AKTUELLT OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER –
MÄNNISKORÄTTSCENTRETS INTERNATIONELLA ÖVERSIKT 5/2016
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen)
Tysklands underrättelsetjänst fick genomföra husrannsakan hos ett par som misstänktes
för skatteflykt fastän bevismaterialet hade skaffats på ett olagligt sätt
En anställd vid en tysk bank hade olagligt kopierat och sålt information om parets tillgångar i en
bank i Liechtenstein till Tysklands underrättelsetjänst som hade skaffat tillstånd för
husrannsakan utgående från denna information och förmodad skatteflykt. I avgörandet vid
Europadomstolens kammare kom man fram till att rätten till privatliv inte hade kränkts.
K.S. and M.S. v. Germany
Turkiet kränkte rätten till liv genom att försumma säkerheten på en byggarbetsplats
En ung pojkes död i den omedelbara närheten av en byggarbetsplats som tillhörde ett privat
byggföretag i en kommun ledde till en fällande dom i Europadomstolen. Domstolen ansåg att
myndigheterna i fallet borde ha agerat på ett sätt där faran för att mista liv kunde ha undvikits.
Fallet är viktigt för gestaltningen av statens positiva skyldigheter som följer av
människorättskonventionerna.
CEVRİOĞLU v. Turkey
Hörande av stora kammaren i fallet Satakunnan Markkinapörssi Oy
Europadomstolens stora kammare ordnade 14.9.2016 hörande i fallet som väckts mot Finland
och som redan tidigare behandlats i Europadomstolens kammare samt i EU-domstolen. Frågan
är huruvida masspublicering av skatteuppgifter nästan som sådana i tidningsform och via sms
kunde förbjudas. I avgörandet vid Europadomstolens kammare har man tidigare ansett att det
inte var fråga om journalistisk verksamhet utan om sådan hantering av personuppgifter som
massmedierna inte hade rätt till – och således kunde myndigheterna förbjuda verksamheten.
Grand Chamber hearing Satakunnan Markkinaporssi Oy and Satamedia Oy v. Finland
Europarådets människorättskommissionär
Människorättskommissionären ställde in sitt besök till Ryssland på grund av
begränsningar
Europarådets människorättskommissionär har ställt in sitt för oktober planerade landsbesök till
Ryssland på grund av begränsningar som de lokala myndigheterna infört för besöket.
Kommissionären betonar att grunden för hans arbete utgörs av att han fungerar på samma sätt
gentemot alla Europarådets medlemsstater. Att godkänna de villkor som ställts upp för besöket
hade stridit mot denna princip om jämlikhet.
Press release
Europeiska unionens domstol
En medlemsstat är inte skyldig att erbjuda alla EU-medborgare som rört sig inom dess
område samma skydd mot utlämning som de egna medborgarna åtnjuter
Fallet gällde en efterlyst estnisk medborgare som häktades i Lettland. Ryssland begärde att den
misstänkta utlämnas till Ryssland. Den efterlysta åberopade en konvention enligt vilken Lettland
inte lämnar ut sina egna medborgare till Ryssland. Lettlands högsta domstol ville veta EUdomstolens ställning till fallet med tanke på de rättigheter som tryggas i EU:s stadga om de
grundläggande rättigheterna, i synnerhet principen om förbudet mot diskriminering och EUmedborgarnas fria rörlighet. Domstolen ansåg att förhindrandet av risken att personer som
begått brott undgår straff som målsättning är ett godtagbart skäl att begränsa ovan nämnda
principer. Personen kunde utlämnas.
EU-domstolens dom i fallet Aleksei Petruhhinin
1
Förenta nationerna (FN)
Axplock ur FN:s råd för mänskliga rättigheters 33:e session
Vid MR-rådets 33:e session godkändes över 30 resolutioner, bland annat om grundandet av
nationella människorättsinstitutioner och stärkandet av deras verksamhetsförutsättningar,
expertmekanismen i anslutning till ursprungsfolken, förlängningen av mandatperioden för den
särskilda rapportören för äldre personers rättigheter samt tillsättandet av en ny särskild
rapportör i anslutning till temat "rätt till utveckling" och Agenda 2030.
