Till dig med
kranskärlssjukdom
Version 2, 2011
Akut kranskärlssjukdom
De första dygnen
Du har fått stanna på sjukhuset för vård av en akut kranskärlssjukdom eller en hjärtinfarkt. Redan i ambulansen eller på akutmottagningen påbörjades undersökningar med EKG och blodprover för
att finna orsaken till dina bröstsmärtor. Under den första vårdtiden
var du kopplad till en kontinuerlig hjärtövervakning för att se hur ditt
hjärta arbetade. Under vårdtiden togs många blodprover. Vissa av
dessa är av allmän karaktär och andra är för att ställa diagnosen
hjärtinfarkt. Första morgonen brukar även fasteprov tas för att kontrollera blodfetter och blodsocker. Blodtrycket kontrollerades regelbundet och ibland kontrollerades även blodets syresättning med en
klämma på fingret. Läkare och sjuksköterskor lyssnade på hjärta
och lungor.
Du behandlades kanske med något av följande:
♥ Blodförtunnande läkemedel som minskar proppbildningstendensen i blodet.
♥ Läkemedel mot illamående och smärta.
♥ Puls- och blodtryckssänkande läkemedel för att minska belastningen på hjärtat.
♥ Nitroglycerin som är kärlvidgande och därmed underlättar hjärtats
arbete och minskar smärtan.
Under sjukhustiden startades den läkemedelsbehandling som du
ska använda under lång tid framöver för att avlasta och skydda
hjärta och blodkärl mot nya händelser.
2
Vad är kärlkramp?
Kranskärlen är de kärl som försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod.
Syretillförseln kan försvåras av förträngningar (åderförfettning) som
bildats på insidan av kärlen och täpper till kranskärlen. Det uppstår
då en övergående syrebrist i hjärtmuskeln nedanför förträngningen.
Syrebristen kan leda till en kortvarig bröstsmärta men som inte ger
några bestående skador på hjärtmuskeln. Besvären vid kärlkramp
släpper vid vila eller med hjälp av Nitroglycerin.
Kärlkrampen delas in i stabil och instabil kärlkramp. Om kärlkrampen behåller samma karaktär i flera veckor kallas den för stabil. En
nyupptäckt kärlkramp eller en stabil kärlkramp som försämrats kallas
för instabil.
Vad är en hjärtinfarkt?
Cellerna i hjärtmuskeln behöver syre för att överleva. Om hjärtat
utsätts för långvarig syrebrist kan hjärtmuskeln ta skada av syrebristen. När en sådan hjärtmuskelskada inträffat kallas det för en
hjärtinfarkt. Hjärtinfarkten kan vara liten eller stor beroende på storleken på det kärl som täppts till och hur länge syrebristen har varat.
Hjärtat har en stor reservkapacitet, men blir skadan för stor kan
hjärtats pumpförmåga försämras. Det är inte ovanligt att hjärtats
impulssystem rubbas, speciellt under de första timmarna efter en
hjärtinfarkt, vilket kan upplevas som att hjärtat slår oregelbundet.
Akuta symptom vid en hjärtinfarkt
Vid en pågående hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt få sjukvård för
att minska hjärtmuskelskadans utbredning. Det mest typiska symptomet på en hjärtinfarkt är smärta eller obehag i bröstet. Vanligtvis är
obehaget lokaliserat till mitten av bröstet och eventuellt med
3
utstrålning till armar, käkar, skuldror eller mage. Andra vanliga
symptom i samband med en hjärtinfarkt kan vara kallsvettning, oro,
snabba eller oregelbundna hjärtslag, yrsel, illamående och andnöd.
Vid en hjärtinfarkt kan Nitroglycerin inte ta bort smärtan vilket det
kan vid kärlkramp.
Den fortsatta vården på sjukhuset
Efter hjärtinfarkten börjar hjärtmuskeln att läka, vilket kan liknas vid
ett sår som läker och ger en ärrbildning. För att förhindra att nya
blodproppar bildas i kranskärlen under de första dygnen brukar
blodförtunnande läkemedel ges. Successivt kan du öka din fysiska
aktivitet på avdelningen, beroende på hur mycket du själv orkar.
Sjuksköterskan och sjukgymnasten ger dig råd.
Hur snabbt din återhämtning sker beror på:
♥ Den egna motivationen
♥ Storleken på hjärtinfarkten och eventuella komplikationer
♥ Din fysiska kondition före hjärthändelsen
Oftast är det aktuellt att göra en röntgen av hjärtats kranskärl för att
se hur kranskärlen ser ut. Vid behov görs även en ballongvidgning,
PCI1, för att öppna ett tilltäppt kranskärl. Före hemgång brukar också
en ultraljudsundersökning utföras för att se hur hjärtat rör sig och hur
stor hjärtmuskelskadan är.
