Undervisa tillgängligt!
Studentcentrum, verksamheten Stöd vid funktionsnedsättning
2(8)
Inledning
Arbetet med att göra Malmö högskola mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning
beskrivs i planen för jämställdhet och likabehandling vid Malmö Högskola. Där framgår
bland annat att högskolan, som andra myndigheter, ska arbeta med att göra sina lokaler, sin
verksamhet och sin information mer tillgänglig. Det är respektive organisatoriska enhet som
ansvar för den egna verksamhetens tillgänglighet.
Syftet med denna text är att visa på pedagogiska tillämpningar vilka generellt kan öka tillgängligheten på högskolan. Att undervisa tillgängligt innebär att i sin undervisning ta hänsyn
till studenternas olika behov utifrån ett inkluderande perspektiv. Ett bemötande präglat av en
öppenhet och respekt i en väl anpassad fysisk miljö medför färre krav på individuella särlösningar. Det är en pedagogisk utmaning att utforma en lärande miljö som fungerar inkluderande och gör alla studenter delaktiga.
1. Studentansvar och kontakt
Studenterna är själva ansvariga för sina studier. Samma kunskapsmål gäller alla studenter.
Som utbildare kan du redan vid kursstart uppmana studenter med funktionsnedsättningar som
har behov av specifika anpassningar att ta kontakt med koordinatorn eller specialpedagogen
på Studentcentrum, verksamheten stöd vid funktionsnedsättningar(Funk). Information om
ansökan om särskilt pedagogiskt stöd finns på Studentcentrums hemsida.
Studenten har själva en förstahandskunskap om sin funktionsnedsättning. Utbildaren är å
andra sidan bäst insatt i kursens innehåll och mål. Ett gemensamt resonemang i ett tidigt
skede ger goda förutsättningar att finna bra pedagogiska lösningar utan att göra avkall på
kursmålen. Med fördel kan ett trepartsamtal genomföras det vill säga ett möte där både student, utbildare och koordinator/specialpedagog är närvarande. Det är också önskvärt att institutionens studie- och karriärvägledare deltar.
Tänk på att tala direkt till studenten inte till assistent eller tolk. Ibland kan det vara svårt att
tala om sin funktionsnedsättning, och en del studenter föredrar att vara anonyma. Som utbildare kan du gärna kontakta koordinator eller specialpedagog på Studentcentrum för att få mer
generell kunskap om specifika funktionsnedsättningar eller för att resonera om olika pedagogiska möjligheter.
1.1. Beslut
När en student med en varaktig, dokumenterad, funktionsnedsättning har varit i kontakt med
koordinator och/eller specialpedagog på Funk, har denne ett beslut om särskilt pedagogiskt
stöd. Beslutet avser både särskilt pedagogiskt som beskostas av Funk, och ett rekommenderat
pedagogiskt stöd som institutionerna kan äska medel för hos Funk.
2
3(8)
Utöver det särskilda pedagogiska stödet kan pedagogiska strategier som gynnar samtliga studenter vara helt avgörande för studenter med funktionsnedsättningar. Sådana strategier skulle
till exempel kunna bestå i att presentera information och kunskapsstoff på ett strukturerat och
tydligt sätt, och i att ge instruktioner och anvisningar både muntligt och skriftligt. En studiehandledning med läsanvisningar underlättar också för studenten.
2. Att tänka på…
Kursplan:
 Tydliga mål och färdighetskrav underlättar för studenterna och är en bra utgångspunkt
när nödvändiga anpassningar behöver göras. Det är viktigt att det framgår vilka färdigheter och kunskaper som ska bedömas och att bedömningskriterierna är tydliga.
När kravet är att studenten ska skriva en formellt korrekt svenska, är det viktigt att
tydliggöra vilka kriterier som ska vara uppfyllda.
Kurslitteratur:
 Det är av stor vikt att litteraturlistan fastställs i god tid innan kursstart. Obligatorisk litteratur, snarare än valbar, är att föredra. Tänk på att all litteratur inte finns inläst som
talbok. En del studenter har svårigheter att lyssna till talsyntes och behöver beställa
ljudböcker med mänskligt tal. Detta kräver en framförhållning på upp till fyra månader, och att inga förändringar görs efter att kursplanen är fastställd.
