MALMÖ HÖGSKOLA
Lärarutbildningen
Göran Levin
2006-04-25
Begäran om redogörelse för vidtagna åtgärder
Högskoleverket har begärt en redogörelse för de åtgärder som lärarutbildningarna vidtagit
med tanke på verkets utvärdering av den nya lärarutbildningen. Redogörelsen skall avse de
åtgärder som vidtagits för att garantera att gemensamma centrala kunskapsområden, t.ex. läsoch skrivutveckling, prov, betyg, bedömning och utvärdering behandlas i utbildningen.
Beskrivning av utbildningen
Lärarutbildningen vid Malmö högskola bedrivs inom området Lärarutbildningen, som är ett
av sex områden inom högskolan. Lärarutbildningen har ca 450 anställda varav ca 400 är
lärarpersonal. Området är organiserat i fem enheter, vilka är formade kring kunskapsfält, och
här bedrivs grundutbildning, forskning – forskarutbildning samt verksamhet kring den tredje
uppgiften. Dessutom finns en gemensam administrativ enhet. Området leds av en
områdeschef. Enheternas benämningar är Individ och samhälle. Kultur-språk-medier, Lekfritid-hälsa, Natur-miljö-samhälle och Skolutveckling och ledarskap.
Programmet som leder till Lärarexamen består av två alternativa studievägar – en som
omfattar 140/180/200/220 poäng och en som omfattar 60 poäng. Den senare arrangeras för
dem som redan läst en annan högskoleutbildning eller genomfört ämnesstudier av tillräcklig
omfattning.
Det långa programmet består av en första termin som har ett gemensamt innehåll för alla
studenter men läses inom kunskapsfältets ram. Därefter påbörjas studier i huvudämnet, som
omfattar 80/100/120 poäng beroende på vilken examensprofil som studenten valt (examen om
140 poäng eller 180 poäng och däröver). De sista 20 poängen i huvudämnet läses som sista
och avslutande termin av hela utbildningen och innefattar examensarbete om 10 poäng.
Dessutom läser studenterna sidoämnen om 40/60/80 poäng beroende på examensomfattning,
valt verksamhetsområde i skolan och ämnesval. Huvudämnena är idag fjorton till antalet och
sidoämnesutbudet är stort och omfattar kurser och ämnen inom Malmö högskola som helhet
samt Lunds universitet.
I huvudämnena integreras sådant innehåll som rör ämnen och ämnesfält med sådant innehåll
som rör lärande och undervisning. Inga sådana krav ställs på sidoämnena. I den inledande,
gemensamma terminen samt i huvudämnena integreras den verksamhetsförlagda utbildningen
(i Malmö benämnd verksamhetsförlagd tid – vft).
I samband med sin ansökan till utbildningen väljer studenten huvudämne och
examensomfattning. I samband med den första registreringen väljer 140-poängsstudenterna
verksamhetsområde/n i skolan, vilket därefter bl.a. styr deras vft-placering. 180poängsstudenterna erhåller Lärarexamen avseende pedagogisk verksamhet i grundskolans
senare år och gymnasieskolan/vuxenundervisningen om de uppfyller poängkraven för
gymnasieskolan.
Resultaten av vår egen och Högskoleverkets granskning
År 2003 genomförde Lärarutbildningen en stor utvärdering av den nya lärarutbildningen för
att få ett tidigt på mått på den uppläggning som valts i Malmö. Året därpå genomförde
Högskoleverket sin granskning, som dels var en traditionell kvalitetsutvärdering , dels en
granskning av hur reformens intentioner var på väg att förverkligas.
Högskoleverket gav dels generella synpunkter på alla lärarutbildningar, dels synpunkter på
respektive lärosätes lärarutbildning. Dessutom utfärdade regeringen en reviderad
Examensbeskrivning i Högskoleförordningen.
Vår egen granskning resulterade i följande:
- Det finns behov av en ny genomlysning av huvudämnena, där huvudämnets inre och
yttre sammanhang beskrivs och där de ingående kursernas progression tydliggörs
avseende mål och examinationskrav.
- Integrationen av frågor kring språkutveckling i huvudämnesstudierna behöver ses över
och då särskilt avseende det tidiga läsandet och skrivandet i 140-poängsvarianten.
