Kvalitetsredovisning Harnäs förskola

Systematiskt
kvalitetsarbete Harnäs
förskola
2012/2013
REDOVISNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ
HARNÄS FÖRSKOLA
Barntal
Födda -07
Blåsippan
21 barn
Vitsippan
20 barn
4
Födda 08
9
Födda 09
4
Födda -10
8
Födda -11
F/P
9
11/10
7
10/10
Personal
Blåsippan
Vitsippan
Förskolärare
1.0
1.0
Barnskötare
2.0
2.0 + 0.75 utökn vt
FAKTA OCH ORGANISATION
Harnäs förskola ligger högst upp på Fabergsvägen, med skog och el-ljuspår alldeles i
närheten. En liten bit bortom förskolan ligger Klubbstugan för Harnäs IF, bredvid vägen
till förskolan slingrar sig en liten bäck. På våren, är marken vid sidan om bäcken, alldeles
översållad av vitsippor. Kanske är det på grund av denna vackra vitsippsbacke som
avdelningarna heter Blåsippan och Vitsippan. På avdelningen Blåsippan går barn 1-3 år
och på Vitsippan går barn 3-5 år. I köket finns en kokerska på 75 %.
Förskolan ingår i ett utbildningsområde tillsammans med Sagans, Vinsbo och
Hattstugans förskolor.
Under vårterminen uppstod brist på förskoleplatser i Harnäs. Efter ett gemensamt beslut
på förskolan utökades då barnantalet med 5 ytterligare barn, samtidigt utökades
personalen med 0.75 tjänst.
RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET
Det här läsåret har förskolan arbetat aktivt för att utveckla ett systematiskt och
kontinuerligt kvalitetsarbete. En gemensam föreläsning för all förskolepersonal i hela
kommunen startade detta utvecklingsarbete. Skolverkets bok ”Uppföljning, utvärdering
och utveckling – pedagogisk dokumentation” har varit utgångspunkt för våra
pedagogiska diskussioner på arbetsplatsträffar och kompetenshöjningsdagar. De
pedagogiska diskussionerna har ökat medvetenheten om förskolans uppdrag utifrån
styrdokumenten, samt gett en struktur för systematiskt kvalitetsarbete. Under våren
samlades alla förskolor i området kring till lärande samtal genom erfarenhetsutbyte.
Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder tagits fram gemensamt av
arbetslagen. Detta har sedan sammanställts till förskolans eget dokument.
Förutom ovanstående områden har personalen deltagit i kompetenshöjning inom;
matematik, språkutveckling, HLR och föräldrasamtal.
MÅLUPPFYLLELSE UTVECKLING OCH LÄRANDE
HELHET/ALLSIDIGHET
Beskrivning
De yngre barnen delas upp i grupper, lite efter ålder. Barnen känner sig tryggare, får
utvecklas tillsammans och får en ökad förståelse för varandra som individer. Pedagogerna
ger barnen upplevelser av våra traditioner och högtider. ”Tid” har uppmärksammats extra
i år med de äldre barnen. UR-filmer har använts för att tex belysa vänskap. De
efterföljande diskussionerna har varit viktiga. Förskolans fadderbarn har varit i fokus
angående solidaritet, annan kultur m.m. Personalen lägger stor vikt vid att bemöta pojkar
och flickor på samma villkor.
Analys
Förskolans arbetar på ett medvetet sätt med olika grupperingar, det är mycket viktigt när
det har blivit fler barn i grupperna. Smågrupper ger tillfälle för fler barn att komma till
tals och på så vis utveckla sin självständighet och tillit till sig själva.
MATEMATIK
Beskrivning
Både småbarnsavdelningen och syskonavdelningen har åskådliggjort barnens ålder med
åldersdiagram. Barnen jämför och ser likheter och skillnader. Genom samtal synliggörs
matematiken i vardagen exempelvis genom att uppmärksamma barnens närvaro och vid
hemgång. Tiden på dagen har varit i fokus liksom årstid, månader, veckodagar
födelsedagar m.m. Nytt material: spel, pussel, sorteringsskålar, geometriska former har
köpts in för att berika och befästa kunskaper i matematik. En adventskalender där
samarbete betonades med matteuppdrag berikade hela december.
