Diamantopoulou svarar ´live´ pn webbfrngor om

,3
Bryssel den 18.10.2002
'LDPDQWRSRXORX VYDUDU ´OLYH´ Sn ZHEEIUnJRU RP
PXVOLPVNDNYLQQRUL(XURSD
.RPPLVVLRQVOHGDPRW $QQD 'LDPDQWRSRXORX PHG DQVYDU I|U V\VVHOVlWWQLQJ
RFK VRFLDOSROLWLN NRPPHU DWW GHOWD L HQ ,QWHUQHWNRQIHUHQV WRUVGDJHQ GHQ
RNWREHUI|UDWWGLVNXWHUD´0XVOLPVNDNYLQQRUL(XURSHLVNDXQLRQHQ´
.RQIHUHQVHQlUHQGHODY(8VDUEHWHPHGDWWPRWDUEHWDGLVNULPLQHULQJRFK
IUlPMDOLNDP|MOLJKHWHURFKGHQDQRUGQDVHIWHUGHWDWW$QQD'LDPDQWRSRXORX
Q\OLJHQ IOHUD JnQJHU EHV|NW GH SDOHVWLQVND RPUnGHQD RFK ,VUDHO 8QGHU
NRQIHUHQVGDJHQ NRPPHU OLQMHUQD DWW YDUD |SSQD IUnQ NO ±
FHQWUDOHXURSHLVNWLG
Enligt Anna Diamantopoulou lever européerna i enlighet med vissa principer och
regler särskilt när det gäller mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och
män samt icke-diskriminering. Hon sade också att även om det är sant att
européerna måste respektera muslimernas sätt att leva, måste de muslimer som
lever i Europa också respektera de europeiska principerna och reglerna.
För närvarande förs laddade debatter om islam och Europa, de muslimska
kvinnornas roll och framtoning i Europa samt om hur muslimska kvinnor lever i EU.
Dessa debatter omfattar ett stort antal olika ämnen, inbegripet mänskliga rättigheter,
kulturell mångfald, tvärkulturell dialog, religion, ras- och könsfrågor. EU har
uppmanat europeiska och nationella institutioner och organ samt de muslimska
samfunden själva att motarbeta främlings- och islamfientlighet samt att förstå de
muslimska kvinnornas behov, prioriteringar och krav. Mer måste göras för att kunna
identifiera de problem som dessa kvinnor ställs inför när de får tillgång till arbete och
utbildning. Muslimska kvinnor kan också spela en positiv roll genom att lösa
konflikter inom den muslimska världen. Konferensen syftar till att bidra till dessa
debatter.
Att motarbeta diskriminering och att främja lika möjligheter har alltid prioriterats på
EU:s dagordning. Under de senaste fem åren har EU intensifierat sitt arbete genom
en stark lagstiftning. Artikel 13 i Amsterdamfördraget ger EU särskilda befogenheter
att ta itu med många slag av diskriminering, inbegripet på grund av religion eller
övertygelse. En lagstiftning om icke-diskriminering har redan införts. Lagstiftningen
kommer att träda i kraft nästa år och kräver avsevärda förändringar i de flesta av
medlemsstaterna. Kandidatländer som har ansökt om att få ansluta sig till EU måste
också införliva denna lagstiftning i sin nationella lagstiftning före anslutningen.
Ytterligare praktisk information om hur man deltar i konferensen finns på den
särskilda webbsidan om ZHEVWUHDPLQJ på adressen
http://europa.eu.int/comm/commissioners/diamantopoulou/webstream_en.html.
%DNJUXQG
Europeiska kommissionens handlingsprogram för att bekämpa diskriminering
(se http://europa.eu.int/comm/employment_social/fundamri/prog/index_en.htm)
som löper från 2001–2006 och har en budget på 100 miljoner euro, uppmuntrar
medlemsstaterna att stödja utveckling av effektiva åtgärder för att bekämpa
diskriminering både på nationell och lokal nivå och genom det civila samhället.
Annan EU-politik och andra EU-program bidrar också till kampen mot rasism.
Utbildnings- och ungdomsprogram syftar till att främja interkulturellt lärande och
tolerans genom att sammanföra ungdomar med olika bakgrund. Europeiska
flyktingfonden ger ekonomiskt stöd för mottagande, integration och frivillig
repatriering av personer som behöver internationellt skydd. Kampen mot rasism och
främlingsfientlighet är en av prioriteringarna i EU:s initiativ för demokrati och
mänskliga rättigheter i tredje land. Genom Phare-programmet finansieras projekt
som syftar till att förbättra situationen bland romer i central- och östeuropeiska
kandidatländer.
För närvarande uppmanas medlemsstaterna att anta kommissionens förslag till
rambeslut om polisiärt och straffrättsligt samarbete för att bekämpa rasism och
främlingsfientlighet.
2