Trots att i stort sett alla studenter valt sidoämne med avseende på barns läs- och
skrivutveckling, har vi inte ansett detta vara en tillräcklig garanti.
- Studiespåren avseende pedagogisk verksamhet i förskolan och mot fritidspedagogisk
verksamhet har inte fyllts av tillräcklig uppmärksamhet och kvalitet inom ramen för
ALLA huvudämnen. Visserligen har vi en särskild enhet (Lek-fritid-hälsa) och ett
särskilt huvudämne (Barndoms- och ungdomsvetenskap) där dessa kvaliteter uppfylls
väl, men vi vill att fler av huvudämnena skall kvalificera väl för förskolans behov.
Högskolverkets granskning sammanföll till en del med ovanstående men hade också följande
synpunkter:
- Frågor kring bedömning, utvärdering och betygsättning är otillräckligt behandlade i
lärarutbildningarna.
- Samma gäller för sådana frågor som rör diskriminering och kränkande behandling.
- Dessutom ansåg bedömargruppen att det i lärarutbildningen i Malmö fanns ett alltför
stort avstånd mellan vft-perioderna i utbildningens mitt.
I regeringens examensbeskrivning tillkom också krav på matematik med särskild betoning på
den tidiga matematikinlärningen.
Beskrivning av vidtagna åtgärder
När åtgärder vidtas är det viktigt att de förs in på ett sätt som skapar sammanhang och helhet
och inte medför att utbildningen kommer att bestå av lösryckta delar, vilket lätt kan skapa yta
och riskera relevanta krav på fördjupning. Förändringsarbetet måste också samordnas med
Bolognaprocessen, vilken i sig ställer stora krav på strukturella och innehållsmässiga
förändringar.
Åtgärderna:
Uppläggningen av förändringsarbetet
Det stora förändringsarbetet tar sikte mot de studenter som påbörjar utbildningen hösten
2007. Här förändras strukturen i riktning mot grundnivå och avancerad nivå och
införandet av de självständiga arbetena. Här läggs också ut VFT på ett sådant sätt att
avståndet minskar mellan vft-perioderna, enligt de synpunkter som bedömargruppen hade.
(Bilaga 1)
För varje huvudämne skrivs en manschett i vilken inre och yttre sammanhang beskrivs
och man tydliggör progression och examenskrav från grundnivå till avancerad nivå.
(Bilaga 2)
Utbildningsplan och kursplaner revideras utifrån ovanstående strukturer och kursplanerna
utformas med formuleringar av läranderesultat och examinationskrav.
För de frågor som anges nedan har utbildningsplanen reviderats hösten 2005 och ett
antal förändringsåtgärder är beslutade (Bilaga 3). I ett antal områdesgemensamma
seminarier för lärarpersonalen har nedanstående frågor särskilt lyfts fram. Ett omfattande
program för kompetensutveckling är påbörjat, vilket avser både kortsiktigt och långsiktigt
förändringsarbete. Som exempel kan nämnas språkutvecklingsfrågor. Dessa integreras,
och måste integreras, i huvudämnena, där frågor kring språkutveckling blir naturliga i
samband med utvecklingen av kunskap. Många lärare måste då ha kompetens att integrera
dessa frågor med varandra – de kan inte bara överlåtas till specialister.
Frågor kring språkutveckling och det tidiga läsandet och skrivandet
Varje huvudämne har tidigare haft krav på sig att innehålla frågor kring språkutveckling.
Detta krav har förtydligats i utbildningen för de studenter som påbörjade sin utbildning
hösten 2005 och också särskilt avseende det tidiga läsandet och skrivandet för 140poängsutbildningen. En särskild arbetsgrupp har fördjupat sig i frågan och deras arbete
utgör underlag för de olika huvudämnena (Bilaga 3 och 4)
Frågor kring matematik
Matematik kan inte naturligt integreras i huvudämnena på sådant sätt som frågor kring
språkutveckling. För 140-poängsstudenter blir därför en del av sidoämnesvalet villkorat
till matematik (10 poäng). För 180-poängsstudenter ges en obligatorisk föreläsning vilken
också efterhand skall åtföljas av workshops. (Bilaga 3)
Frågor kring bedömning, prov och betyg
Dessa frågor är redan integrerade i huvudämnena, men har ytterligare betonats i den
kvalitetsutveckling som pågår. De hör naturligt hemma i huvudämnets innehåll och skall
därför avhandlas där. (Bilaga 3)
En särskild tankesmedja har också påbörjats i samarbete mellan kommunerna och
lärarutbildningen och där diskuteras också individuella utvecklingsplaner.