Documents, statements, resolutions and reports relating to the HRC 33
FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna anser att det eventuella valet av
Trump är skadligt för världen
Högkommissarien för de mänskliga rättigheterna Zeid Ra'ad al-Hussein bedömer att valet av
Trump till Förenta Staternas president vore ett globalt problem. Högkommissarien har lyft fram i
synnerhet Trumps kommentarer om att tillåta tortyr och undertrycka minoriteternas rättigheter.
Högkommissarien har på grund av utlåtandet kritiserats för att överskrida sina befogenheter och
ingripa i statens interna ärenden. Han har besvarat kritiken genom att påminna om sin uppgift
att i alla situationer försvara de grundläggande mänskliga rättigheterna.
Se video från informationsmötet 12.10
Övrigt: Tysklands författningsdomstols avgöranden 2012–2015
Denna gång presenterar översikten också avgöranden från Tysklands författningsdomstol som
är betydande för den europeiska diskussionen om de grundläggande fri- och rättigheterna och
de mänskliga rättigheterna. Artikeln i publikationen European Public Law som fungerat som
källa kan inte länkas, men hittas med referensen: German Constitutional Law Cases 2012-2015
in European Public Law 22, no. 3 (2016):439-460. 3.2016–26.439.-460)
Begäran om förhandsavgörande av EU-domstolen i ett ärende som gällde Europeiska
finansierings- och stabilitetsmekanismen väckte en storm om respekten för
demokratiprincipen i Tyskland
Tyska grundlagsexperter har fört en intensiv diskussion om förhållandet mellan
demokratiprincipen som ingår i Tysklands konstitution och Europeiska centralbankens (ECB)
penningpolitik i anslutning till Förbundsrepubliken Tysklands författningsdomstols avgörande
som ledde till att domstolen 2014 begärde EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Begäran
grundade sig på ECB:s beslut om köp av skuldebrev som emitterats av stater inom
euroområdet (penningpolitisk direkt handel). Utöver frågan om behörighet ansåg kärandena att
besluten i fråga kränker den i Tysklands grundlag fastställda demokratiprincipen och därmed
medborgarnas grundläggande rättigheter och Tysklands konstitutionella identitet. EU-domstolen
ansåg 2015 att ECB hade en i fördragen grundad rättighet att ta i bruk nämnda program. Fallet
och den efterföljande diskussionen i Tyskland är beaktansvärd.
EU-domstolens (stora avdelningen) dom 16.6.2015
Tysklands författningsdomstol har bekräftat religionsfriheten i sina avgöranden om
användandet av huvudduk
I två av författningsdomstolens avgöranden behandlades rätten för lärare i statliga läroanstalter
att använda religiös duk. Enligt en lag som trädde i kraft 2006 var det förbjudet för lärare att
uttrycka någon politisk, religiös eller annan åsikt som kan utgöra ett hot mot eller störa
skolfriden eller statens religiösa neutralitet. Efter att lagen trätt i kraft hade den ena läraren bytt
ut duken mot hatt och skjorta med hög krage, den andra hade fortsatt använda duk.
Författningsdomstolen ansåg att de disciplinära åtgärderna mot lärarna hade begränsat deras
religionsfrihet på ett oproportionerligt sätt. I motiveringarna behandlas säkerställandet av statligt
anställdas religionsfrihet, religion som en del av individens identitet och gruppens
självidentifikation, yrkesfrihet, religionsfrihetens positiva och negativa dimensioner både för
2
lärare och för elever och deras föräldrar samt diskrimineringsfrågor. I två domares avvikande
meningar kritiseras majoritetens ställning bland annat för att den ansågs för begränsande med
tanke på lagstiftarens prövningsrätt.
3