Utskrivningen blir vanligen efter tre till fem dagars sjukhusvistelse
men ibland blir vårdtiden längre. Passa på att diskutera med läkare,
sjuksköterska, sjukgymnast och kurator allteftersom frågor och
funderingar uppstår.
Känner du smärta eller obehag i hjärttrakten ska du omedelbart
tala om det för personalen!
1. PCI, Percutan Coronar Intervention
4
Hemma igen
Att drabbas av en hjärtsjukdom är en omskakande upplevelse som
inte bara berör kroppens funktion utan även i hög grad känslolivet.
Hjärtat är det organ som kanske mer än något annat är symboliskt
förknippat med liv och död – och starka känslor. Det är inte ovanligt
att en tid efter sjukhusvistelsen känna nedstämdhet och oro. På
sjukhuset fanns hela tiden aktiviteter som skingrade dina tankar
men åter i hemmet har du mer tid att fundera på allt som hänt och
kanske känner du oro inför framtiden. Dessa känslor är helt naturliga
och ett led i bearbetningen av det du upplevt. Det är bra om du har
möjlighet att ”prata av dig” med anhöriga eller nära vänner . Om du
har svårt att hantera dina problem, ta upp dem med personalen på
hjärtrehabiliteringen eller din läkare. Det finns kurator kopplad till alla
hjärtavdelningar samt till hjärtmottagningen och hjärtrehabiliteringen.
Kuratorns kompetens omfattar även sociala frågor och anhörigstöd.
Försök att inte isolera dig hemma. Har du tidigare levt ett aktivt liv
ska du naturligtvis fortsätta med det men i din egen takt. Det kan
vara en svår balansgång men efter-sträva balans mellan engagemang, vila och avkoppling. Det är vanligt att känna trötthet första
tiden efter hjärtinfarkten men den går successivt över. Försök, tröttheten till trots, att röra på dig mer och mer för varje dag, så att du
förbättrar din kondition.
♥ Det är viktigt att du försöker se framåt
♥ Försök att leva ett harmoniskt liv utan för mycket stress, det
viktigaste är att du trivs med tillvaron
5
Bröstsmärta i hemmet
Om du känner smärta eller obehag i bröstet liknande det du kände
före hjärthändelsen ska du prova en Nitroglycerintablett eller spraypuff under tungan. Sitt eller ligg ner och vänta i fem minuter. Har inte
smärtan försvunnit, upprepa behandlingen ytterligare två gånger
med fem minuters mellanrum. Har inte smärtan släppt efter totalt 15
minuter och tre tabletter/spraypuffar så ring 112 efter en ambulans.
Tillbaka till arbetet
Det är viktigt att du så fort som möjligt kan komma tillbaka till ett normalt liv. De flesta som har haft en hjärtinfarkt kan gå tillbaka till sitt
arbete, vilket alltid är målsättningen. Hjärtinfarktbehandlingen har
blivit effektivare och snabbare och sjukskrivningstiden överstiger
sällan en månad. Sjukskrivningstiden beror på skadans omfattning
och kanske ännu mer på vilken typ av arbete du har. Ibland kan det
bli aktuellt att byta till ett mindre tungt eller mindre stressigt arbete.
Stress kombinerat med höga krav eller dålig kontroll över arbetssituationen har visat sig öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Det sexuella samlivet
Såväl kvinnor som män kan få ett minskat sexuellt behov tiden efter
en hjärthändelse men genom samförstånd kan parterna tillsammans hjälpas åt för att återuppta sexlivet igen. Tänk på att kärlek
kan uttryckas på många olika sätt och ömhetsbetygelser och kramar
kanske är tillräckligt till att börja med.
Många känner oro för den påfrestning som ett samlag kan ha på
hjärtat men oftast finns inga medicinska skäl att avstå från sexlivet.
Om du kan gå upp för två trappor utan besvär klarar du vanligtvis ett
samlag. Får du kärlkramp under samlaget kan du nästa gång ta
6
Nitroglycerin i förebyggande syfte. Impotens kan förekomma efter en
hjärtinfarkt, ibland som en följd av sjukdomen och i vissa fall som en
läkemedelsbiverkan. Potenshöjande medel som t.e.x Cialis, Viagra
eller liknande är farliga att kombinera med hjärtmedicin, framför allt
Nitroglycerin så berätta alltid för din läkare om du tar potenshöjande
läkemedel.
