Som hjälp för odlaren finns en checklista

Utgivningsdatum 2015-04-27
2.12 RISKBEDÖMNING FÖR VATTEN I ODLINGSFÖRETAG.
Odlaren har alltid ansvar för att det vatten som används i produktionen inte medför en livsmedelsrisk för
konsumenten. Med ansvaret följer att man ska kunna visa att man försökt bedöma om det finns några risker
förknippade med det vatten som används. De användningsområden som ska bedömas är
 bevattning,
 behandling med växtskyddsmedel, som blandats ut med vatten
 sköljning, tvättning, duschning och spritning av färdiga produkter
 rengöring av utrustning, material och arbetsytor som kommer i kontakt med färdiga
produkter.
Denna checklista ger riktlinjer för hur man kan bedöma och hantera de risker som förknippas med
användning av vatten i ett odlingsföretag.
BESKRIVNING AV PRODUKT
Vid bedömning av kontamineringsrisker från vatten som används för bevattning eller tvättning av produkt
måste hänsyn tas till produktens egenskaper och användningssätt.
En avgörande egenskap är om den färdiga produkten kan konsumeras utan beredning, eller om produkten
alltid kokas eller tillagas i ugn. T.ex: palsternacka och potatis.
För produkter som kan konsumeras färska är det producentens ansvar att förvissa sig om att produkten
också är duglig och säker för konsumenten. De flesta produkterna inom frukt&gröntsortimentet kan räknas
in i denna kategori t.ex:
o
Salladsgrönsaker, dvs. alla typer av bladgrönsaker som spenat, huvudsallat, bladsallat och
babyleaf, men också gurka, tomat, paprika och liknade, där produkterna äts utan någon
form av beredning eller upphettning.
o
Frukter och bär för färskkonsumtion.
o
Grönsaker och rotfrukter som konsumeras både råa och efter beredning/ kokning, t.ex.
vitkål, blomkål, broccoli, purjo, lök, morot, kålrot
SÄKRA VATTENKÄLLOR OCH BEDÖMNING FÖR OLIKA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN.
I en del företag används dricksvatten från allmänna/ kommunala vattenverk i hela eller delar av
verksamheten. Den/ de delar av verksamheten där sådant vatten används kan undantas från
riskbedömningen under förutsättning att
 ledningssystemet från anslutningspunkt till användning inte bedöms försämra vattenkvaliteten
 vattnet inte lagras i en reservoar innan användning
Egna vattenkällor kan också bedömas som säkra, t.ex. djupa borror, om de säkrats från infiltration och om
de under flera års drift visat sig ha en stabil hygienisk kvalitet, som verifieras med analyser från godkänt
laboratorium.
Även om vattenkällan alltså kan bedömas som säker ska alltid den slutliga riskbedömningen göras vid den
punkt där vattnet tas till användning, dvs. spridarmunstycket till tvätt-och sköljningsutrustning, spridaren på
bevattningssystemet etc.
I Finland: Se bilaga (s. 5) med Eviras krav gällande vattenkvalitet inom primärproduktion av vegetabilier.
SIGILL KVALITETSSYSTEM AB 105 33 Stockholm | Tel 08-787 59 50 | [email protected] | Org.nr 556530-8979 | www.sigill.se
© Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill Kvalitetssystem AB, Stockholm, Sverige.
1(5)
Utgivningsdatum 2015-04-27
RISKBEDÖMNING FÖR VATTENTÄKT
Gör riskbedömningen sidorna 2-3 skilt för varje typ av vattentäkt som används i produktionen.
När vatten från en och samma källa används för flera syften, ska alltid det användningsområde som är mest
avgörande i riskbedömningen bestämma kvaliteten på det vatten som används.
Typ/benämning av vattentäkt som utvärderas: _______________________________
djupborrad
ytvatten; bäck. å, sjö,
vattenverk:_________
annat grundvatten
bevattningsdamm
annat: ______________
Vattentäktens användningsområden:
bevattning
underbevattning
sköljning/spritning/nedkylning
tvättning av produkter
växtskydds-/ växtvårdsmedel
rengöring av utrustning, material och arbetsytor
övrig städning och rengöring
Ja
Nej
Ej
relevant
Kommentarer och åtgärdsförslag
Hantering och lagring av sväm- och stallgödsel, slam,
biogödsel samt latrin, septitank och avlopp.
