rutin för nyanlända elever barn- och

RUTIN FÖR NYANLÄNDA ELEVER
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Beslutsdatum:
Beslutande:
Giltighetstid:
Dokumentansvarig:
Upprättad av:
2015-10-01
Skolchef
Tillsvidare
Skolchef
Jessica Dahlkvist
Inledning
Rutinerna är gemensamma för Öckerö kommuns förskolor och grundskolor och ska styra och
stödja verksamheternas arbete med nyanlända elever. Rutinerna följer skolverkets allmänna
råd och har byggts upp med hjälp av skolverkets stödmaterial.
Syftet med rutinerna är att skapa en likvärdig utbildning för alla elever som går i förskola och
skola i Öckerö kommun. Enligt FN:s barnkonvention har varje barn rätt till utbildning vilket
innebär att nyanlända elever har rätt att gå i statliga, kommunala eller fristående skolor på
samma villkor som andra barn. Utbildningen ska ta hänsyn till de nyanlända elevernas olika
behov och de ska ges stöd och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt.
Vilka är de nyanlända eleverna?
Barn som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i grundskolan och gymnasieskolan
och som inte har svenska som modersmål ryms inom begreppet nyanlända elever. De vistas i
Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Vissa har uppehållstillstånd, vissa är
asylsökande och vissa är så kallade papperslösa barn. Vissa har kommit tillsammans med
föräldrar medan andra har kommit ensamma, vissa har vistats i Sverige under en längre tid
medan andra nyss anlänt. Deras bakgrund kan se mycket olika ut, men en sak har de gemensamt – de har alla brutit upp från de sammanhang de tidigare levt i. Detta är viktigt att ha
med sig i arbetet med nyanlända barn och elever.
I denna rutin kommer vi att benämna eleverna som nyanlända och inte fokusera på begrepp
som tillexempel asylsökande eller ensamkommande. Det kommer att finnas ett särkskilt avsnitt för papperslösa barn/elever då vi bedömer att hanteringen kring dessa barn/elever kräver extra hänsyn.
Skolan
De nyanlända elevernas bakgrund ser olika ut, så även vad gäller deras skolbakgrund. Vissa
har lång erfarenhet från skolan och stor kunskap med sig medan andra aldrig haft möjlighet
att gå i skolan. Oavsett vilka tidigare erfarenheter de nyanlända eleverna har med sig vad
gäller skolan kan det svenska skolsystemet kännas mycket främmande. Därför måste skolan
på ett tydligt och respektfullt sätt förmedla de nationella målen för den svenska skolan och
hur man ska arbeta för att nå dessa. Rutinerna för nyanlända elever i Öckerö kommun ska
ses som ett hjälpmedel för att nå dit.
Förskolan
Nyanlända barn har rätt att gå i förskola på samma villkor som svenska barn. Det innebär att
barnen kan gå i förskola från och med 1 års ålder. För att få gå i förskola ska vårdnadshavaren
arbeta eller studera, om vårdnadshavaren inte arbetar eller studerar kan barnet gå i allmän
förskola några timmar om dagen från och med 3 års ålder.
Implementering
Rektor ansvarar för att rutinerna implementeras på sin enhet. För att lyckas implementera
rutinerna i skolan är det viktigt att personalen vill, kan och förstår rutinerna. Det är därför
bra om du som rektor går igenom rutinerna tillsammans med din personal och i ett tidigt
2
skede reder ut eventuella otydligheter. I samband med detta är det bra om du som rektor ser
efter att personalen har de förutsättningar och resurser som krävs för att kunna tillämpa rutinerna i sin verksamhet. Försök att motivera och inspirera din personal till att tillämpa rutinerna. Vilja är en viktig faktor för en lyckad implementering.
Om du vill ha hjälp med implementeringen av rutinerna kan du alltid vända dig till förvaltningskontoret.
3
Mottagande och introduktion
Mottagande är en viktig del av kartläggningen och informationsinhämtningen av nyanlända
elever. I Öckerö kommun samordnas mottagandet av en nyanländ elev av samordnare för
nyanlända elever.
Det första mottagandet i skolan sker när vårdnadshavare eller god man kontaktat samordnaren för nyanlända elever i Öckerö kommun för att få eleven placerad i en skola. När en nyanländ elev kommer till Öckerö kommun kontaktas samordnaren för nyanlända elever som
sammankallar till ett introduktionssamtal. Vid introduktionssamtalet tas nödvändiga personuppgifter, uppehållsstatus och grundläggande skolinformation. Vidare berörs kort hälsostatus och tid för hälsosamtal bokas. Slutligen bestäms datum för när skolverkets kartläggning ska påbörjas.
Introduktionssamtalet hålls tillsammans med elev och vårdnadshavare/god man. Det är
samordnaren för nyanlända elevers ansvar att sammankalla till ett möte så fort kännedom
om eleven kommit fram. Det första mötet med skolan har stor betydelse för hur de fortsatta
kontakterna kommer att se ut och därför är det viktigt att skapa en förtroendefull relation.
