Självskadebeteende
- kunskap, förståelse
& bemötande
Thérèse Eriksson, beteendevetare
www.thereseeriksson.se
Om föreläsaren
 Thérèse Eriksson, beteendevetare, f.k. psykologi
 www.thereseeriksson.se
[email protected]
 Initiativtagare till föreningen SHEDO www.shedo.org
 Grundare och redaktör för IKOS www.sjalvskadebeteende.se
 Författare till boken ”Slutstation rättspsyk – om tvångsvårdade kvinnor som
inte dömts för brott” (med Sofia Åkerman).
 Bidragit med rapporten ”Patienters erfarenheter av vård för
självskadebeteende” till nationella självskadeprojektets förstudie. (Med Sofia
Åkerman).
 Arbetar nu på en bok om självskadebeteende med utgivning våren 2014.
Slutstation rättspsyk om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts
för brott
Om er
Vad tänker du på när du hör
ordet ”självskadebeteende”?
BEMÖTANDE
FÖRSTÅELSE
KUNSKAP
Vad är självskadebeteende?
Avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna
kroppsvävnaden, utan medvetet
självmordssyfte.
 Beteendet är inte sanktionerat av samhället (t ex. som piercings och
tatueringar är)
Självdestruktivt beteende
Missbruk
Sociala
Självskade-
beteenden
beteende
Ätstörningar
Icke-suicidalt
Alkohol
Relationer
självskade-
Anorexi
Narkotika
Sex
beteende
Bulimi
…
…
Icke-suicidal
UNS
förgiftning
Hetsätning
Självmordsbeteende
Självmords…
-tankar
- planer
- försök
Vem drabbas?
 Personer med och utan psykiatriska diagnoser
 Debuterar ofta i tidig tonår,
men förekommer i alla åldrar
 Trygga och otrygga uppväxtförhållanden.
 Fysiska, psykiska och sexuella övergrepp innebär ökad risk.
 Tjejer och killar
 HBTQ
Hur vanligt är det?
 Oftast vanligare hos tjejer än hos killar
 I ungdomspopulationer har upp mot 50 % testat
 Internationellt 6-13 % i tonårspopulationer
 Omkring 4 % av totalpopulationen
 Skillnader i resultat beror bland annat på hur forskarna
definierat självskadebeteende och huruvida man
studerat kliniska grupper (tex. i psykiatrin) eller tvärsnitt
(tex. skolor)
Självskadebeteende och diagnoser
Depression
Ångest
PTSD
Borderline/
Emotionell instabil
personlighetsstörning
Missbruk
Dissociation
Ätstörningar
Självskadebeteende
≠
borderline
”Vården ville hjälpa, men stirrade sig blinda
på en diagnos som visade sig inte stämma.
De lyssnade inte på mig när jag försökte
förklara, utan allt var uttryck för min
borderline. Det var ett väldigt sjukdomstänk,
allt sågs som sjukt och det påpekades. Det
friska som fanns i mig framhävdes aldrig, jag
kände att jag blev en självuppfyllande
profetia: det som sades om mig blev mig.”
Eriksson & Åkerman, 2012
“Jag fick (bland annat) diagnosen
borderline, redan när jag var sexton, och den
diagnosen har jag än idag (jag är nitton)
även fast jag har gjort en utredning som
visade att jag inte uppfyllde kriterierna för att
diagnostiseras med borderline. Det gör mig
ledsen och förbannad, inte bara för att det
är en felaktig diagnos jag inte känner igen
mig i, utan också för att jag upplever att de
inte lyssnar på mig.”
Eriksson & Åkerman, 2012
Hur kan man förstå?
Självskadebeteende
är inte meningslöst –
ett meningslöst beteende upphör
Varför börjar någon skada sig själv?
 Social ”smitta”
 ”Någonstans ifrån hörde jag talas om tjejer som skadade sig
själva när de mådde dåligt, att de tyckte att det fungerade
ångestlindrande, så en nyårsafton satt jag ensam inne på
toaletten och provade att skära mig i armen för att lindra den
extrema ångest jag kände då. Efter det var jag fast.”
 Slumpen
 Syftet från början är inte att skada sig själv, men genom en
olycka eller liknande kan man upptäcka en lättnad i smärta eller
skada.
Varför självskadebeteende?
 För att må bättre
 Distraktion
 Uttrycka känslor
 Frigöra negativa känslor och spänningar
 För att göra känslomässig smärta tydligare och mer
greppbar
 För att straffa sig själv
 För att kommunicera med andra människor
Gratz & Chapman 2010, Freedom from self-harm
Varför är det viktigt att känna till
funktionen med självskadebeteende?
