resultat
från fjärrvärmeforskningen
• Här visas vilka möjligheter som finns att använda långtidsvärmelagring som last
för kraftvärmesystem.
• I rapporten redovisas båda tekniska och ekonomiska förutsättning för att använda
långtidsvärmelager.
• De stora vinsterna med långtidslagring är att man kan öka elproduktionen i kraftvärmeverket sommartid och minska användningen av fossilt toppbränsle vintertid.
• I studien har tre olika typer av kraftvärmeproduktion undersökts liksom tre typer
av lagring.
• Slutsatsen är att den bästa ekonomin finns i system med oljepannor som topplast
och då med lager i bergrum.
2008:1
Värmelager kan lösa
produktionsproblem
Intresset för att bygga kraftvärme ökar och det
många energibolag som planerar att bygga
kraftvärmeverk. En viktig förutsättning för
att kunna producera värme och el samtidigt
är att det finns en avsättning för värmen. I
denna studie redovisas vilka möjligheter som
finns att använda långtidsvärmelagring som
last för kraftvärmesystem. Både tekniska och
ekonomiska förutsättningar för att använda
långtidsvärmelager i kraftvärmesystem har
blivit undersökta.
Med långtidsvärmelager eller säsongvärmelager menas ett värmelager som kan behålla
inlagrad värme med god värmekvalitet
under en längre period (exempelvis sex månader). Genom att använda säsongslagring
kan man på ett kraftvärmeverk producera
mer el sommartid och då lagra värmen istället för att kyla bort den. Vintertid använder
man värmen från lagret och den ersätter då
toppeffektpannorna, som oftast är oljepannor. Det finns därmed en tvådelad ekonomisk vinst från värmelagring, vilket mer än
väl borde räcka till för att täcka investeringen i lagret.
I studien har tre typer av kraftvärmeproduktion undersökts:
• System med biobränslebaserad kraftvärme
och biobränsle som topplast, ENA Energi AB
• Kraftvärmesystem baserat på avfall, olja och
biobränsle samt topplast med flis och olja,
Tekniska Verken i Linköping AB
• Avfalls- och naturgasbaserad kraftvärme
med olja i toppen, ett fiktivt system hos Tekniska Verken i Linköping AB.
De lagringsutrymmen som har undersökts är
bergrum, borrhål och gropvärmelager.
➜
���
�����������
��������
������
�������
����������
����������
för resultaten ansvarar
Heimo Zinko och Alemayehu Gebremedhin, ZW Energiteknik
vill du läsa mer
fullständig rapport
”Säsongsvärmelager i kraftvärmesystem”
rapport 2008:1 redovisar vilka möjligheter
som finns att använda långtidsvärmelagring som last för kraftvärmesystem.
Resultaten visar att den bästa ekonomin
finns i system med oljepannor som topplast.
Rapporten ”Kraftvärme med långtidslagring” av Heimo Zinko och Alemayehu Gebremedhin kan laddas ner utan kostnad
på www.svenskfjarrvarme.se/fjärrsyn
vill du veta mer
Kontakta Conny Håkansson, ansvarig för
kundanläggningar 08-677 27 17,
[email protected]
Fjärrsyn – forskning som stärker konkurrenskraften för fjärrvärme och fjärrkyla genom ökad
kunskap om fjärrvärmens roll i klimatarbetet och för ett hållbart samhälle, till exempel genom
att bana väg för affärsmässiga lösningar och framtida teknik.
Programmet drivs av Svensk Fjärrvärme med stöd av Energimyndigheten.
Slutsatsen är att den bästa ekonomin finns
i system med oljepannor som topplast. Att
ersätta topplastoljan (60 MW) vintertid är
den mest ekonomiska systemlösningen för
långtidslager i Linköping. För detta räcker
200 000 kubikmeter bergrum. Att ersätta
oljedriften i kraftvärmeverket med sommarvärme från Gärstadverket i Linköping är också
intressant. Ett bergrumlager på 3 000 000
kubikmeter klarar Gärstadverkets sommardrift
(100 MW) utan att behöva kyla bort värmeö-
Mer information finns på
www.svenskfjarrvarme.se/fjarrsyn
Telefon 08-677 25 50 • Fax 08-677 25 55
verskottet och utan att använda olja. När
värmelagret endast kan ersätta värme från
bioeldade topplastpannor är ekonomin mer
tveksam. Exemplet i Enköping visar att elpriset då spelar en avgörande roll.
Följden blir att det kan rent ekonomiskt vara
mer lönsamt att investera i ett värmelager än
att bygga en ny panna, som kanske mest ska
användas för toppeffekteldning.