Vid det första mötet ska förutom samordnaren för nyanlända elever också skolsköterska delta
ifrån skolan. I regel behövs också en tolk.
På introduktionssamtalet är det viktigt att samla in så mycket information som möjligt om
eleven. Det är viktigt att lyssna in vad eleven och vårdnadshavaren/god man har för förväntningar på skolan men det är också viktigt att den nyanlände eleven och dess vårdnadshavare/god man får en tydlig och respektfull introduktion av det svenska skolsystemet, så som
värdegrund, mål och arbetssätt. Samtalet sammanfattas i ett elevkort för förberedelseklass i
Öckerö kommun.
När en nyanländ elev ankommer till Öckerö kommun ska samordnaren
för nyanlända elever:
•
Sammankalla till ett möte med elev, vårdnadshavare/god man och skolsköterska
4
Kartläggning
Öckerö kommun använder sig av Skolverkets kartläggningsmaterial. Som del av kartläggningen ansvarar samordnaren för nyanlända elever i samråd med rektor för att organisera
parallell språk- och kunskapsutveckling. I den planeringen ska hänsyn tas till en prioriterad
timplan där fokus ska ligga på att kunskapsutveckling ska ske i alla ämnen. Introduktion i
svenska språket ska delvis ske i en förberedelseklass men det är viktigt att eleven inte blir
isolerad där, utifrån kartläggningsmaterialet planeras individuell skolgång där integrering i
ordinarie klass sker parallellt med grundläggande svenskundervisning i förberedelseklass.
När full integrering i klass kan ske ska eleven erbjudas undervisning i svenska som andra
språk samt få studiehandledning på sitt modersmål. Eleven ska också ansöka om modersmålundervisning. För att skapa en helhet för eleven bör både studie- och yrkesvägledning
samt elevhälsan knytas till förberedelseklassen.
Kartläggningsmaterialets struktur
Personen som kartlägger eleverna behöver: känna sig bekväm med Skolverkets kartläggningsmaterial, följa upp elevens svar med följdfrågor, ha ämneskompetens, vara insatt i Lgr 11, föreslå individanpassade insatser på vad undervisningen bör fokusera på, ha tillgång till
Steg ett, ha närhet till eleven.
Steg ett
Elevens bakgrund och erfarenheter sammanfattas genom att man skapar sig en bild av elevens skolbakgrund och erfarenheter, huruvida eleven är flerspråkig och vilken personlighet
och kognitiv kompetens eleven besitter.
Materialet består av: Lärarhandledning, samtals och dokumentationsmaterial.
Steg två
Materialet fokuserar på att få syn på elevens förmåga att söka information, tolka, argumentera och reflektera inom områdena:
Litteracitet: Lärarhandledning, uppgifter, samtals- och dokumentationsunderlag, översättningar.
Numeracitet: Lärarhandledning, Samtals- och dokumentationsunderlag.
Steg ett och två genomförs genom ett kartläggningssamtal om dagen som tar ca 70 minuter.
Resultatet utgör underlag för bedömning och kartläggningsprofil. Detta i sin tur utgör grund
för beslut om placering och får inte överskrida två månader. Rektor beslutar om placering
utifrån kartläggningsprofilen, personliga förhållanden samt ålder. Planering av undervisningen sker i en individuell handlingsplan.
Steg tre
Ämneskartläggning: Fortsatt kartläggning i ämnen, lärarhandledning, uppgifter, bilder, dokumentationsunderlag.
5
Materialet i Steg tre fokuserar på självkänsla, förväntningar och relevant stöd. Skolan efterfrågar elevens kunskaper enligt Lgr -11 med avseende på förmågor så som att granska, ta
ställning och kommunicera, undersöka, beskriva och förklara. Materialet utgår ifrån centralt
innehåll och kunskapskrav. Alla förmågor prövas i ämnet som helhet. Vidare ges eleven inblick i den svenska skolan. Steg tre genomförs av ämneslärare och tolk och tar max 70 minuter per ämne. Efter steg tre görs en sammanfattning som leder till vidare planering av undervisning i den individuella handlingsplanen.
6
Individuell handlingsplan
En individuell handlingsplan ska upprättas för att kunna anpassas till elevens tidigare kunskaper och erfarenheter. Det individuella stöd och den undervisning som eleven får måste
planeras så att den utgår från dennes styrkor och inte i första hand på elevens bristande förmåga. Tolkhjälp är nästan alltid nödvändig i dessa sammanhang liksom översatt skriftligt
material. Den individuella handlingsplanen upprättas utifrån kartläggningsmaterialets bedömningsprofil.
Skolan ska i en individuell handlingsplan:
•
Kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska
och i andra språk,
•
kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning,
•
tydligt precisera hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras.
Utöver handlingsplanen bör skolan:
•
Se till att kartläggningen sker fortlöpande genom återkommande och strukturerade
samtal med eleven och om möjligt dennes vårdnadshavare,
•
ha övervägt vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp
innebär för den enskilda eleven,
•
ha beredskap för att förändringar kan komma att ske.
