Kvinnor på landets fängelser som dricker alkohol har ofta en viss typ av
ohälsa, medan de som använder narkotika har andra problem. Det visar
preliminära resultat från en pågående studie inom Kriminalvården. Målet är
att den ska leda till en bättre behandling där både missbruk och hälsa har en
självklar plats.
Text Åsa Bolmstedt
Hög grad av ohälsa
bland kvinnor inom
kriminalvården
K
riminalvårdens huvudmål är
att sträva efter ”bättre ut”,
det vill säga att klienter inte
återfaller i brott efter avtjänat
straff. I det arbetet är missbruk och
hälsa viktiga pusselbitar. Men fram
till nu har kunskapen om de kvinnliga
fångarnas missbruk och psykiska
hälsa varit begränsad.
skapsluckan tog Jenny Yourstone,
forskare i psykologi vid Karolinska
institutet och medlem i Kriminalvår-
Enbart ett fåtal ganska smala studier
”Det är höga nivåer av
ohälsa. I jämförelse med
män är kvinnor ofta i
sämre skick när de kommer till Kriminalvården”
har gjorts och justitieutskottet konstaterade i en rapport att det saknades kunskap om sambanden. Samtidigt visar internationell forskning att
missbruk och ohälsa är vanligt bland
kvinnor på anstalt.
För att komma tillrätta med kun-
dens nätverk för kvinnliga klienter,
initiativ till en bred undersökning
av nivåerna av missbruk och psykisk
hälsa bland landets kvinnliga intagna.
Alla kvinnor som vid en viss tidpunkt
22
befann sig på något av landets fängelser tillfrågades om de ville medverka.
Över 70 procent deltog, totalt 178
personer som dömts till mellan två
månaders och livstids fängelse. De
fick genomföra kliniska och neuropsykiatriska intervjuer om sin hälsa,
göra begåvningstest och fylla i hälsoenkäter samt flera självskattningsformulär om missbruk, fysisk och
psykisk hälsa.
Resultaten håller på att sammanstäl-
las och det som har kommit fram
hittills ligger i linje med de internationella studierna. Drygt hälften
missbrukar narkotika och en tredjedel alkohol. Många har problem med
Alkohol & Narkotika Nr 6/2013
Hälsa och behandling
framför allt den psykiska hälsan, till
exempel har över hälften upplevt ett
trauma, nästan hälften har vuxenadhd, var femte en pågående depression, lika många en psykisk störning
och var sjätte har någon gång haft en
psykos.
– Det är höga nivåer av ohälsa.
I jämförelse med män är kvinnor
ofta i sämre skick när de kommer till
Kriminalvården. Det är i hög grad
kopplat till missbruk. De har fått köra
sig själva i botten för att vi har missat
att hjälpa dem på olika sätt, eller för
att vi trott att vi hjälpt dem utan att
lyckas, säger Jenny Yourstone.
Undersökningen visar också att
det finns tydliga samband mellan
alkohol och viss typ av ohälsa, respektive narkotika och en annan typ av
ohälsa. Kvinnor som hade antingen
ett riskbruk eller beroende av alkohol
hade ofta förhöjd aggressivitet och
högre risk för personlighetsstörning av borderline-typ. De var ofta
dömda för våldsbrott. Kvinnor som
använde narkotika hade ofta upplevt
ett trauma, var deprimerade eller led
av posttraumatiskt stressyndrom.
De hade ofta drogutlösta psykotiska
syndrom och antisocial personlighetsstörning. Domen var ofta narkotikarelaterad.
– Det är två grupper med olika
behov, som kan få betydelse för behandlingen. För att nå bästa resultat
kanske vi ibland behöver vänta med
behandling av missbruk och först
fokusera på klienternas psykiska
ohälsa, eller behandla båda delarna
parallellt. Om man har problem med
aggressivitet kan det till exempel vara
viktigt att lära sig hantera den på ett
Alkohol & Narkotika Nr 6/2013
Jenny Yourstone undersöker missbruk och
hälsosituation bland kvinnor inom kriminalvården.
konstruktivt sätt samtidigt som man
får hjälp med missbruket. Men om
man har en pågående depression eller
lider av posttraumatiskt stressyndrom kanske man behöver hjälp med
det innan man klarar av att ta till sig
en narkotikabehandling, säger Jenny
Yourstone.
Hon kan tänka sig att en rimlig ut-
veckling i framtiden är att behandlingen blir allt mer individanpassad.
– Det är viktigt att se vilket behov
var och en har och hur mottaglig
personen ifråga är för olika typer av
behandling. En del har social fobi och
då är det inte lätt att lyckas med en
gruppbehandling, säger hon.
Målet är att resultaten i framtiden får praktisk betydelse för
Kriminalvårdens behandling. I Kriminalvårdens nätverk för kvinnliga
klienter sitter alla anstaltschefer, så
därigenom sprids resultaten till dem.
Jenny Yourstone planerar också att
berätta om resultaten på bas- och
fortbildningen för personal inom
Kriminalvården, där hon undervisar.
Hon vill också att en arbetsgrupp ska
gå igenom vad Kriminalvården gör i
dag och hur behandlingsutbudet kan
utvecklas.
Jenny Yourstone har också idéer
om att hälsoinsatser som ingår i olika
projekt kan bli permanenta och erbjudas fler. Till exempel har kvinnor
som har erfarenhet av prostitution
eller människohandel fått utökad
terapi. Det har också varit möjligt
att göra en hälsoprofil och få stöd att
träna och äta hälsosamt.
– Känslan av välmående får konsekvenser för om man orkar vara
drogfri, säger Jenny Yourstone.
Hon hoppas också att undersök-
ningen kommer att visa på positiva
saker som kan vara betydelsefulla i
behandlingen. En annan studie har
till exempel visat att fler klienter än
väntat har någon form av bostad.
– Vi vet sedan tidigare att bland
annat bostad och socialt stöd är viktigt för att kunna genomföra livsomvälvande förändringar, säger Jenny
Yourstone.
Materialet som använts i undersökningen har samlats i en databas
för att kunna följas upp.
– På sikt kommer vi ha möjlighet
att titta på behandlingsresultat och
jämföra dem med återfall i brott.
23
