Sverıgebılder 2014.
Resultat och slutsatser.
Bakgrund och syfte
I Svenska institutets uppdrag ingår att arbeta strategiskt för att öka intresset för och
främja en positiv inställning till Sverige, svensk kultur och samhällsliv i vid mening,
vilket kan sammanfattas i begreppet Sverigebilden.
Men hur ser Sverigebilden ut, och finns det verkligen en enhetlig nationell
självuppfattning eller rör det sig i själva verket om flera mer eller mindre
överlappande Sverigebilder som bärs av olika befolkningsgrupper? Sådana
nationella självbilder kan förväntas skilja sig sig på centrala sätt mellan olika
grupper beroende på värderingsmönster och livsstil.
Syftet med studien är att ge ett statistiskt kunskapsunderlag över hur den svenska
befolkningens Sverigebilder ser ut i dagsläget och hur den nationella
självuppfattningen varierar inom olika befolkningsgrupper.
Genomförande
Studien har genomförts genom en webbenkät riktad mot ett representativt urval av
slumpmässigt rekryterad respondenter som hör till den svenska allmänheten från 18
år och uppåt. Totalt har 4 309 intervjuer genomförts under perioden 3–26 mars
2014. Resultaten har vägts med avseende på kön, ålder, utbildning och partival för
att ytterligare förbättra tillförlitligheten. Frågeformuläret har utformats i samarbete
mellan Demoskop och Svenska institutet.
Ansvariga för undersökningen inom Svenska institutet var Agnes Gudmundson
Lidbeck och Helena Olla Grimault. Demoskops konsulter var Peter Santesson och
Camilla Sandström.
Svenska institutet
Slottsbacken 10
Box 7434
10391 Stockholm
Sweden
T +46 (0)8 453 78 00
[email protected]
www.si.se
www.sweden.se
Svenska institutet är en statlig myndighet som verkar för att
öka omvärldens intresse och förtroende för Sverige. Genom
strategisk kommunikation och utbyte inom kultur, utbildning,
vetenskap och näringsliv främjar vi samarbete och långsiktiga
relationer med andra länder.
Resultat och slutsatser
Tre bilder av Sverige
Uppfattningarna om vad som karaktäriserar Sverige kan i viss utsträckning sägas
gruppera sig i tre kluster, där uppfattningar inom på en punkt samvarierar med att
man också är benägen att ha en viss uppfattning om något annat område. Det vill
säga en förutsägbarhet i hur olika uppfattningar hänger samman med varandra och
vilka grupper som bär på sådana bilder.
Sverigebild 1: Sverige har ett bra samhällsklimat. Bilden karaktäriseras av en
positiv uppfattning om nuläget i Sverige vad gäller hur väl landet lyckas med att
prioritera olika normativa värden, som att sträva efter jämställdhet, leva miljövänligt
och motverka diskriminering. Bilden skulle kunna tolkas som uppfattningen att
Sverige redan i dag ligger nära måluppfyllelse inom dessa områden. Denna
Sverigebild är vanligare bland höginkomsttagare och bland personer med mer
materialistiska värderingar medan den är ovanligare bland personer med mer
idealistiska värderingar.. Den är också vanligare bland alliansväljare, medan den är
ovanligare bland rödgröna väljare i allmänhet och Vänsterpartiets väljare i synnerhet.
Sverigebild 2: Sveriges internationella samarbete är viktigt. Här hittar man ett
kluster av svarande som särskilt betonar Sveriges roll på den internationella scenen.
Dels finns uppfattningen att internationella engagemang har varit till nytta för den
svenska samhällsutvecklingen. Dels finns uppfattningen att Sverige också utgör ett
föregångsland som därför bör ta ett särskilt ansvari globala frågor. Denna
Sverigebild är vanligare bland personer med idealistiska värderingar, ovanligare
bland materialister, och är särskilt överrepresenterad bland Folkpartiets och
Miljöpartiets väljare, medan den är ovanlig bland Sverigedemokraternas väljare.
Sverigebild 3: Sverige är kreativt, öppet och modernt. Detta är bilden av Sverige
som ett modernt land med en kreativ och förändringsvillig befolkning, en
kombination som erbjuder många möjligheter för den som har nya idéer. Bilden är
förhållandevis jämnt spridd bland många befolkningsgrupper. Intressant nog är
denna bild något vanligare bland personer över 65 år medan personer i spannet 30–
49 år inte tenderar att dela denna syn i riktigt samma uträckning.