 Ge gärna läsanvisningar till kurslitteraturen och nyckelord/begrepp till litteraturen. Då
texterna tar extra lång tid och anspråk är dessa ovärderliga.
Föreläsningsmaterial i förväg:
 Lägg ut åhörarkopior i förväg så att studenterna kan sätta sig in i kursinnehållet, i nya
ord och begrepp. Anpassa gärna kursmaterialet genom att använda dubbelt radavstånd
och större mellanrum mellan styckena. Använd starka kontraster. E-posta om möjligt
materialet till studenter med funktionsnedsättningar. Studenten kan på så sätt medföra
en egen dator med bildspelet till föreläsningen, eller alternativt skriva ut kopiorna.
 Delge artiklar som kommer att användas i föreläsningen i förväg. Utskrifter bör göras
på vitt, matt och olinjerat papper med svart tryck. Kursmaterial som till exempel kompendier bör finnas i elektronisk form, helst i Word-format, för att enkelt kunna läsas
med talsyntes eller punktskriftsdisplay.
OH-material:
 Förstora typsnitt och använd fet skrift i Power Point. Välj Arial eller Verdana. Använd
textfärger med starka kontraster, ej pastellfärger eller kursiv text. Använd enkla bilder
med få detaljer. Använd läsram eller skärma av information i Power Point. Läs alltid
upp innehållet som du visar.
Föreläsningar:
 Använd alltid mikrofon i de salar där sådana finns.
3
4(8)
 Tala alltid vänd mot gruppen så att munrörelser, mimik och kroppsrörelser kan avläsas.
 Om undervisningen tolkas till teckenspråk är det viktigt att tolkarna får tillgång till föreläsningsmaterialet i förväg så att de kan förbereda sig.
 Börja föreläsningen med att ge en kortfattad överblick av vad som kommer att tas
upp. Repetera om möjligt kortfattat föregående föreläsning. Gör en sammanfattning
av innehållet i föreläsningen avslutningsvis.
 Presentera information och kunskapsstoff på ett tydligt och strukturerat sätt. Ge instruktioner och anvisningar både muntligt och skriftligt.
 Upprepa frågor och inlägg från deltagarna så att alla har möjlighet att höra.
 Variera om möjligt föreläsningar till exempel med ”bikupa” och ta täta pauser.
 Uppmuntra gärna studenterna att dela med sig av sina anteckningar.
 Studenter med till exempel synnedsättning kompenserar ofta sin funktionsnedsättning
genom att använda hörseln intensivt. Boka företrädsvis bullerfria föreläsningssalar.
 Var positiv till att studenter ber att få spela in föreläsningar. Be dem att radera inspelningen när den är färdiganvänd.
Skrivtavla:
 Disponera texten tydligt och överblickbart. Undvik skrivstil! Använd pennor med
starka kontraster, på ren skrivtavla. Siffror bör skrivas med tydliga mellanrum. Bygg
stegvis upp informationen på tavlan. Strukturera samt kategorisera det skrivna. Läs
upp det som du skriver. Ge studenten möjlighet att fotografera av skrivtavlan.
Seminarier:
 Studenter med hörselskada har behov av att vara i hörselsal. De har ett eget ansvar att
se till att hörselsalar blir bokade. För nya studenter kan detta vara svårt att ordna i förväg.
 Studenter med talängslan kan inledningsvis redovisa i en mindre grupp, enbart för utbildaren eller tillåtas att inleda seminariet. Att slippa tala är inte alltid det bästa stödet.
 Notera gärna stödord på tavlan under seminariet, det ger struktur och minneshjälp.
Grupparbete och praktiska moment:
 Bestäm gruppindelning och utse samarbetspartners. Att inte bli vald drabbar ofta studenter med funktionsnedsättningar.
 Var uppmärksam på att en del studenter med funktionsnedsättningar har svårt att arbeta tillsammans utan någon styrning från utbildaren.