Praktiska exempel
Eftersom huvudämnena i Malmö integrerar sådant innehåll som rör ämne/n med sådant
innehåll som rör lärande och undervisning är inte olika moment poängsatta (förutom
utrymmet för den verksamhetsförlagda tiden). I kursplanerna framgår dock innehållet i både
mål- och innehållsskrivningarna. För att ytterligare tydliggöra hur innehållet synliggörs
bifogas några praktisk exempel, där man redogör för behandlingen av det innehåll som
efterfrågas i denna uppföljning. Se bilaga 4.
Bilagor
1. Förändrad struktur samt indelning i grundnivå och avancerad nivå
2. Instruktion för helhetsbeskrivning av huvudämnena (samt i Bilaga Riktlinjer för
examination)
3. Åtgärder med anledning av ny examensordning
4. Praktiska exempel
5. Weböversikt över kvalitetsarbetet
MALMÖ HÖGSKOLA
Lärarutbildningen
Anders Olsson/Göran Levin
Bilaga 2
2005-06-05
Rev 2005-09-26
Enheter och huvudämnesansvariga
Helhetsbeskrivning av huvudämnenas inre och yttre sammanhang samt
kunskapsuppbyggnaden inom huvudämnet (gäller program för Lärarexamen)
Huvudämnena utgör basen för lärarutbildningen och är de nya yrkesämnen som integrerar
innehåll som rör ämnen och ämnesområden med innehåll som rör lärararbetes och lärandets
villkor. Huvudämnen består av åtta till tolv 10p-kurser varav den sista utgörs av ett
examensarbete. Sedan den nya lärarutbildningen startade 2001 har en mängd kurser
beskrivits, planerats, genomförts, utvärderats och reviderats inom ramen för de olika
huvudämnena och för 60p-utbildningen. Många krav ställs på huvudämnet och dessa ska
tillgodoses utan att huvudämnets konsistens – inre sammanhang – äventyras. Högskoleverkets
granskning lyfter fram en del områden som behöver förtydligas och förstärkas i utbildningen
– områden som för det mesta sammanfaller med dem som vi själva också har
uppmärksammat.
Utvärderingen av landets lärarutbildningar ledde bland annat till förändring i målen för
lärarexamen sommaren 2005. De kompletterande målen i examensordningen1 berör bl a
fördjupad kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning för
studenter med inriktning mot fögt samt fördjupad kunskap i att analysera och bedöma elevers
kunskapsutveckling samt ha god kunskap i betygssättning för studenter med inriktning mot
gsgy. Dessutom ska samtliga studenter ha ökad kunskap om regler mot diskriminering och
kränkande behandling. Hanteringen av detta diskuteras i särskilt dokument. 2
Till detta kommer Bolognaprocessen som också behöver bearbetas i anslutning till det
förändringsarbete som växer fram inom lärarprogrammet.
Det nödvändigt att varje huvudämne, samt 60p utbildningen, formulerar en text som likt en
manschett håller ihop kursplanerna genom att helhetssynen beskrivs. Mikael Alexandersson
pekar i sin rapport3 ut behovet av att huvudämnenas kunskapsinnehåll formuleras. Han
föreslår att detta görs genom att huvudämnets inre och yttre sammanhang tydliggörs.
Embryon till detta gjordes i mars 20014 då huvudämnena en gång skapades, men sedan dess
har vi inte gjort förnyade beskrivningar.
1
http://web2.hsv.se/publikationer/lagar_regler/hogskoleforordningen/hogskoleforordningen_b2.shtml
Lärarexamen finns under punkt 23.
2
Åtgärder med anledning av ny examensordning för lärarexamen
3
Alexandersson, Mikael, (2004) Huvudämnet tes eller syntes?, Rapport om utbildning 11/2004, Malmö
högskola http://www.mah.se/upload/LUT/Om%20lut/sjalvvardering/utbrapp1104.pdf
4
Se vidare http://www.mah.se/templates/Page____7621.aspx
I beskrivningarna behöver huvudämnena särskilt förhålla sig till hur språkutvecklig integreras
i huvudämnet samt hur progressionen mot det avslutande examensarbetet ser ut både med
avseende på vetenskaplighet och på examinationsformer så att de speglar de krav som ställs
på en lärarexamen. Översynen av examinationsprogression och examinationsformer behöver
ske utifrån ett Bolognaperspektiv.