 För att skapa förståelse för handlingen –
självskadebeteende är sällan irrationellt
 För att minska den stigmatisering som
självskadebeteende innebär
 För att underlätta att hitta alternativ till självskador
 Att sluta med självskadebeteendet utan att ersätta den
funktion självskadebeteendet fyllt med någonting
konstruktivt, eller förändra behovet, är mycket svårt
Att sluta skada sig själv 1
 Minska behovet av självskadorna.
 Ex: Om man skadar sig själv när man har mycket ångest, kan man arbeta med
att minska ångestnivåerna med exempelvis miljöförändringar, mental träning
eller förebyggande läkemedelshantering.
 Ex: Om man skadar sig för att man har svårt att berätta för andra hur man mår,
kan man i stället arbeta med att hitta sätt att kommunicera – verbala så väl som
icke verbala.
 Byta ut självskadebeteendet mot något som kan fylla samma funktion, men
som inte är destruktivt.
 Ex: Om man skadar sig själv för att man är arg kan man i stället pröva att spela
hög och aggressiv musik, ta en springtur, slå på en boxboll eller gå ut i skogen
och skrika högt.
 Ex: Om man skadar sig själv för att tala om för någon hur dåligt man mår, kan
man arbeta på att hitta sätt att förmedla det här på andra sätt. Sms, mail eller
andra ”tecken”.
Att sluta skada sig själv 2
Konsekvenser av att skada sig själv
Positiva
Kortsiktiga
konsekvenser
Långsiktiga
konsekvenser
Negativa
Att sluta skada sig själv 3
Skäl att inte skada sig själv
 Låt den drabbade fundera på vilka skäl hen har att inte skada sig
själv. Exempel på det kan vara:
 En självskada kan spåra ur och bli allvarligare än tänkt
 En självskada kan bli så allvarlig att man dör
 En självskada kan lämna fula ärr
 Varje gång man skadar sig själv blir det svårare att låta bli nästa
gång
 Andra kan bli ledsna eller rädd om man skadar sig själv
Att sluta skada sig själv 4
Fördelar med att sluta skada sig själv
 Låt den drabbade fundera på vilka fördelar hen ser med
att sluta skada sig själv. Det är viktigt att acceptera alla
fördelar, inte bara sådana man som hjälpare tycker är
”bra”. Exempel kan vara:
 Du kan känna dig stolt över dig själv för att du klarade av att stå
emot
 Du slipper smärtan ett sår eller en skada orsakar
 Du slipper gömma eller ta hand om skadan
 Du slipper möta den oro som andra uttrycker när du gör dig illa
 Du får inga nya sår och därför inte heller några nya ärr
 Du lär dig att det finns andra sätt att hantera problem och känslor
än att skada dig
Att sluta skada sig själv 5
Ta hjälp från omgivningen
 Berätta för närstående att du försöker sluta skada sig
själv för att få mentalt stöd och för att de ska förstå vad
du kämpar med
 Fundera tillsammans med dina närstående hur de kan
hjälpa dig
 Finns det någon i din omgivning du kan ringa när det är
svårt? Gör upp ”regler” för hur en sådan telefonkontakt
ska se ut, och vad personen du ringer ska säga eller
göra i en krissituation.
Att sluta skada sig själv 6
Försvåra för självskador
 Det går inte att tvinga någon att sluta skada sig själv. Att ta ifrån någon alla
saker hen har att skada sig på, leder bara till att personen hittar andra
föremål att skada sig med och skapar lätt en katt-och-råtta-lek. Det här
steget måste göras på den drabbades initiativ.
 Att göra sig av med sina verktyg är sannolikt ett av de svåraste och mest
ångestframkallande steg man kan ta, men också ett av de viktigaste.
 Slänga rakblad och vad helst man brukar skada sig på.
 Om det känns övermäktigt; gör dem svåråtkomliga för att skapa tid för
eftertanke mellan det att behovet att skada uppstår, fram tills det blir
möjligt att göra sig illa.
 Ex: Bär inte verktyg i plånboken, väskan eller necessären. Lås in dem i ett
skrin och förvara nyckeln i vindsförrådet eller i skåpet på skolan, eller lägg
rakbladen i en burk med vatten som man ställer i frysen. Då måste isen tina
innan man kan skada sig själv.
Att sluta skada sig själv 7
Kartlägg självskadorna
 Genom att observera mönster i när någon skadar sig själv, kan man
lättare förebygga självskador.
 En viss tid på dygnet?
 I samband med en viss aktivitet?
 När i en ev. menscykel?
 I samband med att man ska träffa eller har träffat en viss person?
 Årstidsbundet?
 Inför eller i samband med krävande situationer?