Analys
Utifrån förra årets arbete med matematik har pedagogerna i år höjt ribban En föreläsning
i matematik för förskolebarn stärkte arbetet. Pedagogerna har förstärkt matematikarbetet
genom att som vuxna först själva reflektera kring matematik för att sedan i nästa steg
göra detta tillsammans med barnen. På ett naturligt sätt harpedagogerna tänkt matematik i
olika aktiviteter och temaområden under året. Föräldrar har påpekat att barnen har fått ett
matematiskt tänkande som de använder spontant i lek och samtal hemma.
SKAPANDE
Beskrivning
Barnen får ge uttryck för sitt skapande i både sång, ramsor och bildskapande. De får
nyttja många olika material både utomhus och inomhus. De äldre barnen har fri tillgång
till material, de yngre barnen erbjuds oftast aktiviteter av pedagogerna, men kan också
själva be om hjälp att ta fram material. Vatten, sand och lera, att måla på staffli berikar
samspel. Barnen har även fått gå på bio, teater och fått besök från kyrkan och biblioteket.
Gymnastik, dans och rörelse hör till de återkommande aktiviteterna.
Analys
Barnen har fått prova på ett brett utbud av material, och de inspireras av varandras arbete.
Temaområden innehåller olika skapande aktiviteter. Barnen rbetar både utifrån förlagor
och utifrån fritt skapande. Förskolan ska arbeta för att ta in ytterligare material för
skapandet.
SPRÅK OCH KOMMUNIKATION
Beskrivning
Pedagogerna organiserar och samlar barnen i mindre grupper eftersom det främjar
lyssnandet, koncentrationen och berättandet. Förskolan använder flanosagor, film och
böcker för att stimulera språket, utveckla ordförrådet och ge nya begrepp. Alla
temaarbeten genomsyras av språk och kommunikation. Skriftspråket finns runt omkring
på förskolan via böcker, dokumentation, alfabete och rumsbenämningar. Brevväxlingen
med trollet Bianca har fortsatt på förskolans skogsutflykter. Pedagogerna har använt
berättarpåsar för att barnen ska våga prata inför andra. Småbarnen har startat med ett
läsprojekt där de läser samma bok under ett längre tag.
Biblioteksbesök och bokpåsar för utlåning gör att barnen får ett brett utbud av böcker. De
kan välja sagor och faktaböcker till högläsning men också för sitt egna reflekterande.
Analys
När barnen är intresserade och pedagogerna är engagerade så utvecklas barnens språk. Ett
gemensamt tema är bra för att utveckla barnen språk och kommunikationsförmåga.
Genom att dela upp barnen i mindre grupper delas talutrymmet upp, lyssnandet främjas
och berättandet utvecklas. Intresse och engagemang från pedagoger är viktigt, likaså att ta
vara på stunderna i vardagen. Ett varierat utbud med rim, ramsor, högläsning, flanosagor
har främjat arbetet. Småbarnens intresse för böcker har ökat när personalen startade
läsprojektet.
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK
Beskrivning
Tema vatten i vårt arbete med Grön Flagg har stimulerat barnen. Experiment och vattnets
kretslopp har varit i fokus under året. Ett temaarbete om älgen engagerade barnen
mycket, och när det fick lyssna på älgbröl blev barnen duktiga på att härma. En hel lunch
upptogs av dessa älgläten Närheten till skogen nyttjas vid utflykter, lekar och kojbyggen.
Skräpplockarveckan tog upp vikten av att värna om att inte skräpa ner i miljön.