Beskrivningarna är viktiga inte minst för att huvudämnet ska kunna kommuniceras både inåt
mot lärarutbildare och studenter och utåt mot partnerskolor och övriga avnämare.
Huvudämnenas helhetsbeskrivningar och 60p utbildningens helhetsbeskrivning i tillämpliga
delar, låt oss kalla dem manschetter, bör alltså förhålla sig till:
Huvudämnets inre och yttre sammanhang:
Vad är huvudämnets kärna, det som är unikt för det specifika huvudämnet och
skiljer det från andra ämnen? Vilket kunskapsinnehåll – centrala begrepp, generella
och grundläggande principer – formerar huvudämnet? 5
Hur kan huvudämnet beskrivas i relation till skolan, andra ämnen och olika
forskningsområden?
Hur utformas huvudämnets kunskapsbildning? Vilka forskningsmiljöer finns i
anslutning till huvudämnet?
Kunskapsuppbyggnaden inom huvudämnet (med beaktande av den inledande
terminen och Bolognagruppens arbete hösten 2005):
Hur ser progressionen mot examensordningens mål ut inom huvudämnet som
helhet?
Hur byggs progressionen upp så att studenterna förbereds för kraven på det
avslutande examensarbetet både med avseende på vetenskaplighet och på
språkutveckling i ett kognitivt perspektiv?
Hur byggs utmanande och intellektuellt krävande examinationer upp genom
huvudämnet med både progression och variation så att individuell prövning av
kursplanens mål säkerställs.6
Tidsplan
Varje huvudämne respektive 60p utbildningen ska senast maj 2006 inkomma med
helhetsbeskrivningar, manschetter, enligt ovanstående till utbildningsnämnden.
se även Förslag till beslut om huvudämnen och en första ramkonstruktion. PM 2001-03-13
http://www.mah.se/upload/LUT/Om%20lut/Kvalitetsarbete/Ny%20lärarutbildning/Forslag%20till%20beslut%2
0om%20huvudamnen.pdf och sid. 21 ff i Alexandersson, Mikael, (2004) Huvudämnet tes eller syntes?, Rapport
om utbildning 11/2004 http://www.mah.se/upload/LUT/Om%20lut/sjalvvardering/utbrapp1104.pdf
6
se vidare bilaga Riktlinjer för examinationsformer i lärarutbildningen
5
Bilaga
Riktlinjer för examination i lärarutbildningen
I samband med Högskoleverkets granskning av lärarutbildningen riktas kritik mot
examinationsformer och kravnivåer. I detta dokument diskuteras situationen vid
lärarutbildningen i Malmö och riktlinjer föreslås.
Kursplan och litteraturlista
Kursplanen fastställs i utbildningsnämnden. Litteraturlistan ingår i kursplanen. Denna är både
ett pedagogiskt och juridiskt dokument. Här har de ansvariga organen fastställt hur
examensordningar och utbildningsplaner gestaltas i det konkreta genomförandet av
utbildningarna. Det är de ansvariga enheterna som inlämnar förslag till kursplaner för
fastställande. I en kursplan hänger mål och bedömning av studenters prestationer nära
samman. I examinationen prövas om och hur väl den enskilde studenten har uppnått kursens
mål. Innehållsdelen i kursplanen är ett förtydligande av målen. Under rubriken Resurser för
lärande - Arbetsformer anges hur själva genomförandet av kursen är tänkt att tillgå. I
litteraturlistan anges den litteratur som studenterna skall läsa för att inhämta den kunskap och
de perspektiv som kursen är avsedd att ge.
Genom kursplanen visar den ansvariga enheten på vad man vill uppnå med sin utbildning och
hur den är tänkt att genomföras. I arbetet med framtagningen av kursplaner deltar och
ansvarar enskilda lärare och lärarlag, men kursplanen med sin litteraturlista är ett uttryck för
enhetens vilja, och den blir legitimerad genom att kursplanen fastställs i utbildningsnämnden.
