Lärarutbildning 210-330 hp

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11
Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola/vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp) till 330 hp,
vilket innebär 3,5-5,5 års studier beroende på vilken inriktning studenten valt.
Svensk lärarexamen ska innehålla minst två ämnen. Huvudämnet är basen i utbildningen.
I huvudämnet kombineras ämneskunskaper med hur man gör ämnet begripligt i
klassrummet. Här integreras även frågor som är angelägna för alla lärare, t ex barns och
ungdomars utveckling och lärande, samhällsuppdraget, värdegrunds- och
demokratifrågor, undervisning och kulturfrågor. Den verksamhetsförlagda tiden (VFT)
ingår i och är en viktig del av huvudämnesstudierna.
En bit in i utbildningen väljer studenten ett eller flera sidoämnen.
På följande sidor finns beskrivning över utbildningens struktur, de olika huvudämnena,
möjliga studiespår (åldersspår inom skola) samt andra lärarutbildningar vid Malmö
högskola.
Lärarutbildningens struktur fr o m antagning ht07
Utbildningslän
gd
Termin
1
210-240
hp
270-330
hp
G
G
H
H
Antal
VFTvecko
r
H
H
5
3
H
H
5
4
S
S
5
S
S
6
H
S
Antal
VFTvecko
r
8
G
Y
8
Y
4
8
Y
8
7
H
G
H
H
4
8
H alt S1
H
H
4
H
G
4
10
H alt S2
11
S3
Förklaringar:
G – Gemensamma kurser
H – Huvudämneskurser
S – Sidoämneskurser
Y – Yrkesämneskurser
Gråmarkerade kurser innehåller VFT
inramade kurser är på
avancerad nivå .
180-hp
3
2
9
90-hp
G
4
Fotnoter:
1. Endast studenter mot Gt som väljer att förlänga sin
utbildning med en termin.
2. Endast studenter med huvudämne: Samhällsvetenskap
och lärande eller Svenska i ett mångkulturellt samhälle
och då Gy ingår i studiespåret (alternativt något av dessa
ämnen som sidoämne och Gy i studiespåret).
3. Endast studenter med huvudämne och sidoämne
Samhällsvetenskap och lärande och Svenska i ett
mångkulturellt samhälle och då Gy ingår i studiespåret
Huvudämnen
BARNDOMS- OCH UNGDOMSVETENSKAP
I huvudämnet Barndoms- och Ungdomsvetenskap studeras och analyseras barns och
ungas livsvillkor. Sambanden mellan teori och praktik, dvs mellan praktiken i förskola
och skola och de teoretiska studierna om barns och ungas lärande och utveckling
problematiseras och diskuteras. Frågor som när, hur, vad och varför barn och unga lär
och utvecklas står i fokus för förståelsen av kunskapsfältet. Ett av kunskapsområdena
utgörs av ”De yngre barnens ämnesdidaktik” inom vilket bl a barns och ungas
språktillägnande och meningsskapande behandlas liksom omvärlds- och livsfrågor. I
huvudämnet används flera olika uttrycksformer som bild, musik, film och drama – både
som pedagogiska redskap och som möjliga vägar att problematisera, förstå och tolka
omvärlden.
BILD OCH VISUELLT LÄRANDE
Huvudämnet inriktas mot studier av bilders och visualiseringars betydelse för lärande.
Utbildningen ska leda till pedagogiskt professionell bildmedvetenhet och didaktisk
förmåga att arbeta med bilder. Inom huvudämnet blir därmed valet av olika redskap,
metoder och teorier i samband med studier, samtal och produktion av bilder ett angeläget
innehåll. I utbildningen ingår gestaltande arbete i olika medier och format. Bildmediernas
roll inom ungdomskulturen, men även ungdomars bildspråkliga utveckling i praktiken
fokuseras.
DEN FRIA TIDENS LÄRANDE
Fria tidens lärande är ett huvudämne som tillvaratar, breddar och fördjupar den redan
befintliga inriktningen mot fritidspedagogiskverksamhet. Huvudämnet är en fusion av
utbildnings- och fritidsvetenskap och har huvudfokus på lärandeprocesser i
identitetsskapande och socialisation.
ENGELSKA OCH LÄRANDE
Engelska och lärande är ett kulturellt heterogent och kommunikativt huvudämne som
betonar att språkutveckling och språkanvändning sker i sociala och kulturella
sammanhang. Tre innehållsspår bildar grund för huvudämnets tio 10-poängskurser:
Lärande och språkundervisning, Kunskaper om språk samt Kunskaper om texter, medier
och kultur.
GEOGRAFI, MILJÖ OCH LÄRANDE
Ett gränsöverskridande huvudämne som integrerar lärandefrågor med natur och naturförhållanden, kultur och samhälle samt konsekvenser av människors handlande.
Inom huvudämnet behandlas didaktiska frågor kopplat till innehåll som bland annat rör
plattektonik, klimatfrågor, städers utveckling och struktur samt hållbar utveckling allt i
ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. Sambanden mellan människors olika
levnadsvillkor och hur naturresurser används/utnyttjas är centrala.