7
Klasstillhörighet och undervisning
Det är viktigt att eleven får en klasstillhörighet även om det inte innebär att all undervisning
kommer att ske i klass. Att eleven direkt blir inskriven i en klass och får en tillhörighet motverkar utanförskap och möjliggör för eleven att vara med på raster och luncher tillsammans
med sin klass. Utöver klasstillhörigheten arbetar Öckerö kommun med ett faddersystem.
Faddersystemets syfte är att de nyanlända eleverna får ökade möjligheter till etablering och
delaktighet på skolan samtidigt som den svensktalande eleven får nya perspektiv och kunskaper om andra kulturer.
Det är skolans ansvar att ge eleven det stöd som han eller hon behöver för att kunna fortsätta
sitt lärande så effektivt som möjligt i alla ämnen. Eleven har rätt till modersmålsundervisning
och skolan är skyldig att ge eleven studiehandledning på sitt modersmål om han eller hon
behöver det. Studiehandledningen är ett redskap för att ge eleven möjligheter att klara kraven i skolans olika ämnen och innehållet i studiehandledningen är alltid ämnesläraren ansvarig för. Modersmål är ett eget ämne med kursplan som ger betyg, ansvarig för innehållet är
alltid modersmålsläraren.
Skolan ska i undervisningen:
•
Organisera undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar,
•
utgå från elevens förmågor, intressen och starka sidor,
•
ta till vara på elevens ämneskunskaper och utveckla dem vidare,
•
tillämpa arbetssätt som förenar språkutvecklingen och lärande av ämnesinnehåll,
•
ha en tydlig och känd ansvarsfördelning angående den enskilda elevens undervisning.
8
Uppföljning och utvärdering
Öckerö kommun ska i sin kvalitetsredovisning uppmärksamma och analysera situationen för
de barn och ungdomar som skolan behöver göra särskilda insatser för, där ryms bland annat
nyanlända elever. Det handlar tillexempel om att bedöma och följa upp i vilken grad de nyanlända elevernas behov av modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i
svenska som andra språk kunnat tillgodoses samt utvärdera effekterna av den enskilda elevens placering.
Utöver det ska Öckerö kommun regelbundet se över sina rutiner för mottagandet av nyanlända elever samt utvärdera effekterna av dessa rutiner.
9
Elever som är papperslösa
En person som befinner sig i landet utan tillstånd benämns ofta som papperslös. I skollagen
har man valt att formulera begreppet: den som vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut
eller författning.
Barn och ungdomar som är papperslösa kan finnas i landet av olika skäl, många har sökt asyl
och fått avslag, men valt att ändå stanna i landet när utvisningsbeslutet ska verkställas.
Andra har haft tidsbegränsade uppehållstillstånd som gått ut, andra har aldrig gett sig tillkänna för myndigheterna.
Sedan den 1 juli 2013 har barn/ungdomar som är papperslösa rätt att gå i skolan. Hemkommunen ansvarar för att eleven får den utbildning som den har rätt till. Med hemkommun
anses den kommun som barnet/ungdomen stadigvarande vistas i, och om det inte finns, den
kommun där barnet/ungdomen tillfälligt vistas.
Papperslösa elever har ingen skolplikt och skolan är därför inte skyldig att söka upp eleven
om det uteblir från skolan. Det finns möjlighet att söka bidrag för de kostnader kommunen
har för elever som är papperslösa.
I arbetet med papperslösa barn och elever är det viktigt att tänka på att de lever med en rädsla att bli upptäckta och kanske utvisas och att gå i skolan kan då anses vara en risk i sig. Därför är det bra att Öckerö kommuns förskolor och skolor informerar sig om nedanstående vid
hanteringen av papperslösa barn och elever:
Skolan bör informera sig om:
•
Vad kan skolan göra för att eleven ska känna sig så trygg som möjligt?
•
Vilka på skolan ska veta att eleven är papperslös?
•
Vad ska eleven och skolan säga till klasskamraterna om familj, bakgrund, bostadsort
osv.?
•
Ska eleven använda sitt eget namn eller ett påhittat?
•
Kan elevens namn stå med på klasslistan?
•
Kan eleven vara med vid fotografering?
•
Vilken inloggning ska eleven ha till skolans datorer, intranät och andra digitala plattformar som används i undervisningen?
•
Hur ska skolan förbereda eleven om det kommer besök till skolan?
•
Om skolan tror att uppgifter om eleven läckt ut hur ska skolan agera?
10
Begrepp och definitioner
Asylsökande
Utlänning som kommit till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som inte fått sin
ansökan prövad av migrationsverket och/eller domstol.
Ensamkommande barn
Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare
God man
En person som ska ta tillvara barnets intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Utses
av kommunen.
Nyanlända
Barn och ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i grundskolan och
gymnasieskolan och som inte har svenska som modersmål.
Papperslösa
Barn och ungdomar som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig
har registrerats hos Migrationsverket.
Kontaktuppgifter
Samordnare för nyanlända elever, Öckerö kommun
Telnr. 031-97 88 61
11