Enskilda lärare eller lärarlag kan därför inte åsidosätta kursplanen med ingående litteraturlista
genom att t.ex. föra in annan litteratur. Sådana förändringar måste gå via enhetsledningen,
som kan besluta om mindre revideringar. Det finns alltid tolkningsutrymme i planer av olika
slag och skall så finnas. Men det kan aldrig vara så att de grundläggande riktlinjerna i
kursplanerna hanteras olika utifrån olika lärares uppfattningar eller olika studentgruppers
önskemål.
Utbildningsnämnden har också beslutat att i samband med inrättande av kurs (fristående kurs
eller sidoämne) skall också kursplan fastställas. Se särskilt dokument.
Examinationsformen skall vara tydlig i kursplanen.
Enligt Högskoleförordningen7 skall det anges i kursplanen hur bedömningen av studenternas
prestationer skall gå till. Utbildningsnämnden har efter omfattande diskussion beslutat att
examinationsförfarandet tydligt skall anges i kursplanen. Det handlar dels om tydlighet, dels
om progression. I ett program (t.ex. i våra huvudämnen) eller i fristående kurser som bygger
på varandra (1-20, 21-40 o.s.v.) skall examinationerna byggas i någon form av progression
och med variation. För kurser som ingår i en yrkesexamen skall examinationerna utformas så
att de speglar de krav som ställs för en yrkesexamen. Utgångspunkten är alltid kursplanens
mål.
I den nuvarande kritiska diskussionen kring examinationen och kravnivåerna i
lärarutbildningarna är det lätt att man hamnar i ett slags återgång till tidigare, mycket mätbara
examinationsformer. I stället kan man ha perspektivet att lärarutbildningarna ställs inför en
Högskoleförordningen, se
http://web2.hsv.se/publikationer/lagar_regler/hogskoleforordningen/hogskoleforordningen_b2.shtml
7
utmaning att utforma examinationsformer som har att ta fasta på de kvaliteter som skall
uppnås i en yrkesexamen.
Stora ansträngningar krävs för att utforma utmanande och intellektuellt krävande
examinationer. Ett huvudämne innehåller cirka nio kurser (den avslutande kursen utgörs av
examensarbetet) och här skall t.ex. nio examinationer genomföras som tillgodoser de krav
som ställs på tydlighet och progression och variation. Här har varje enhet ett ansvar att inom
ramen för revideringsarbetet driva på en sådan utveckling.
Dessutom behöver examinationerna i huvudämnets kurser vara uppbyggda på ett sådant sätt
att de utgör en progression fram mot de krav som det avslutande examensarbetet ställer.
Idag finns på flera håll en slags löpande examination eller många småexaminationer inom en
och samma kurs och detta kan leda till onödig splittring och svårigheter med
kursrapporteringen i Ladok. Variationer kan dock behöva finnas beroende på karaktärsdragen
i olika ämnen. Dessutom skall examinationsformen i varje kurs vara sådan att den enskilde
studentens prestation skall kunna bedömas.
I flera huvudämneskurser medverkar lärare från både Malmö och Lund. Här är det extra
viktigt med en gemensam examination som tillgodoser de krav på integration som
huvudämnet utvecklats för. Även om lärare kan ansvara för olika delar i en kurs behöver
examinationen vara gemensam.
Examinator
För varje kurs finns en kursledare. Denne ansvarar för planering, genomförande,
examinationens utformning och utvärdering. Enhetschefen utser examinator, alltså
betygsättande lärare. Studenterna kan vara så många att de är indelade i grupper. Lämpligt
kan då vara att varje grupp har sin examinator, med ansvar för att sätta betyg. Kursledaren
håller dock ihop planeringen och ansvarar för att examinationen utformas i enlighet med
kursplanens explicita skrivning men de betygsättande lärarna står för bedömningen. I sådana
fall måste resultaten rapporteras av varje examinator.
Om alltför många lärare ingår i en kurs innebär det ökad tidsåtgång för planering och
troligtvis också ökad risk för uppsplittring av examinationen.
I ett ämne där flera kurser finns (t.ex. i huvudämnena) behöver finnas en ämnesansvarig som
ansvarar för ämnet i sin helhet tillsammans med kvalitetsrådet och som har en övergripande
blick för t.ex. de olika examinationernas uppläggning och genomförande i hela ämnet.