Analys
Grön Flagg har fortsatt och temaarbetet om älgen genomsyrade båda avdelningarnas
arbete under hösten. Naturen runt om förskolan nyttjas flitigt för kunskaper och
inspiration. Förskolan har ett bra upplägg för att barnen ska kunna delta i sopsortering
och skräpplockning. Tekniken i vardagen behöver uppmärksammas mer.
LEK
Beskrivning
Pedagogerna arbetar medvetet för att ge tillfällen till lek som får fortgå under ett längre
tag, utan onödiga avbrott. Det finns en medveten gruppindelning som gör att en del barn
kan leka inne medan andra går ut på gården. Om leken stagnerar försöker pedagogerna ge
näring till leken genom tips och idéer. Småbarnens lek blev mycket inspirerade av
temaarbetet om älgen. Förskolan har planerat gemensamma lekar, rörelse- och sånglekar.
Syskonavdelningen har döpt om rummen t.e.x. lugna rummet för att inte låsa fast och
begränsa och styra barnens fantasi. Pedagogerna observerar barns lek för att kunna ge
stöttning och uppmärksamhet till de barn som har svårare med lekkoderna.
Analys
Genom material, gemensamma lekar och temaområden inspireras barnen till lekar. Även
ommöblering ger barnen möjlighet till nya lekar. De barn som har svårt med lekkoderna
uppmärksammas och stöttas. Gruppindelningarna har varit bra och gett barnen utrymme
för fantasi och samspel.
SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND
Beskrivning
Den dagliga kontakten vuxna-barn och barn-barn är viktig, Att uppmärksamma varandra
och ge feed-back och beröm hör till den dagliga samvaron. Barnen ska känna att de har
närvarande vuxn,a som ser och hör och som kan ge återkoppling, då barnen på ett bra sätt
lärt sig kompromissa och att lösa konflikter. Barnen får träna demokrati genom att rösta
om enklare saker. Ett värdegrundsarbete med s.k. ”Kompiskort” har använts på
småbarnsavdelningen. Där har barnen arbetat med: att vänta på sin tur, att säga förlåt och
stopp. De äldre barnen tar haft filmer som grund för samtal kring bl.a. vänskap.
I lek och samlingar tränar barnen på att fungera enskilt och i grupp. Förskolan har
samlingar i både stor och liten grupp där alla får komma till tals. För att försöka fånga
barnens sampel, jämställdhet och genustänkande har barnens lekar observerats.
Analys
Samtalen vid hämtning och lämning, samtalen vid matborden lägger grunden till social
kompetens och skapar goda relationer. Kompiskorten och filmerna har resulterat i att
barnen ökat sina färdigheter i socialt samspel. Genom observation av barnens lekar
kunde pedagogerna se att barnen leker genusblandat och att pojkar kan vara både
mammor eller prinsessor i leken.
Grön Flagg arbetet skapar respekt och ansvar för vår miljö.
HÄLSA /RÖRELSE
Beskrivning
Barnen får vistas ute varje dag och förskolan har en längre utedag/månad. Under
vintertiden ges barnen möjlighet till att åka skidor och skridskor. Planerade gymnastikoch rörelsepass är ofta återkommande. Barnen har ibland uppvisning för varandra.
Närmiljön är omväxlande och inspirerande med skog, gräs, öppna ytor. Pedagogerna
deltar i lekar med boll och hopprep vilket visar man är positiva till hälsa och rörelse.
Måltiderna på förskolan är viktiga och för de äldre barnen finns det en matvärd varje dag
som dukar, hämtar maten och berättar vad som bjuds från köket denna speciella dag.
Förskolan har egen kokerska anstölld.
Analys
Förskolan har ett arbetssätt för att berika barns möjligheter till hälsa och rörelse under
alla årstider. Närmiljön inspirerar både pedagoger och barn. Förhållningssätett visar att
pedagogerna är positiva till rörelse / aktiviteter.
Maten på förskolan är varierad och i det mesta hemlagad.