Resor och bilkörning
Bilkörning i sig är inte ansträngande men om du blir stressad i
trafiken kan stressen leda till kärlkramp. Med anledning av stressen
bör du undvika bilkörning en till två veckor efter en hjärtinfarkt eller i
väntan på kranskärlsoperation. Rådfråga din läkare.
Om du känner dig tillräckligt frisk finns inget hinder för att vistas på
annan ort under sjukskrivningen. Det går bra att resa både med flyg
och båt men undvik långresor de första fyra till sex veckorna.
Några tips inför resan:
♥ Ta med dina mediciner i handbagaget
♥ Var ute i god tid så att du slipper jäkta
♥ Använd en resväska med hjul eller hämta en dragkärra så att du
slipper bära tungt
♥ Gå upp och rör på dig ofta om du flyger en lång sträcka
♥ Kompressionsstrumpor är bra under längre resor, de säljs på
apoteket
Uppföljning och återbesök
Efter hemgång kommer du att följas upp via hjärtrehabiliteringen
och hjärtmottagningen här på sjukhuset eller via din vårdcentral. Där
kommer du att få hjälp med din fortsatta medicinska behandling och
rehabilitering. Målet är att du ska kunna återgå till ett normalt och
aktivt liv för att minska risken för återinsjuknande.
7
Danderyds sjukhus hjärtrehabilitering
♥ Kranskärlsmottagningen
Återbesök till kranskärlssköterska sker vanligen cirka två veckor
efter utskrivning. Där får du svar på de frågor som uppkommit sedan
du skrevs hem. Du får även en chans att i lugn och ro gå igenom din
livssituation och kartlägga dina eventuella riskfaktorer och hur du
kan påverka dessa.
♥ Hjärtmottagningen
När återbesöket till hjärtläkare ska ligga i tiden är individuellt men
ofta sker åter-besöket cirka fyra till åtta veckor efter utskrivning.
Besöket kan föregås av blod-provstagning eller andra undersökningar som ultraljud eller arbetsprov.
♥ Sjukgymnastik
Träningen som sjukhuset erbjuder omfattar ett till två gruppträningstillfällen per vecka under sex till tolv veckor beroende på din diagnos. Träningen är individuellt anpassad och innehåller såväl konditionsträning som styrketräning och avslappningsövningar. Syftet är
att du ska lära känna din egen ansträngningsnivå och känna trygghet vid olika typer av aktiviteter. Inbjudan till sjukgymnastiken får du
under vårdtillfället eller från kranskärlssköterskan. En gång i veckan
är det en läkarledd frågestund i samband med sjukgymnastiken.
Även om du inte går på gymnastiken är du välkommen att komma
på frågestunden.
♥ Hjärtklinikens hjärtskola
Till hjärtskolan kommer de patienter som har behandlats för en
kranskärlssjukdom. Skolan består av två gruppträffar om drygt två
timmar vardera. Under träffarna ges information från apotekare,
dietist, kurator, läkare, sjukgymnast och sjuksköterska. Det lämnas
även tid för frågor. Remiss till hjärtskolan skrivs av kranskärlssköterskan.
♥ Dietist
Under hjärtskolan deltar dietist. Vid behov kan man även få individuell rådgivning. Tala med kranskärlssköterskan för remiss.
8
♥ Geriatrikens hjärtskola
För de patienter som är över 65 år finns geriatrikens hjärtskola.
Upplägget liknar hjärtklinikens hjärtskola men med mer tid för frågestund och träffarna avslutas med ett lättare träningspass i sittande.
Hjärtskolan omfattar en halv eftermiddag per vecka under fyra
veckor.
♥ Tobaksenheten
Vid behov erbjuds rök- och snusavvänjning i form av individuella
samtal. Tala med läkaren under vårdtiden eller ta upp det på kranskärlsmottagningen för att få remiss.
♥ Stresshantering
Klinikens kuratorer håller i stresshanteringsgrupper för patienter med
kranskärlsjukdom under 65 år. Kontakt med kuratorn fås
antingen under vårdtiden eller via kranskärlssköterskan.
♥ Medicinsk Yoga
I hjärtrehabiliteringen får du erbjudande om du vill utöva medicinsk
yoga. Den pågår en gång/vecka under en timme i tolv veckor. Medicinsk yoga kan ge förbättrade förutsättningar för ditt hjärtas hälsa.
Den inger lugn och kraft och ger, i kombination med att du påverkar
dina andra riskfaktorer, ett fortsatt aktivt liv. Den utövas med lätta
rörelser, djupandning och avslappning och kan även göras sittandes
på stol. Lärare för yogan är sjukgymnaster som har utbildat sig i
medicinsk yoga.