Det praktiska arbetet inom en kurs (planering, genomförande, examination) fördelas
naturligtvis på de lärare som ingår i kursen. Om en lärare på egen hand utformar en
examination för sin del av kursen innebär det att kursen splittras, den integration som
eftersträvas uppstår ej och prövas ej i en examination. Kraven riskerar dessutom att bli för
låga.
MALMÖ HÖGSKOLA
Lärarutbildningen
Anders Olsson/Göran Levin
Bilaga 3
2005-09-26
Enheter och huvudämnesansvariga
Åtgärder med anledning av ny examensordning för lärarexamen
Högskoleverkets utvärdering av landets lärarutbildningar ledde bland annat till förändring i
målen för lärarexamen sommaren 2005. De nya målen i examensordningen8 skrivs in i
utbildningsplanen för programmet för Lärarexamen vid Malmö högskola för studenter som
antas from 2005.
De nya skrivningarna under rubriken Mål är följande:
Studenten skall vidare kunna
analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i
förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och
vårdnadshavare,
orientera sig om, förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar
till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever,
Studenten skall därutöver ha kunskap om betydelsen av läs- och skrivinlärning och om
matematikens betydelse för elevers kunskapsutveckling.
För att få lärarexamen med inriktning mot undervisning i
förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten ha fördjupad
kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning,
grundskolans senare år och i gymnasieskolan skall studenten ha fördjupad
kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt ha god kunskap i
betygssättning.
De nya kraven hanteras som rör matematik möts genom att sidoämneskursen ”Matematik från
början” blir obligatorisk för alla 140-poängsstudenter om inte motsvarande kursmål redan
behandlas inom huvudämnets ram. Målen för fördjupad kunskap i grundläggande
matematikinlärning arbetas in i kursplanerna för 60p utbildningen för studenter med
inriktning fögt. Dessutom kommer en av vårens föreläsningar i termin 2 att bli obligatorisk för
alla studenter. Den behandlar ett matematiskt perspektiv som syftar till att göra världen mer
begriplig och den visar på hur matematiken kan ses i funktionella sammanhang. I
föreläsningen diskuteras hur man med hjälp av matematikens språk kan formulera,
kommunicera och utveckla vårt tänkande och vår problemlösningsförmåga.
I den inledande terminen samt i huvudämnena integreras redan frågor kring bedömning och
också sådana frågor som rör diskriminering och kränkande behandling. Hur väl detta
behandlas och integreras blir föremål för reflektion och utvecklingsarbete.
8
http://web2.hsv.se/publikationer/lagar_regler/hogskoleforordningen/hogskoleforordningen_b2.shtml
Lärarexamen finns under punkt 23.
Språkutveckling i ett kognitivt perspektiv är en förutsättning för utveckling av lärandet. Det
handlar både om hur man stödjer elevernas och studentens egen språkutveckling. Perspektivet
är redan inarbetat i den inledande terminen och i huvudämnena.
Flera huvudämnen innehåller dessutom fördjupade studier inriktade mot lärarkompetens för
tidigt läsande och skrivande. I övriga huvudämnen pågår ett utvecklingsarbete för att
implementera detta. Det är viktigt att dessa fördjupningar genomförs i integration med
huvudämnesinnehållet och inte konkretiseras som parallella spår. På så sätt kommer arbetet
med barns språkutveckling att befrias från risken att enbart inrikta sig mot utveckling av
språkets formella aspekter och därmed tömmas på innehåll. Det funktionaliserade språkarbetet
blir möjligt, allt läsande, skrivande och språkande handlar om något. I ett ömsesidigt beroende
sker språkutveckling, kunskapsutveckling och personlighetsutveckling hand i hand i ett socialt
rum. Detta perspektiv är särskilt betydelsefullt när det gäller flerspråkiga barn som har
svenska som sitt andra språk.
För att kunna genomföra ovanstående kan det i vissa fall finnas behov av
kompetensutveckling för lärarutbildare i vissa huvudämnen i syfte att uppnå en fördjupad
kunskap inom språkutveckling.