PERSONALENS ARBETSMILJÖENKÄT
Resultat och analys
Personalen tycker om att gå till arbetet och de känner att de har inflytande och
påverkansmöjligheter. De stora barngrupperna och höga ljudnivåer upplevs dock bidra
till ökad stress i arbetet. Målen är tydliga för personalen, arbetet känns stimulerande och
man behandlas med rättvisa och respekt. Fortsatt satsning på gemensam
kompetensutveckling för hela arbetslaget skulle bidra till ökad utveckling och
måluppfyllelse. Det råder en god stämning på arbetsplatsen och flexibiliteten inför
förändringar är stor. Chefen är lätt att nå och informationen fungerar bra ut till enheten.
Önskemål finns om fortsatta pedagogiska diskussioner och reflektioner på
arbetsplatsträffar. En sak som personalen upplever att förvaltningen behöver förbättra är
bemanning och personalutveckling på lång sikt.
FÖRÄLDRAENKÄT
Resultat och analys
Ungefär 50% av vårdnadshavarna besvarade enkäten. Utifrån svaren har vi dragit
följande slutsatser.
Föräldrar känner sig mycket nöjda med förskolans arbete de upplever att barnen känner
sig trygga. Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet som präglas av uppmuntran
och lust och lägger grunden till värdefulla kunskaper. En del föräldrar vill gärna ha mer
information vid lämning och hämtning; ex.vis om hur dagen förflutit, hur barnet ätit m.m.
medan andra föräldrar tycker att de har nog med information. Ingen förälder upplever att
någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
SAMMANFATTANDE ANALYS
Det som har fungerat extra bra under året har varit att pedogogerna medvetet delat upp
barnen i smågrupper. Kompiskorten och värdegrundsarbetet utifrån de olika materialen
var inspirerande för både barn och pedagoger. Via kompiskorten har pedagogerna
integrerat flera strävansmål från läroplanen på ett strukturerat och lustfyllt sätt.
Kompiskorten har under hela året varit grunden för temaarbetet och eftersom korten varit
synligt uppsatta på väggen har alla gemensamt och återkommande kunnat reflektera över
arbetet tillsammans med barnen. De barn som till hösten ska börja i förskoleklass har en
tid haft egna samlingar. Barnen har fått extra utmaningar och de har fått känna sig
uppmärksammade.
FRAMGÅNGSFAKTORER





Ett gemensamt övergripande temaarbetet om ”Ålgen” utmynnade i samarbete
över avdelningsgränserna. Arbetet genomfördes på olika nivåer utifrån barnens
ålder och blev förskolans första praktiska arbete med pedagogisk dokumentation.
Ett årstema med matematik. Inom olika temaområden har
matematikglasögonen funnits med hos både barn och pedagoger. Föräldrar har
märkt att detta satt spår hos barnen och deras matematiska tänkande.
Adventskalender med matematikuppgifter, närvarolistor med klädnypor och
ringar som räkningsmaterial har funnits med.
Det har varit vikigt att involvera föräldrar i temaarbete med närmiljö.
Familjen/barnen har fått låna hem förskolans kamera för att fotografera och visa
för sina kamrater var/hur de bor.
Inför utvecklingssamtalet har föräldrar och barn gemensamt fått besvara/gå
igenom barnenkäten.
Figurerna Bamse och Skalman har fått följa med barnen på
småbarnsavdelningen hem. De har sedan kunnat berätta vad de fått uppleva
tillsammans med barnet under helgen.
ÅTGÄRDER INFÖR KOMMANDE LÄSÅR






Förskolan ska fortsätta arbeta för att engagera föräldrar i det pedagogiska
arbetet
Fokus ska ligga på språk och kommunikation
 Besöka biblioteket i mindre grupper
 Uppmärksamma Emil 50 år
 Planerad sagoläsning i smågrupper under dagen
 Läsa sagor utan bilder för de äldre barnen
Medvetet dela in barnen i smågrupper
Arbetet med matematik fortsätter
Jobba med ett längre temaområden
Grön Flagg-arbetet fortsätter