Sker hantering och lagring så att det inte
finns risk för läckage till vattenkälla/ -täkt?
Är lagringsutrymmen utformade och
underhållna för att motstå kraftiga regn?
Har vattenkällan skydd mot föroreningar
som uppstår i tillrinningsområdet utanför
företaget?
Andra föroreningar från omgivningen.
Är vattentäkten skyddad och säkrad från
påverkan och infiltration från föroreningar i
omgivningen, t.ex.:
• Dagvatten och avrinning från vägar?
• Andra källor (t.ex. läckande oljetankar,
industriutsläpp,)
• Oförsiktig spridning av växtskyddsmedel
• Oförsiktig spridning av gödsel
• Avfallsdeponier
Har vattentäkten under året varit skyddad
från översvämningar som lett till förorenat
vatten?
Är vattentäkten skyddad från föroreningar
som kommer från djur/-spillning, t.ex:
• fåglar
• husdjur
• andra djur; (ex. gnagare)
• Förhindras betande djur kommer i direkt
kontakt med vattentäkt?
• Är vattenkällan skyddad mot föroreningar
orsakade av gödsel från betande djur även
i tillrinningsområdet utanför företaget?
SIGILL KVALITETSSYSTEM AB 105 33 Stockholm | Tel 08-787 59 50 | [email protected] | Org.nr 556530-8979 | www.sigill.se
© Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill Kvalitetssystem AB, Stockholm, Sverige.
2(5)
Utgivningsdatum 2015-04-27
RISKBEDÖMNING FÖR BEVATTNING
Ja
Nej
Ej relevant
Kommentarer och åtgärdsförslag
Utrustning och spridningsteknik
Underhålls bevattningssystemen så att
föroreningar via utrustningen (för
spridning, uttag eller lagring) förhindras?
Rörledningar förvaras så att de inte
kontamineras av gödsel, skadedjur,
kemikalier etc.?
Används bevattningsteknik som medger
att vattnet inte träffar ätliga delar av
produkten?
Kan vattning i anslutning till skörd, göras
utan risk för jordstänk eller nedsmutsning
i samband med skörd och hantering i
samband med skörd?
RISKBEDÖMNING FÖR SPRIDNING AV VÄXTSKYDDSMEDEL OCH VÄXTVÅRDSMEDEL
Ja
Nej
Ej relevant
Kommentarer och åtgärdsförslag
Beaktas även vattnets kvalitet för
karens-tiden mellan sista behandling och
skörd?
Rengörs spruta/ appliceringsutrustning
efter varje behandling?
Är vattenreservoar för påfyllning av
spruta/ appliceringsutrustning täckt och
skyddad mot fåglar och skräp?
Kontrolleras och rengörs
vattenreservoaren regelbundet för att
minimera risk för kontaminering?
Bedöms vattenkällan vara lämplig för angivna användningsområde/-en och produkter under den tid då
uttag av vatten görs?
ja
nej
osäker
Åtgärder då vattenkvaliteten bedöms som osäker
Tillämpas tidsfrist för säker bevattning;
mellan sista bevattningstillfälle och
skörd?
Har vattenprov tagits ut för hygienisk/
mikrobiologisk analys?
SIGILL KVALITETSSYSTEM AB 105 33 Stockholm | Tel 08-787 59 50 | [email protected] | Org.nr 556530-8979 | www.sigill.se
© Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill Kvalitetssystem AB, Stockholm, Sverige.
3(5)
Utgivningsdatum 2015-04-27
Uttag av prov till analys av vattenkvalitet
Ja
Nej
Ej
relevant
Kommentarer och åtgärdsförslag
Har laboratoriets anvisningar för uttag
och leverans av prov följts?
Har tillräckligt många prov tagits ut för
analys för att säkerställa att noterade
risker kan hanteras?
Har orsaken till eventuella brister i den
mikrobiologiska vattenkvaliteten utretts
och åtgärder vidtagits?
Uppfyller bevattningsvattnet åtminstone
de mikrobiologiska kriterierna för
badvattenkvalitet?
Används enbart vatten av dricksvattenkvalitet vid bevattning 48 timmar
eller mindre före skörd?
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING.
Företagets användning av vatten har bedömts för angivna produkter och användningsområden.