Varje huvudämne samt 60p utbildningen får i uppdrag att under hösten 2005 och våren 2006:
se över samtliga kursplaner med avseende på mål och litteratur som rör de aspekter
som betonas i den nya examensordningen som ska behandlas integrerat inom
huvudämnets/60p utb. ram från och med studenter som antas hösten 2005. I
kursplaneskrivningarna för studenter med inriktning mot fögt bör det framkomma att
studenterna ges möjlighet att på högskolan analysera sina vft-erfarenheter från tidigt
läsande och skrivande. Rapporten ” Språkutveckling samt tidigt läsande och
skrivande - integrering i huvudämnena” 9 innehåller föreslag till målformuleringar
och litteratur och ska ses som ett stöd i arbetet med att revidera kursplanerna.
Eventuella revideringar av kursplaner tas av successivt av enhetschefen på respektive enhet.
Övrigt:
Sidoämnet Barns tal- och skriftspråksutveckling i en flerspråkig miljö, 1-10p (eller
motsvarande) revideras på sikt så att det bygger på basnivån som kommer att finnas i samtliga
huvudämnen.
Sidoämnet Matematik från början, 1-10p ges två gånger per termin, vidare bör även en
variant motsvarande 5-15 p ges för BUV-studenter.
9
Rapporten finns att ladda ner från nätet: http://www.mah.se/upload/8633/SPRUTrapport.pdf
Utdrag ur webinformationen
Kvalitetsarbete
Bilaga 4
(Se http://www.mah.se/templates/Page____3928.aspx )
Fortsatt utveckling av lärarprogrammet
Lärarutbildningen förändrades i grunden 2001. Nu står vi inför en omfattande revideringsfas som innebär
att utvecklings- och förändringsarbetet fortsätter. De egna utvärderingarna, Högskoleverkets
granskning, ny examensordning och Bolognaprocessen är exempel på analyser och nya propåer som alla
måste medföra någon form av förändring. Dessutom har särskilda utredningar (se nedan) gjorts rörande
frågor kring språkutveckling samt kring förskola och fritidspedagoger.
Diskussionerna om utvecklingen av lärarnas nya yrkesämnen påbörjades vid studiedagen den 2 mars
2005 och utvecklingsarbetet fortsätter med full kraft med sikte på antagningen ht 2007. Nedan finns
dokumentation och underlagsmaterial till vårens manschettskrivande i huvudämnena.
Under 2004 genomförde Högskoleverket en nationell utvärdering av lärarutbildningen. På eget initiativ
startade lärarutbildningen i Malmö redan 2003 en bred granskning av den nya lärarutbildningen.
Resultatet är 12 värderande rapporter. Nedan kan du också ta del av den självvärdering som
lärarutbildningen gjorde på uppdrag av Högskoleverket samt högskoleverkets rapport.
Förändringsarbetet inklusive bolognaprocessen på Lärarutbildningen
Bologna och Lärarutbildningen - arbetsmaterial (pdf)
Rambeslut förändringsarbetet 060203
Nya utbildningsstrukturer (bilaga 3)
Utredning angående inledande termin och självständigt arbete
Förskola och fritidspedagogisk verksamhet - beslut angående studiespår och
examenskombinationer i huvudämnen 060203
Översikt över förändringsarbetet under 2006
Beslutsdatum i vår
Helhetsbeskrivning av huvudämnenas inre och yttre sammanhang samt
kunskapsuppbyggnaden inom huvudämnet (gäller program för Lärarexamen)
rev. 050926(manschetttext)(pdf)
OH inför manschettarbetet (ppt)
Åtgärder med anledning av ny examensordning för lärarexamen (pdf)
Ny examensordning för lärarexamen - se under punkt 23
Dokumentation från studiedagen den 2 mars 2005
Utveckling av lärarprogrammet
En samlad forskarutbildning
Sammanställning av diskussionerna den 2 mars
Rapporter från arbetsgrupper
Förskolan i lärarutbildningen - lärarutbildning för förskolan
Den fria tidens pedagogik
Språkutveckling samt tidigt läsande och skrivande - integrering i
huvudämnena
Rapporter som granskar ny lärarutbildning i Malmö
Högskoleverkets granskning av lärarexamen
Lärarutbildningens självvärderingsrapport
Högskoleverkets rapport "Utvärdering av den nya lärarutbildningenvid svenska universitet och
högskolor"
Dokumentation från områdesgemensamma seminarier
Alf Gunnar Eritsland 041201
Mikael Alexandersson 050202