HISTORIEVETENSKAP OCH LÄRANDE
Inom detta huvudämne börjar man i 1900-talets historia och studerar ämnet bl a utifrån
sin egen och sin familjs roll i historien. Översikt över världshistorien, källkritik,
fördjupning kring svensk historia och bruket av historia i samhället integreras med studier
av barns och ungdomars livsvillkor, hinder och möjligheter för lärande och praktisk
undervisningsmetodik.
IDROTT OCH FYSISK BILDNING
Huvudämnet utgår ifrån det vidgade idrottsbegreppet vilket innebär att såväl elitidrott
som breddidrott, hälsoaktiviteter och upplevelseaktiviteter praktiseras, studeras,
analyseras och konstrueras. Att skapa förståelse för barn och ungas lärande i idrott och
hälsa under deras skoltid är grundläggande. Studierna sker ur olika perspektiv och på ett
flervetenskapligt sätt. Utbildningen ger de kunskaper och den kompetens som krävs för
att i hela skolans vardag arbeta med idrottsrelaterade frågor och medverka i utveckling
och genomförande av skolans hälsofrämjande strategier.
KULTUR, MEDIER, ESTETIK - KME
Huvudämnet KME är ett språkämne som använder sig av estetisk gestaltning och
kommunikation för att utveckla kunskap att arbeta multimodalt (mångspråkligt) med ett
kunskapsstoff. I kurserna används en bred repertoar av estetiska praktiker, material,
medier och metoder för didaktiska ändamål. Studenterna möter också verktyg i form av
kulturteori och kulturanalys. Till detta knyts ämnesdidaktiska frågor och frågor som rör
lärandets sociala kontext. Syftet är att kunna förstå och stödja barn och ungas lärande i
vår tid.
MATEMATIK OCH LÄRANDE
Huvudämnet är till för dig som vill öka lusten och lärandet i matematik hos dig själv,
barn, ungdomar och vuxna. Här förenas ämneskunskaper med hur man lär ut, förståelse
för hur andra tänker och lär sig, och att det finns olika sätt att lösa matematiska problem.
I huvudämnet ingår även tvärvetenskapliga studier som sätter matematiken i ett
samhälleligt sammanhang.
NATURVETENSKAP OCH LÄRANDE
Varför är solen röd? Varför är det svårare att öppna kylskåpsdörren andra gången? Ett
huvudämne för dig som vill att omvärlden ska förstås även från ett naturvetenskapligt
perspektiv. Man läser ämneskurser i biologi, fysik, kemi och teknik. Innehållet är planerat
för en fortsatt yrkesverksamhet. Det ingår även tvärvetenskapliga kurser som sätter in
studierna i ett samhälleligt sammanhang t ex naturvetenskap på gott och ont, problemen
och nyttan av genteknologi mm.
RELIGIONSVETENSKAP OCH LÄRANDE
Här behandlas aktuella frågor om t.ex. etik, moral, skuld och livets mening. I huvudämnet
studeras nutida händelser i relation till vetenskapligt tänkande om religioner och
livsåskådningar. Religionsvetenskapen studeras ur ett historiskt såväl som samhälleligt
perspektiv och här fokuseras exempelvis etnicitet, ungdomskultur, identitet, genus, miljö,
makt, mänskliga rättigheter och globalisering med koppling till skola och lärande.
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN OCH BARNS LÄRANDE
Detta huvudämne riktar sig mot förskolan och skolans tidigare skolår och innehåller
kurser i religion, etik och moral, historia, geografi och samhällsvetenskap.
Mångkulturalitet och barns läs- och skrivutveckling är två genomgående perspektiv i alla
kurser.
SAMHÄLLSVETENSKAP OCH LÄRANDE
Samhällsvetenskap och lärande är ett tvärvetenskapligt huvudämne där kurserna spänner
över bland annat demokrati och makt, massmediekunskap, samhällsekonomi och
kulturgeografi. Här diskuteras frågor om hur man kan göra städer ekologiskt hållbara,
massmediernas roll som opinionsbildare, mänskliga rättigeter m.m. I huvudämnet
behandlas också gruppsykologiska processer med betoning på konflikthantering,
gränssättning och elevmedverkan.
SVENSKA I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE
Huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle har ett innehåll som förbereder
studenterna för pedagogisk verksamhet inom både svenska och svenska som andraspråk i
förskola, skola och vuxenundervisning. Det nära sambandet mellan språk-, kunskaps- och
personlighetsutveckling kommer på olika sätt till uttryck i huvudämnets alla
åldersinriktningar. Huvudämnet fokuserar på sambandet mellan språk och kultur samt
skolans roll som språklig och kulturell mötesplats.
