Skönhet
ATHF01
Ht
2012
Skönhet?
1.
2.
3.
4.
Det
rä5a
är
det
skönaste.
Iak5a
gränsen.
Undvik
hybris.
Intet
Bll
övermå5.
Skönhet?
1. Det
rä5a
är
det
skönaste.
[God
funkBon
gör
något
vackert./Det
moraliskt
rikBga
är
det
vackra.]
2. Iak5a
gränsen.
[Gå
inte
Bll
överdriN.
Det
ordnade
och
harmoniska
är
vackert.]
3. Undvik
hybris.
[Less
is
more.
SofisBkerat
och
avskalat
är
vackert.]
4. Intet
Bll
övermå5.
[Det
balanserade
och
sansade
är
vackert.]
Skönhet?
1.
2.
3.
4.
Det
rä5a
är
det
skönaste.
Iak5a
gränsen.
Undvik
hybris.
Intet
Bll
övermå5.
Gäller
de5a
idag?
Enligt
era
egna
ideal?
Enligt
arkitekturprofessionens
förhärskande
ideal
?
Fult
eller
vackert?
Fult
och
vackert?
Fult
och
vackert?
groteskt,
humorisBskt,
skrämmande,
osmakligt,
kvinnligt,
manligt,
barnsligt,
snobbigt,
folkligt
vackert,
fult,
kitschigt,
fräckt,
fulsnyggt,
elegant
I
begynnelsen
var
Platon…
Pythagoras,
Parmenides,
Platon
• MatemaBk
och
musik
(och
andra
delar
av
världen,
sfärernas
harmoni)
• MatemaBken
är
det
bestående
elementet
• Världen
kan
förstås
med
förnuNet
Pythagoras,
Parmenides,
Platon
• Förändring
förutsä5er
icke‐varat
(mellan
e5
Bllstånd
och
e5
annat)
• Icke‐vara
kan
inte
förstås
med
förnuNet
• Alltså
är
förändring
omöjlig
• Ändå
lurar
sinnena
oss
a5
tro
på
förändring
• Lita
bara
på
förnuNet!
Pythagoras,
Parmenides,
Platon
• Den
sokraBska
metoden
• A5
inse
det
goda
är
a5
göra
det
goda
(kunskap
om
dygden=dygd)
• Idévärlden
är
den
verkliga
världen,
sinnevärlden
en
dålig
imitaBon
• Idéerna
får
vi
kunskap
om
genom
a5
intuiBvt
skåda
i
vårt
eget
inre
–
återerinring
av
det
eviga
Pythagoras,
Parmenides,
Platon
• Idéerna
är
det
bestående
i
en
föränderlig
värld
• Det
kroppsliga
och
sinnliga
nedvärderas,
det
själsliga
och
förnuNet
uppvärderas
• MatemaBk
uppvärderas
• Harmoni
och
goda
proporBoner
är
eviga
idéer
Idéer
framför
erfarenhet
–
ra/onalism
Det
goda(s
idé)
=
det
sköna
=
upphovet
/ll
det
sanna
Vackert
och
fult
i
Västerlandet
• Pythagoras
–
matemaBk
och
talförhållanden
Vackert
och
fult
i
Västerlandet
• Pythagoras
–
matemaBk
och
talförhållanden
• Platon
–
idéer
(det
sköna
=
det
sanna
=
det
goda)
Vackert
och
fult
i
Västerlandet
• Pythagoras
–
matemaBk
och
talförhållanden
• Platon
–
idéer
(det
sköna
=
det
sanna
=
det
goda)
• Nyplatonism
och
kristendom
–
proporBoner
och
talförhållanden
utgår
ifrån
och
speglar
Gud
Vackert
och
fult
i
Västerlandet
• Pythagoras
–
matemaBk
och
talförhållanden
• Platon
–
idéer
(det
sköna
=
det
sanna
=
det
goda)
• Nyplatonism
och
kristendom
–
proporBoner
och
talförhållanden
utgår
ifrån
och
speglar
Gud
• Renässans
–
skönhet
är
harmonisk
samstämmighet
Vackert
och
fult
i
Västerlandet
• Pythagoras
–
matemaBk
och
talförhållanden
• Platon
–
idéer
(det
sköna
=
det
sanna
=
det
goda)
• Nyplatonism
och
kristendom
–
proporBoner
och
talförhållanden
utgår
ifrån
och
speglar
Gud
• Renässans
–
skönhet
är
harmonisk
samstämmighet
• MatemaBskt
beskrivbara
former
–
skönheten
förstås
med
förnuNet
Konsterna
under
medelBden
• Artes
liberales
(grammaBk,
retorik,
dialekBk
och
aritmeBk,
musik,
geometri,
astronomi)
• Artes
vulgares
eller
Artes
mechanicae
(hantverk,
nydgheter)
Fria/sköna
konster
• Renässans
–
konstnärens
status
höjs,
arkitekten
blir
designer
• På
1600‐1700‐talen
skiljs
naturvetenskap/
teknologi
från
fri/skön
konst
• EsteBken
grundas
som
filosofisk
disciplin
EsteBk
Aisthesis
‐
percepBon,
sinneserfarenhet
det vetenskapliga studiet av
skönheten i natur och konst
förnimmelsekunskap
(av aisthesis=förnimmelse)
Lite estetikhistoria
1700-talet – den moderna
estetikens begynnelse
Kritik
Diderot Lessing
Addison
Empirisk (psykologisk) filosofi
Hume
Home
Burke
Systembyggande filosofi
Baumgarten
Kant
Hegel
Immanuel
Kant (1724‐1808)
Kri$k
av
omdömeskra/en
Tre
typer
av
skönhet
• Det
goda
exemplet
• Det
som
väcker
ointresserat
behag
• Det
sublima
Bridsk
esteBk
•
•
•
•
Addison,
Hume,
Burke
m.fl.
Smak
–
bildning
och
relaBvism
The
picturesque
(det
pi5oreska)
Skönheten
uppstår
i
mötet
med
det
sköna
Det
moderna
konstbegreppet
• Upplysning
(framstegstanken)
och
romanBk
(längtan
eNer
det
främmande)
• Avantgardet
• KreaBvitet
som
normbro5
Skönhet
• från
materiell
egenskap
Bll
skönheten
ligger
i
betraktarens
öga • motsats
Bll
det
fula
(oharmoniskt,
trasigt,
smutsigt,
på
fel
plats
etc)
• komplement
Bll
det
sublima
(överväldigande,
skrämmande,
fascinerande)
[det
pi5oreska,
det
groteska]
Skönhetsideal
och
‐uppfa5ningar
har
varierat
Men
de
dominerande
tankefigurerna
har
bestå5
DVS
–
Det
Västerländska
Skönhetsidealet
• Symmetri,
harmoni
(talförhållanden),
goda proporBoner
• Helhet
(idé
som
tänkande)
• Icke‐sinnligt
–
rena
linjer,
enkelhet,
misstänksamhet
mot
färg
och
ornament
• Medvetet
• Naturligt ‐
det
verkliga,
idéerna
• Koppling
Bll
moral
och
hygien
Det
FuLA
•
•
•
•
•
•
smutsigt
trasigt
komplicerat
onödigt
överlastat
felplacerat
• kopplat
Bll
det
sinnliga
och
det
kroppsliga
• kvinnligt
• fadgt
• barnsligt
Fult
eller
vackert?