Öppenhet för nya idéer
Det finns en bred uppfattning om att Sverige är ett öppet land, både vad gäller
möjligheter och vad gäller inställningen till nya influenser och idéer från andra
länder. En tydlig majoritet, 66 procent, anser att Sverige erbjuder goda möjligheter
att lyckas för den idérike och i samma storleksordning är gruppen som tycker att
idéer och internationella influenser fångas upp i Sverige. Den här synen är jämnt
spridd både mellan könen och är lika stor både bland personer med svensk och
utländsk bakgrund.
Samtidigt finns en tydlig skillnad mellan hur man beskriver sin egen öppenhet för
nya idéer och hur man uppfattar att svenskar i allmänhet förhåller sig till nya idéer
och lösningar. För egen del beskriver sig en stor majoritet, 78 procent, som positivt
inställda till det nya, men väsentligt färre tror att folk i allmänhet har samma
inställning. Värt att notera är att Sverige som land tycks ses som mer öppet för idéer
än svenskarna som befolkar detta land.
Tanken att svenska ungdomar skulle bli alltmer kreativa och självständiga vinner
däremot inte majoritetens bifall – 38 procent tror detta.
Kompromisser och samförstånd
Bilden av Sverige som ett land präglat av strävan efter samförstånd och
kompromisslösningar bekräftas i undersökningen. Uppfattningen att samförstånd och
kompromisser är bra och eftersträvansvärda för landet delas av 77 procent av
befolkningen, och är i stort sett lika vanlig bland såväl män som kvinnor och bland
såväl personer med svensk som utländsk bakgrund.
Två mönster syns i inställningen till samförstånd. För det första värderas strävanden
efter kompromisser högre ju äldre man blir. Åldersvariationen är påtaglig. Högst
värderar personer över 65 år betydelsen av kompromissvilja, medan den värderas
som lägst av svarande under 29 år. Skillnaden kan bero såväl på attitydförändringar
som följer med ökande ålder som på en generationseffekt där yngre generationer
successivt blir mindre kompromissinriktade.
För det andra skiljer sig synen på kompromisser mellan personer med materialistiska
och idealistiska värderingar. Idealistister ser kompromisser som mer värdefulla än
materialisterna gör. Däremot gör de motsatt bedömning om hur vanligt det är med
kompromisser i dagsläget. Materialister uppfattar Sverige som mer präglat av
kompromisser än idealisterna gör. Samma skillnad syns också mellan män ock
kvinnor. Män uppfattar den svenska praktiken som mer kompromissinriktad än
kvinnorna gör.
Prioriteringar
Att sätta barnens behov i främsta rummet är en prioritering som vinner påfallande
bred uppslutning i alla befolkningsgrupper – de allra flesta ser detta som
högprioriterat, oavsett bakgrund. Men medan 81 procent beskriver detta som en
viktig prioritering i deras liv, anser blott drygt hälften så många (47 procent) att det
svenska samhället präglas av denna prioritering. Inom områden som är högt
prioriterade och står i fokus tenderar ofta utfallet att bedömas med mer kritisk blick.
Den låga uppfattningen om det svenska samhällets barnprioritering kan förväntas
återspegla det stora fokus på barnen som de svarande själva uppger.
Att leva miljövänligt och hållbart är en prioritering som också är allmänt spridd – 75
procent uppger detta som viktigt. Här syns tydliga skillnader, både mellan kön och
mellan grupper med olika värderingsmönster. Kvinnor prioriterar miljövänligt
leverne högre än män, och personer med idealistiska värderingsmönster prioriterar
det högre än materialistiskt orienterade personer gör. Medan miljöfokus är relativt
vanligt i alla grupper, får det ändå sägas vara något som särskilt präglar kvinnor och
idealister, medan andra delen av befolkningen inte engageras på samma sätt.
Än mer påtagliga skillnader syns i hur man prioriterar att motverka diskriminering
och negativa attityder mot etniska minoriteter. Dessa frågor engagerar idealister i
stor utsträckning medan materialistiskt orienterade personer inte ser sådana frågor
som lika viktiga. Kvinnor engageras också mer än män av detta, medan personer
med utländsk bakgrund prioriterar frågan i samma utsträckning so kvinnorna gör.
Präglas det svenska samhället av att motverka diskriminering? Här gör kvinnor den
mest kritiska bedömningen (44 procent anser det) medan personer med utländsk
bakgrund i större utsträckning tycker att samhället präglas av arbete mot
diskriminering (50 procent) medan männen i störst utsträckning tycker att samhället
präglas av detta (55 procent). Återigen syns mönstret att inom de frågor som
engagerar en själv mest gör man också den hårdaste bedömningen av samhällets
engagemang eller brist på engagemang.