It´s learning:
 Kom överens om en gemensam struktur på plattformen och försöka att hålla fast vid
den under programmet eller hela kursen.
4
5(8)
Distansstudier:
 Döva och hörselskadade studenter kan inte ta del av föreläsningar som är inspelade
utan teckentolk. Planera teckentolkning och/eller alternativ när kursen förbereds.
 Uppmuntra kontinuerlig kontakt mellan kursdeltagarna.
Examinationer:
 Variera examinationsformerna.
 Presentera uppgifterna på ett enhetligt sätt, logiskt och tydligt.
 Använd ett enkelt och begripligt språk.
 Använder du flersvarsfrågor bör de olika svarsalternativen skilja sig åt.
 Undvik långa meningar och frågor med en eller flera negationer.
 Använd gärna teckenstorlek 13 eller större.
 Layouten har stor betydelse för tydligheten i en uppgift.
Verksamhetsförlagd tid:
 Alla VFU-platser är inte tillgängliga för studenter med funktionsnedsättningar. I vissa
fall behöver därför praktikplatsen förberedas. Då kan det vara bra med samarbete mellan student, VFU-platsen och Funk.
3. Några specifika funktionsnedsättningar och kompensationer
I detta avsnitt beskrivs några vanligt förekommande funktionsnedsättningar, vilka funktionshinder som kan finnas samt vad som kan underlätta för studenten med behov av stöd.
3.1 Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter
Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är en varaktig funktionsnedsättning som innebär att en person har svårt att läsa eller skriva. En person som har läs- och skrivsvårigheter har ofta följande
svårigheter:
•
•
•
•
•
•
•
•
Läsningen går långsamt och kräver mycket energi.
Det kan vara svårt att minnas det som man läst – läsförståelsen är svag.
Vid avkodningen kastas bokstäver om och man läser fel på småord och ändelser.
Det är lätt att staka sig på vissa ord.
Det är svårt att få ned det tänkta ordet som text.
Det är ofta svårt att stava.
Det är svårt att bygga upp grammatiskt korrekta och fullständiga satser.
Handstilen är ofta svårläst.
5
6(8)
Följande kan verka kompenserande och underlätta studiesituationen:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Inläst litteratur.
Kompensatoriska hjälpmedel som talsyntes och rättstavningsprogram.
Läsanvisningar.
Anteckningsstöd.
Möjlighet att spela in vid föreläsningar.
Förlängd tid vid tentamen med anpassad dator.
Få stort mellanrum mellan tentamensfrågorna.
Lärarbesök under tentamen för tydliggörande.
Muntlig tentamen – få prova på olika examinationsformer.
Möjlighet att diskutera uppgifter med utbildare.
3.2 Hörselnedsättningar
Hörselnedsättning är en funktionsnedsättning som kan vara av två olika slag. Den kan bero på
ledningshinder, så att ljudvågorna inte leds vidare från trumhinnan till innerörat. Den kan
även vara sensorineural då inte nervcellerna i snäckan eller hörselnerven är skadade eller saknas. En person med en hörselnedsättning har ofta följande svårigheter:
•
•
•
•
•
•
Klarar inte konversation i stor grupp.
Har svårigheter att höra när flera talar samtidigt.
Har svårt att selektera ljud och är ljudkänslig.
Är beroende av ögonkontakt med talaren.
Har svårt att höra frågor från andra studenter.
Kan inte sitta långt bak i föreläsningssalen.
Följande kan verka kompenserande och underlätta studiesituationen:
•
•
•
•
•
•
•
Tillgång till tolk.
Användande av hörselslinga.
Anteckningsstöd.
Förlängd tid vid tentamen.
Ögonkontakt med den som talar.
Undvika konversationer i stora grupper.
Tillgång till slutna grupprum.
3.3 Synnedsättningar
Synnedsättning är en funktionsnedsättning som kan bero på många olika saker. Den kan vara
orsakad av brytningsfel eller ögonsjukdomar. Den kan vara neurologiska orsaker eller andra
tillstånd i kroppen som påverkar synen. Ibland kan behov av ledhund finnas, speciell anpassningar kan då behövas. En person med en synnedsättning har ofta följande svårigheter:
6
7(8)
•
•
•
•
Svårigheter att läsa längre texter.
