Sammanfattning av Hjärtrapporten 2014
Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärthälsoläget i Sverige. Med
Hjärtrapporten vill Hjärt-Lungfonden bidra till en ökad kunskapsnivå i samhället och att fler ställer sig bakom
kampen mot hjärt-kärlsjukdomar. Hjärtrapporten innehåller statistik och nyheter om hjärtsjukdom,
förebyggande arbete, vård och forskning.
Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och står för nästan 40 procent av
dödsfallen. Hela 1,4 miljoner svenskar lever med hjärt-kärlsjukdomar.
Dödligheten i hjärtinfarkt har halverats sedan 1996. År 2013 dog 7 678 personer med hjärtinfarkt som
underliggande eller bidragande dödsorsak. Även antalet som insjuknar i hjärtinfarkt har minskat
kraftigt, med undantag för gruppen medelålders kvinnor mellan 45 och 54 år där det inte har skett
någon nedgång. Samtidigt som dödligheten i akut hjärtinfarkt har minskat fortsätter dödligheten i
hjärt-kärlsjukdomar som hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar att öka.
Årets kvalitetsindex från kvalitetsregistret Swedeheart visar stora skillnader mellan landets sjukhus när
det gäller hjärtinfarktsvård. Västerviks sjukhus ligger i topp med 8,5 poäng av 11 möjliga. Största
förbättringen sedan året innan står Närsjukhuset i Köping för.
Bara 12 procent av landets sjukhus når målen för eftervården ett år efter en hjärtinfarkt. Under 2013
förbättrades resultaten, men nivåerna är fortfarande långt ifrån de 40 procent i måluppfyllelse som
Swedeheart bedömer är en rimlig nivå. Ökningen beror framför allt på att allt fler når målvärdet för
LDL-kolesterol. Skillnaderna är stora mellan sjukhusen i hur man når målen för eftervården.
Ekonomisk stress ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och död, i synnerhet bland män, enligt en ny
svensk studie som har fått stöd av Hjärt-Lungfonden. Ensamstående män utan ekonomisk marginal
hade fyra gånger högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar jämfört med sammanboende män med
ekonomisk marginal.
SCAPIS är en befolkningsstudie som har initierats av svenska forskare och som drivs i samverkan med
Hjärt-Lungfonden. Målet med SCAPIS är att kunna identifiera vem som riskerar att drabbas av hjärtoch lungsjukdom för att kunna sätta in individanpassad behandling. Redan nu har studien kunnat visa
på stora skillnader i hjärt-kärlsjukdomar mellan hög- och låginkomstområden. Fullt utbyggd blir SCAPIS
Sveriges största befolkningsstudie inom områdena hjärta, kärl och lungor.
Nästan var femte hjärtinfarktspatient med den allvarligare formen av infarkt (ST-höjningsinfarkt) tar
sig till sjukhuset på annat sätt än i ambulans. Detta trots att de redan i ambulansen kan få behandling
som kan minska skadan på hjärtat. För personer med den mindre allvarliga formen av hjärtinfarkt tar
nästan var tredje drabbad sig till sjukhuset i egen bil, i taxi eller till fots.
Andelen personer som har återinlagts på sjukhus på grund av någon form av hjärtsjukdom ett år efter
en hjärtinfarkt har sjunkit sedan 2006. Andelen ligger dock fortfarande på en hög nivå. År 2013 hade
19 procent av infarktdrabbade med diabetes återinlagts och 13 procent utan diabetes.
Forskningen visar att allt fler unga vuxna drabbas av hjärtsvikt, ett allvarligt tillstånd som cirka 200 000
svenskar lider av. Trots behandlingsframsteg ligger dödligheten inom fem år efter diagnos på cirka 50
procent. Personer med hjärtsvikt är en grupp som underbehandlas.
Forskningen förbättrar ständigt möjligheterna att rädda och förlänga liv. Bara under det senaste året
har forskare med stöd av Hjärt-Lungfonden utvecklat en metod att genom ultraljudsundersökning av
handleden upptäcka kärlförändringar som är en riskmarkör för hjärt-kärlsjukdomar. Forskare har även
upptäckt att sömnapné, andningsuppehåll i sömnen, är vanligare än man tidigare trott.