TYSKA OCH LÄRANDE (ingen antagning h07 och h08 pga för få sökande)
Huvudämnet Tyska och lärande är kommunikativt upplagt och betonar att
språkutveckling och språkanvändning sker i sociala sammanhang. Kurserna i
huvudämnet spänner över ett vitt fält av frågor om språk, språkutveckling och
språkundervisning. I utbildningen fokuseras också på det starka sambandet mellan språk
och kultur samt på lärandet och lärandets villkor. Studenterna lär sig hantera tyskan i
klassrummet så att undervisningen blir levande, varierad, innehållsrik och lockande.
Andra lärarutbildningar på Lärarutbildningen
LÄRARUTBILDNING 90 HP
Studenter på Lärarutbildning 90 hp har genom tidigare studier t ex fristående
högskolekurser eller yrkesinriktad högskoleutbildning tillägnat sig ämneskunskaper.
Studierna inriktar sig på ett helhetsperspektiv för lärande och utveckling samt lärarrollens
allmänna krav och villkor. De centrala kunskapsområdena i utbildningen behandlar
pedagogiska frågor som är angelägna för alla lärare och omfattar t.ex. samhällsuppdraget,
värdegrunds- och demokratifrågor, lärande, undervisning och kulturfrågor.
I de tvärvetenskapliga ämnesstudierna uppmärksammas olika sätt att organisera och
tillägna sig kunskap. Studierna bidrar till fördjupning av ämnes- och yrkeskunskaper.
VFT är integrerad i utbildningen med totalt 30hp.
Lärarutbildningen 90hp ges även som distanskurs. Vad gäller VFT för de studenter som
är placerade inom Malmö Högskolas partnerområden är det samma utlägg och krav som
för övriga studenter i Lärarutbildning 90hp.
ARABISKA MED DIDAKTISK INRIKTNING
Arabiska med didaktisk inriktning kan läsas dels som program, dels som fristående kurs.
Ämnesstudierna (90 hp) ger kompetens för att undervisa i och på arabiska och spänner
över ett vitt fält av frågor om lärande, språk, språkutveckling och språkundervisning.
Centrala kunskapsområden är bl a arabiska språket och dess språktillhörighet, arabisk
litteratur i undervisningen, språksituationen i arabvärlden och samhällsförhållandena i de
arabiska länderna under olika tidsperioder. Kursen ger djupare insikter i
modersmålslärarens arbetsvillkor, uppdrag och modersmålsundervisningens integrerande
roll. Under ämnesstudierna tre terminer är 15 hp verksamhetsförlagd utbildning förlagd
till grundskola och/eller gymnasieskola. Läs mer på www.mah.se/lut/utbildning
LÄRARUTBILDNING 180 HP, YRKESLÄRARUTBILDNING
Detta alternativ vänder sig till studenter som vill bli lärare med inriktning mot
gymnasieskolans yrkesförberedande bygg-, fordons-, industri-, el & elektronik-, energi-,
hantverks-, livsmedels- och restaurangprogram och har arbetslivserfarenhet från det
yrkesområde som motsvarar det yrkesförberedande program mot vilket examen riktas.
Denna utbildning är till en del parallell med Lärarutbildning 90 hp men anpassad för
blivande yrkeslärare.
De yrkesteoretiska studierna inleds med inriktning mot yrkesfacklig breddning. Studierna
omfattar frågor av vikt för det egna yrkesområdet men syftar också till att ge kännedom
om yrkesområden med nära anknytning till det egna. De yrkesteoretiska studierna
fördjupas senare i utbildningen genom att studenterna vidareutvecklar sig inom det egna
yrkesområdet där individuella önskemål och behov ges utrymme inom ramen för
utbildningen.
I denna del av kursen genomförs också analyser av vilken yrkesteori som kan appliceras
på olika årskurser inom de yrkesförberedande programmen. Här studeras också
samhällets styrning av företagandet samt de juridiska ramarna för verksamheten.
Arabiska med didaktisk inriktning, 270 hp
Fr o m antagning h08
T1
Allmänt utbildningsområde
T2
Arabiska med didaktisk
inriktning
T3
Arabiska med didaktisk
inriktning
T4
Arabiska med didaktisk
inriktning
T5
Sidoämne
T6
Sidoämne
T7
Sidoämne
T8
Allmänt utbildningsområde
T9
Allmänt utbildningsområde
VFT som studenter i långa
utbildningen. Mentor inom
inom mentorsorg.
Särskilt utlägg för VFT.
Mentor besöker. VFT
examineras inom kurs
Särskilt utlägg för VFT.
Mentor besöker. VFT
examineras inom kurs
Särskilt utlägg för VFT.
Mentor examinerar VFT
(mål: T3 långa utb).
Mentorsdag 2 o 3 tills med
90 hp, T1.
Ingen VFT
Ingen VFT
Ingen VFT
Läser inom lärarutbildning
90hp, T2 och även VFT
utlägg för Lut90.
VFT placering i sidoämne.
Mentor inom mentorsorg.
Läser inom lärarutbildning
90hp, T3 och även VFT
utlägg för Lut90.
VFT placering i sidoämne.
Mentor inom mentorsorg.