9
Rökning
Den enskilt största faktorn som du själv kan påverka för att minska
risken för en ny hjärthändelse är att sluta röka. Risken för hjärtkärlsjukdomar är dubbelt så hög för rökare som för ickerökare.
Att rökning är så skadligt beror på att:
♥ Nikotinet gör att pulsen och blodtrycket ökar så att hjärtat behöver
arbeta hårdare
♥ Åderförkalkningsprocessen påskyndas
♥ Blodplättarna blir klibbigare och klumpar lättare ihop sig så att
blodproppar bildas
♥ Blodets syresättning försämras på grund av en ökad koloxidhalt.
Därmed når mindre syre hjärtat och din kondition kommer att
försämras
♥ Blodkärlen drar ihop sig och blir trängre
Att suga på en minttablett eller tugga på ett tuggummi kan vara ett
bra sätt att minska röksuget. Välj inte att börja snusa som rökersättning. Både snus och cigaretter innehåller nikotin som påverkar
blodkärlen.
Många är rädda för viktuppgång i samband med rökstoppet men
den viktuppgången rör sig oftast inte om mer än ett par kilo vilket är
mindre skadligt för hjärtat än fortsatt rökning.
10
Motion efter en hjärtinfarkt
Efter en hjärtinfarkt återhämtar sig hjärtat successivt. Läkningsprocessen tar cirka fyra veckor. Direkt efter hemkomsten från sjukhuset ska du börja med dagliga promenader med målsättning att nå
upp till 45 min per dag. Nitroglycerin ska du ha med dig precis som
alltid annars.
När du varit hemma en vecka är du välkommen till vår hjärtrehabilitering där du under ledning av sjukgymnast får börja träna i speciellt
anpassad motionsgymnastik.
Du bör sträva efter att återfå samma kondition som du hade före
hjärtinfarkten, eller kanske till och med förbättra den.
Du rekommenderas att vara fysiskt aktiv minst 45 minuter per dag
(måttlig ansträngningsgrad). Utöver detta bör du motionera under
minst 45 minuter två till tre gånger per vecka så att du blir varm och
andfådd under utövandet (ansträngande).
Uppvärmning och nedvarvning är viktiga delar av träningen. Lyssna
på kroppens signaler och anpassa träningen efter din dagsform.
Motionera aldrig vid pågående infektion och inte heller direkt efter
maten. Väderleken kan påverka din prestationsförmåga. Skulle du
få kärlkramp ska du stanna upp och vila, finns möjlighet kan du sätta
eller lägga dig en stund. Vid behov kan du ta en Nitroglycerintablett
eller spraypuff. När smärtan har försvunnit kan du fortsätta med din
aktivitet.
Det är inte typen av motion som är det viktiga utan att du rör dig
regelbundet så försök att hitta en motionsform som du själv tycker
om. Då blir motionerandet mycket roligare och lättare att fullfölja.
Börja med lite kortare motionspass och öka dessa successivt så att
kroppen hinner vänja sig.
Rådgör gärna med sjukgymnast när du lägger upp ditt individuella
träningsprogram efter avslutad rehabilitering.
Vänta med bastubad den första tiden efter en hjärtinfarkt. Stora temperaturförändringar kan vara påfrestande för kroppen och därför är
inte heller vinterbad att rekommendera.
11
Kosten
Att kunna äta en god måltid är viktigt för att känna livskvalitet. Gör
aktiva val, tänk igenom vad du kan förbättra. Du kan påverka din
hälsa en hel del genom att följa råden nedan.
De flesta hjärt-kärlsjuka har förhöjda kolesterolnivåer i blodet vilket
visat sig vara ogynnsamt. Ditt livsmedelsval har betydelse för ditt
kolesterolvärde.
Fördela måltiderna över dagen med frukost, lunch och middag/
kvällsmat och gärna 1-3 mellanmål. Låt 1/3 av portionerna vid
lunch/middag bestå av grönsaker (tallriksmodellen) så får du bland
annat i dig rikligt med skyddande antioxidanter och blodfettsänkande lösliga fibrer.
Ärtor, bönor och linser har rikligt med lösliga fibrer och är särskilt
bra. Frukt är bra som mellanmål och efteråt. Frukt och bär innehåller också antioxidanter och lösliga fibrer, ät gärna 2-3 frukter varje
dag. Ät gärna fullkornsbröd, müsli och gröt.