Svårt att läsa längre stunder.
Svårt att se på långt håll och läsa OH samt tavelanteckningar.
Svårigheter att orientera sig på nya platser.
Följande kan verka kompenserande och underlätta studiesituationen:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Läsförstoringsprogram på datorn
Inläst litteratur.
Anteckningsstöd.
Möjlighet att spela in föreläsningar.
Tentamensfrågor upplästa eller förstorade.
Tillgång till föreläsningsmaterial i förväg.
Strukturerade och kontrastrika OH.
Förlängd tid vid tentamen.
Användning av kompensatoriska programvaror.
Muntlig tentamen – varierade examinationer.
3.3 ADHD
ADHD är en funktionsnedsättning som gör att man har problem med uppmärksamheten,
överaktivitet och impulsivitet. En person med ADHD har ofta följande svårigheter:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Svårt att rikta uppmärksamheten, och har stort behov av stimulans.
Byter ofta fokus, blir lätt distraherad och har ojämn aktivitetsnivå.
Byter aktivitet utan att slutföra den.
Vill komma igång snabbt, svårt att förstå information i flera led.
Svårt att planera, strukturera och ta instruktioner.
Hög stresskänslighet och känslomässigt ombytlig.
Kan avbryta en föreläsning, genom att till exempel svara utan att ha fått frågan.
Har svårt att hitta i nya, okända miljöer.
Har svårt att samordna och tolka sinnesintryck.
Har svårigheter i sociala kontakter och hamnar ofta i konflikter.
Har svårt att varva ner – sömnsvårigheter.
Brister i tidsuppfattningen – kommer ofta för sent eller för tidigt till möten.
Har ofta en låg självkänsla.
Tar ofta risker och känner sig lätt rastlös.
7
8(8)
Följande kan verka kompenserande och underlätta studiesituationen:
•
•
•
•
•
•
•
•
Tydlighet vid skyltning.
Försök skapa lugna omgivningar, gärna undervisning på få ställen.
Ge information i god tid.
Ge muntlig och skriftlig information som är rak och tydlig.
Ge påminnelser och hjälp att strukturera och planera, handledning av utbildare.
Stöd av mentor.
Anteckningsstöd.
Tydlighet vid examinationer.
3.4 Aspergers syndrom
Aspergers syndrom är en funktionsnedsättning som gör att man har problem med det sociala
samspelet. Man har ofta ganska smala specialintressen och kan ha ett svåranpassligt beteendemönster. En person med Aspergers syndrom har ofta följande svårigheter:
•
•
•
•
•
•
•
•
En reducerande empatisk förmåga.
Svårigheter med att själv uttrycka sina känslor och behov.
Svårt att förstå ömsesidig dialog och kan tolka bokstavligt.
Svårt att läsa mellan raderna och förstå dolda budskap som t.ex. ordspråk.
Svårt att planera muntliga redovisningar och tala inför grupp.
Kan lätt få låsningar i fixa beteendemönster.
Svårt att tolka information och instruktioner.
Svårt att komma igång, koncentrationssvårigheter.
Följande kan verka kompenserande och underlätta studiesituationen:
• Tala tydligt utan dolda budskap, ge rak och tydlig muntlig och skriftlig information i
god tid.
• Ge direkta och få instruktioner, förtydliga om dessa ändras.
• Påminn och hjälp till att planera, ge handledning inför till exempel inför hemtenta.
• Tillgång till mentorsstöd, inläst litteratur och anteckningsstöd.
• Ge möjlighet att själv få utse en diskussionspartner från gruppen.
• Gör undantag från kravet att tala och redovisa inför grupp.
• Tänk på tydlighet vid examinationer, tentering och muntlig presentation.
• Anpassa examinationerna enskilt eller i mindre grupp, och förlängd tid.
• Prova olika examinationsformer.
8