Att sluta skada sig själv 8
”Akutlåda”
 En låda man skapar själv av tex. en skokartong eller liknande, kan göras fin
med målarfärg, decoupageteknik, slås in i tapet eller vad man vill
 Innehållet ska läka själen snarare är kroppen
 Bilder på människor man tycker om
 En skiva eller film som gör en glad
 Doftljus eller något annat som doftar gott och tryggt
 Små saker som ger positiva minnen; konsertbiljetter, en autograf, ett vykort
 Citat eller brev som påminner om vad som är viktigt i livet
 De olika listorna man skapat över fördelar med att inte skada sig själv, skäl
att sluta skada sig själv etc.
Att sluta skada sig själv 9
Frågor att ställa sig själv
1. Vad känner jag just nu?
2. Varför känner jag som jag gör?
3. Varför vill jag skada mig själv?
4. Har jag varit med om detta tidigare? Vad gjorde jag då för att lösa situationen?
Om jag inte kunde lösa den då, hur skulle jag kunna göra för att det ska bli bättre nu?
5. Om jag skadade mig själv nu, hur skulle det kännas?
6. Om jag skadar mig själv nu, hur kommer det då att kännas om en timme eller i morgon?
7. Finns det någonting kvar som jag kan prova innan jag skadar mig själv?
8. Vill/behöver jag verkligen skada mig själv?
Bemötande och förhållningssätt
Professionellt bemötande
 Lågmält och sakligt förhållningssätt, varken belönande
eller bestraffande
 Respektfull nyfikenhet
 Att skapa kontrakt om avhållsamhet är sannolikt
kontraproduktivt
Walsh, 2007
De egna känslorna
 Självskadebeteende väcker känslor hos behandlare och
människor i omgivningen
 Låt känslorna komma (de är fullt naturliga!) men var
uppmärksam på dina och (dina kollegors) reaktioner
 Använd arbetsgruppen – undvik att vara ensam om att
”bära” ett aktivt självskadebeteende
 Tänk att du som hjälpare ska vara den våta filten som
läggs över flammande lågor – din uppgift är att stilla en
krisartad situation som den drabbade inte förmår reda ut
STÅ KVAR!
Prevention och behandling
Prevention och tidiga insatser
 Det saknas specifika metoder för att förebygga självskadebeteende
 Arbetet får riktas mot att förbygga psykisk ohälsa i allmänhet
 Riskfaktorer

Psykisk ohälsa som exempelvis ångestsyndrom
 Visst preventivt arbete inom SKL/Nationella självskadeprojektet
 Krävs förtydligande av första linjens psykiatri för barn och ungdomar
 Elevhälsan utgör första linjen, men har inget behandlingsansvar
 Bör självskadebeteende beröras i hälsosamtal? Jmfr ätstörningar.
Behandling av självskadebeteende
 Ingen evidens för psykofarmaka*
 Ett fåtal psykoterapeutiska former har utformats för patienter
med emotionell instabil personlighetsstörning/borderline
 I dagsläget finns ingen behandlingsform som är utformad för
patienter med självskadebeteende, men ett par befintliga
behandlingsformer testas på patienter även utan
borderlinediagnos
*Finns en studie från 1979 där 6 månader intramuskulär behandling med fluanxol hade signifikant god
effekt vid ”suicidal acts” (ej närmare definierat). Resultaten är bara delvis publicerade och studien är
aldrig replikerad.
Psykoterapi vid självskadebeteende
 DBT – dialektisk beteendeterapi
 Har funnits längst tid i Sverige, har bäst spridning och starkast evidens
 MBT – mentaliseringsbaserad terapi
 Finns ett fåtal team i Sverige i tex. Malmö, Göteborg och Stockholm
 ERGT – emotion regulation group therapy
 Introduceras hösten 2013/våren 2014 inom ramen för det nationella
självskadeprojektet
En utvärdering av behandlingsläget finns i rapporten:
”Vad visar forskningen om behandling av självskadebeteende?”
av Lars-Gunnar Lundh
Rapporten ligger på IKOS hemsida
Gemensamma faktorer väsentliga för
behandling av självskadebeteende
 En tydlig behandlingsstruktur som skapar förutsägbarhet
och kontinuitet för patienten
 Ett empatiskt-validerande och lyssnande-undersökande
förhållningssätt.
 Ett metodmässigt fokus på ökad emotionell
medvetenhet och förbättrad emotionsreglering.
 Strategier för att motverka risken för iatrogena effekter
inom vården, som bedöms vara betydande med denna
patientgrupp.
Lundh, 2012
”Ett mänskligt, engagerat svar som är
förmedlat med empati och omtanke
kan göra så mycket mer gott
- även om det kanske blev lite tokigt i
just vad det innehöll –
än ett som är ’korrekt’ i innehåll men
sagt med en uttråkad, formell ton.”
Tjej, 25
Frågor?
Thérèse Eriksson
Fil. kand. i psykologi
Beteendevetare,
föreläsare & författare
www.thereseeriksson.se
www.sjalvskadebeteende.se
[email protected]