Det gäller att få balans mellan mättat och omättat fett i kosten. Hög
andel mättat fett kan höja blodfetterna och finns mest i livsmedel
från djurriket. Välj magra mejeriprodukter och charkuterier, skär
bort synligt fett på kött. Omättat fett sänker blodfetterna och minskar inlagring i kärlen, detta finns mest i växtriket (oljor) och fisk
( framför allt feta fiskar). Bredbara och flytande fett är bra för dina
kärl. Använd olja eller flytande margarin vid matlagning. Om du vill
ha fett på brödet använd ett vegetabiliskt margarin. Nötter, fröer,
avokado och oliver innehåller också bra fett.
Fettet i fisk är väldigt nyttigt. Ät gärna 2-3 fiskmåltider per vecka.
Sill, makrill och sardiner är bra pålägg. Nyckelhålsmärkningen gör
det enklare att välja hälsosamt! Märkningen är frivillig för mattillverkarna, men måste följa reglerna i Livsmedelsverkets föreskrifter.
Märkningen ger en fingervisning om hur mycket fett, fibrer, salt och
socker olika livsmedel innehåller.
12
Högt blodtryck
På längre sikt orsakar högt blodtryck skador på blodkärlets väggar
som kan leda till en ny hjärthändelse.
Det finns några saker du själv kan göra för att hålla blodtrycket nere:
♥ Sluta röka och/eller snusa
♥ Följ läkarens föreskrifter om medicinering och andra råd
♥ Öka din fysiska kondition
♥ Lär dig slappna av och minska på stressen
♥ Försök att gå ner i vikt om du är överviktig
♥ Vara sparsam med salt i maten
Stress som riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom
När stressen i livet inte balanseras med tillräcklig återhämtning uppstår obalanser i kroppens komplicerade hormonsystem. Forskning
visar att långvarig stress har en negativ inverkan på hjärthälsan men
kan även leda till många andra sjukdomar. Rent konkret kan långvarig stress bl.a. leda till: kroniskt förhöjt blodtryck, blodproppsbildning,
förhöjda blodfettsvärden, åderförfettning, bukfetma, typ 2- diabetes,
sömnproblem, utmattning, depression. Listan kan göras betydligt
längre än så men de nu nämnda har alla en direkt koppling till hjärtkärlsjukdomar som tex hjärtinfarkt. Hjärtkliniken kan erbjuda
beteendemedicinska kurser i stresshantering till patienter under 65
år. Vid intresse ta upp frågan med din vårdgivare.
Hjärt- och lungsjukas Riksförbund
Hjärt- och lungsjukas Riksförbund är en patientorganisation som
har till uppgift att på olika sätt stödja människor som drabbats eller
riskerar att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom.
Riksförbundet har flera lokalavdelningar i Stockholm. De arrangerar
aktiviteter med bland annat utbildning i hjärtlungräddning, kostcirklar,
motionsgrupper och stresshantering. De arbetar även intressepolitiskt för de hjärt- och lungsjukas sak.
Stockholmsföreningens telefonnummer är 08-88 71 00.
13
Telefonnummer till Hjärtkliniken
Första veckan efter utskrivning är du välkommen att ringa din avdelning. Därefter kan du
vända dig till den mottagning som du ska komma på återbesök till. Om du är osäker kan
du alltid kontakta vår hjärtmottagning.
Vårdavdelningar
Avd 70
Avd 90
Avd 94
Avd 96
Avd 97 Hjärtmottagningen
Telefontid:
Måndag – torsdag
Fredag
Måndag, onsdag
08-123 554 70
08-123 554 90
08-123 554 94
08-123 554 96
08-123 554 97
08-123 564 60
09.00 – 11.00
09.00 – 10.00
13.00 – 14.00
Arytmimottagningen
Telefontid:
Måndag – tisdag Onsdag
Torsdag
Fredag
08-123 574 46
Flimmermottagningen
Telefontid:
Måndag, tisdag
Onsdag
HAK-mottagningen
Fax 08-655 71 17
Telefontid:
Måndag – fredag
08-123 572 59
08.30 – 10.30
13.00 – 15.00
08.30 – 10.30
08.30 – 09.30
08.00 – 09.00
13.00 – 14.00
08-123 554 89
13.00 – 15.00
Tobaksenheten
Telefontid:
Måndag – torsdag
08-123 568 66
08.00 – 16.30
Du kan även nå oss via Mina vårdkontakter på www.vardguiden.se
Danderyds sjukhus AB
182 88 Stockholm
Telefon: 08-123 550 00 vx
Hemsida: www.ds.se
Foto: Carin Wesström, Fotoavdelningen
Hjärtsviktsmottagningen 08-123 564 60
Samma telefontider som Hjärtmottagningen.
Samtalet hänvisas till hjärtsvikstsjuksköterska.
Kranskärlsmottagningen 08-123 556 66 (Telefonsvarare)