hur det är att
arbeta i andra länder.

Vi undervisar i ergonomi på idrottslektionerna undervisar.

Vi använder facebook (där vi skapar en sluten grupp) som en del av undervisningen
under tiden eleverna är ute på prao. Eleverna får lägga in bilder som de ska
kommentera.

Eleverna har möjlighet att efter tillåtelse av mentor göra studiebesök på olika
gymnasieskolor.

Inom Kraftarbetet diskuterar vi olika yrkens status, samt jämlikhet på
arbetsmarknaden. Vi arbetar med självkännedom och värdegrundsarbete.

I undervisningen ingår och tränar man på hur man upprättar CV, beter sig när man
kommer till sin praoplats eller sin anställningsintervju.

Svenskundervisningen bearbetar och diskuterar kring texter som berör olika sidor av
arbetslivet.

Eleverna får i uppgift att ta reda på vilken utbildning som behövs för de arbetsuppgifter som finns på deras praoplats, samt vilken lön som utgår.
12
















Bildämnet undervisar i de yrken som hör till detta ämne.

Eleverna får lära sig att sortera och värdera information som de får från olika källor.

Eleverna görs medvetna om de vilka val de gör, och dessa vals betydelse för
framtiden.

Vi uppmärksammar i utvecklingssamtalet vilka mål eleven vill nå.

Synliggör det osynliga arbetslivet

Gymnasieval

Internationellt skolutbyte elever och lärare ger konkret omvärldskunskap.
Boktips/litteratur/materialtips
”Varg nosar och jagar”.
I praktiken Skola/företag. Svenskt näringsliv.
www.yrmis.se
www.intiativ.se
www.startaegetspelet.se
www.youcreate.se
www.finnupp.nu
Staden när du sover, Bergenholtz, Björn.
Jobb från A-O, Lindblad, Kerstin
Ditt gymnasieval i Skåne och Sölvesborg
Framtidsvalet (med lärarhandledning)
www.skanegy.se
www.utbildningsinfo.se
www.arbetsformedlingen.se
Facebook ”studie- och yrkesvägledarna i sjöbo”
13