PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL
BEHANDLING FÖR VUXNA
Claudia Fahlke, professor, leg psykolog
Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Psykologisk och psykosocial behandling
Vid behandling av missbruk och beroende innehåller både
den psykologiska och psykosociala behandlingen ett
psykosocialt synsätt och samtalskontakten utgör basen för
behandlingen.
Psykologisk behandling fokuserar dock mer på
intrapsykiska processer, medan psykosocial behandling
snarare fokuserar på den sociala situationen och
sammanhanget.
Psykosocial behandling kan också innefatta åtgärder
som information, rådgivning, hänvisning och kontakter med
närstående.
Några centrala rekommendationer
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
• erbjuda motivationshöjande behandling (MET)
• erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT)
eller återfallsprevention (ÅP)
• community reinforcement approach (CRA)
• 12-stegsbehandling
prio 1
prio 2
prio 2
prio 2
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan
• erbjuda psykodynamisk eller interaktionell terapi
prio 4
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör endast inom ramen för
forskning och utveckling
• erbjuda webbaserad behandling, mindfulness
meditation, Acceptance and Commitment Therapy (ACT)
Motivational Enhancement Therapy
Fokus ligger på att Du som behandlare
arbetar med att stödja patientens förmåga att
fatta ett välgrundat beslut om förändring med
fokus på alkoholvanor.
Bakgrund
MET bygger på den forskning och kliniska praktik kring
motiverande samtal (MI) som utvecklades på 1980-talet där
man påvisade att korta insatser med fokus på klientens egna
målsättning och motivation till förändring var mer
framgångsrik än längre och konfrontativa insatser.
Genom en rad olika projekt utvecklades MET och i Project
MATCH (90-talet) studerades tre olika interventioner (MET,
KBT och en anpassad 12-stegsinsats).
Slutsatserna visade att resultatet var liknande oavsett vilken
insats klienten genomgått men att MET var kortare och
därmed mer kostnadseffektivt än de andra två insatserna.
Fyra skäl till att använda MET
• Studier visar på att patienter minskar/slutar sin konsumtion
• Lika effektiv som mer omfattande behandlingar vad gäller
att minska/sluta konsumtionen
• Passar olika stadier av ett behandlingsförlopp
• Kräver ingen specialistutbildning för att genomföra*
* MEN ska vara förtrogen/praktisera MI, god kunskap i beroendelära och ha grundläggande utbildning i människovårdande yrke. Forskning visar att behandlarens skicklighet i MI har ett klart samband med patientens förändring av alkoholkonsumtionen.
Hur genomförs MET?
Session 1
Introduktion
och noggrann utredning
Session 2
Session 3‐5
Stödja patientens Återkoppling av 1-2
1-2
förmåga att fatta ett session 1, veckor välgrundat beslut om veckor
gärna i närvaro av förändring
närstående (4 veckors mellanrum)
Motiverande samtal
•
•
•
•
•
•
•
Intervjufrågor (ASI, DOK)
Aktuell alkoholkonsumtion (alkokalender)
Beroendets svårighetsgrad (AUDIT, DSM-V)
Alkoholrelaterade konsekvenser (ALKOHOL-E, Short Index of Problems)
Psykisk hälsa (GAD 7, MADRS, SCL‐90, CORE‐OM)
Biologiska markörer (CDT, Peth, gamma-GT)
Faktablad om alkohol
Riskbruk alkohol
Nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder
innehåller rekommendationer
för att förebygga sjukdom
genom att stödja förändring av
levnadsvanorna:
-
tobaksbruk
riskbruk av alkohol
otillräcklig fysisk aktivitet
ohälsosamma matvanor
Cannabis
Bör
Kognitiv beteendeterapi (KBT)*
Centralstimulantia
Kan
3
Bör
Kan
Opiater**
Bör
4
3
Community Reinforcement Approach (CRA)
3
4
12‐stegsbehandling
3
Psykodynamisk terapi
5
Motiverande samtal (MI)
5
Haschavvänjningsprogrammet (HAP)
6
* KBT som tillägg vid bensodiazepin‐nedtrappning (prio 2)
** i samband med läkemedelsassisterad behandling
6
Kan
Vägledning inför val av insats
1. Begränsad rådgivning är effektiv vid riskbruk
Det innebär att kostsamma och tidskrävande
terapiformer bör inte prioriteras vid riskbruk
2. Mer omfattande missbruk eller beroende kräver
längre (och fördjupande) behandlingsinsatser
Det innebär att korta och begränsade insatser troligtvis
inte kommer att vara speciellt effektiva för att på sikt
hjälpa personen att bli fri från sitt beroende
Vägledning inför val av insats
3. Vid behandling av personer med samsjuklighet är
det nödvändigt att såväl missbruket som den
psykiska problematiken och andra livsproblem
behandlas samtidigt
Det innebär att behandling som bara fokuserar på det
ena eller andra problemet inte är speciellt effektivt för att
på sikt hjälpa personen att bli fri från sitt beroende
och/eller psykiska problematik