Bedömningen visar att:
Inga ytterligare åtgärder behöver vidtas för att förhindra produktkontaminering från vatten
Åtgärder angivna i checklistan behöver vidtas för att säkerställa och kontrollera risker för kontaminering
av vatten
______________
________________________________________________
Datum
Underskrift
Notera plats för förvaring av analysprotokoll:
____________________________________________________________________
SIGILL KVALITETSSYSTEM AB 105 33 Stockholm | Tel 08-787 59 50 | [email protected] | Org.nr 556530-8979 | www.sigill.se
© Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill Kvalitetssystem AB, Stockholm, Sverige.
4(5)
Utgivningsdatum 2015-04-27
I Finland gäller följande minimikrav på vattenkvalitén inom primärproduktion av livsmedel:
(Förordningen om primärproduktion 1368/2011)
Allmänna krav på bevattningsvatten
Inget vatten som används för bevattning (inte heller recirkulerat bevattningsvatten) får
innehålla främmande lukt, smak eller mikrober, parasiter eller främmande ämnen i den
grad att det kan utgöra en risk för produkternas eller av dem tillverkade livsmedels
säkerhet. Den som använder vatten för produktion av vegetabilier ska sensoriskt bedöma
vattnets lukt, färg och mängden blågröna alger.
Specifika krav på bevattningsvatten som träffar ytan på växtens ätliga delar
Sådant bevattningsvatten, som vid bevattning kommer i direkt kontakt med ytan på
växtens ätliga delar, ska undersökas minst med tre års mellanrum samt innan en brunn
eller annan egen vattenkälla tas i bruk. Ur vattnet ska analyseras minst Escherichia coli –
bakteriehalten och halten av intestinala enterokocker. Det undersökta bevattningsvattnet
får inte ha Escherichia coli –bakterier mer än 300 cfu/100 ml, intestinala
enterokocker mer än 200 cfu/100 ml, avvikande färg eller lukt eller massförekomst av
blågröna alger.
Vattenundersökningarna ska göras i ett godkänt egenkontrollaboratorium, i ett
laboratorium godkänt för undersökning av myndighetsprover eller i ett nationellt
jämförelselaboratorium. Resultatet från undersökning som görs för ibruktagning av vatten
ska förvaras permanent. Resultat efter ibruktagning ska förvaras minst fem år.
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien i primärproduktion av
livsmedel
Allmänna krav på vatten för rengöring av ytor
Vatten som används för rengöring i primärproduktion får inte innehålla främmande lukt,
smak eller mikrober, parasiter eller främmande ämnen i sådan mängd att det kunde
utgöra en säkerhetsrisk för produkterna eller för livsmedel som utvinns av dem.
Specifika krav på vatten för tvätt och nedkylning av produkter
Vatten som används för tvätt och nedkylning av produkter från primärproduktion (även
recirkulerat tvätt- och nedkylningsvatten) skall gällande Escherichia coli –bakterier och
intestinala enterokocker fylla kraven i jord- och skogsbruksministeriets hygienförordning
för primärproduktion. Kvalitetskraven för vardera är 0 cfu/100 ml. Om man använder
hushållsvatten som levereras av vattenverket, behöver vattnet inte skilt undersökas. Men
om livsmedelsaktören behandlar vattnet (desinficerar, filtrerar), bör man reda ut behovet
av egenkontroll av vattnet. Vattenhanteringen får inte ge upphov till sådana förändringar i
produkten som strider mot livsmedelslagstiftningen.
Innan en vattenkälla tas i bruk skall från vattnet undersökas minst mängderna
Escherichia coli –bakterier och intestinala enterokocker. Efter ibruktagning ska kvaliteten
hos vattnet som används för tvätt och nedkylning undersökas regelbundet, minst med tre
års mellanrum.
Vattenundersökningarna ska utföras av ett laboratorium som är godkänt för
undersökningar vid egenkontroll. Förutom dessa undersökningar ska den som använder
vattnet sensoriskt bedöma vattnets färg och lukt. Undersökningsresultaten från
ibruktagningskontrollen av vattnet sparas permanent och resultat från
uppföljningsundersökningar i minst fem år.
SIGILL KVALITETSSYSTEM AB 105 33 Stockholm | Tel 08-787 59 50 | [email protected] | Org.nr 556530-8979 | www.sigill.se
© Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill Kvalitetssystem AB, Stockholm, Sverige.
5(5)