Samma mönster kan också noteras i synen på jämställdhetsarbete. Kvinnor
prioriterar frågan högre än män, medan män i klart större utsträckning anser att
samhället i stort präglas av jämställdhet mellan könen.
Samhällsförändringar – går de för fort?
Synen på samhällsförändringar skiftar beroende på vilket slags förändringar det
gäller. Förändringar och nya lösningar inom ”mjuka” sektorer – välfärdsområden
såsom vård, skola och omsorg – är välkomna. Här kan man notera en tydlig
dominans för uppfattningen att förändringarna går för långsamt. Man vill ser fler
nyheter och innovationer. Förändringsviljan i välfärdsfrågor är jämnt spridd över
befolkningen, Unga som gamla, idealister som materialister, öppenhet för nya
välfärdslösningar syns i alla grupper.
Ser man däremot på attityden till nya tekniska lösningar i vardagen skiftar bilden.
Det syns ingen längtan efter att få sin vardag revolutionerad med helt nya tekniska
lösningar. I två grupper syns svagt negativa balansmått nämligen bland kvinnor och
personer med idealistiska värderingar som kombinerar dessa med hög grad av
trygghetssökande. Värt att notera är att inte heller i gruppen unga under 29 år visar
något positivt balansmått. Bilden av denna åldersgrupp som särskilt teknikhungrig
bekräftas inte i undersökningen. De är tämligen nöjda med den fart som den tekniska
förändringen håller redan i dag.
Stolthet och Sverigeberättelser
Vad gör en särskilt stolt över att bo i Sverige? Topptrion kan sammanfattas som
demokrati- och välfärdsfrågor. Det är politiska och sociala fri- och rättigheter som
tydligt särskiljer sig som vanligaste stolthetsfaktorer. I en mellanposition finns
svenska uppfinningar, något som särskilt väcker stolthet bland män. Därefter följer
en svans av faktorer som storleksmässigt ligger på snarlika och tämligen låga nivåer:
sådant som svenskt kulturliv, svenska idrottare och svenskt kulturarbete. Den
svenska monarkin framstår inte som särskilt central i denna del av den nationella
självbilden.
Det är tänkbart att den bild man själv väljer att förmedla av Sverige i samtal med
någon som inte varit här skiljer sig från ens privata källor till stolthet. Vad skulle
man välja att berätta om? Undersökningen visar dessa båda ting i praktiken ligger
nära varandra. I stora drag skulle man även berätta om det man själv är stolt över:
Sveriges samhällssystem och välfärd. På den här punkten kan man dock notera att
det blir något fler som skulle tala om svensk historia, svensk kultur och svenska
idrottare, medan färre skulle prata om Sveriges pressfrihet även om de privat känner
stolthet över den. Sveriges miljöarbete och det svenska näringslivet är däremot inga
prioriterade samtalsämnen i sådana internationella möten.
Vad är mest karaktäriserande för Sverige? När man ombeds att svara vilka
egenskaper som man tycker är särskilt utmärkande för landet är det fri- och
rättighetsfrågor som kommer i topp. Starka demokratiska värderingar och respekt för
mänskliga rättigheter intar en särställning som mest typiska. I ett mellanskikt
återfinns respekt för lagar och regler och för medborgarnas rättigheter. En intressant
åldersskillnad syns här. Äldre tenderar att ha en högre uppfattning om Sverige som
särskilt präglat av dessa rättighetsfrågor, medan den yngsta gruppen har den mest
kritiska uppfattningen. I synnerhet när det gäller synen på Sverige som präglat av
respekt för mänskliga rättigheter går åsikterna isär. Bland äldre svarande anser
närmare 80 procent detta, bland yngre svarande ligger siffran på under 60 procent.
Vissa faktorer sticker ut som särskilt lågt rankade, det vill säga inte särskilt
Sverigetypiska, nämligen ett land som bidrar till hållbar utveckling i världen, ett bra
land att investera i och ett land med ovanligt stark fokus på kultur, konst och kreativa
näringar.
Samhörighet
Svenskar tenderar i första hand att känna stark samhörighet med andra människor i
Sverige (45 procent), i andra hand med andra i lokalsamhället (35 procent). Det vill
säga identifikationsmässigt vi i första hand svenskar, i andra hand ortsbor.
Europaidentifikationen är markant svagare , 18 procent känner stark identifikation
med människor i Europa.
Samhörighetskänslorna varierar tydligt med åldern. Ju äldre man är desto starkare
samhörighet med andra upplever man. Rangordningen mellan
identifikationsgrupperna är i stort densamma i alla åldersgrupper: i första hand
Sverige, därefter i fallande ordning lokalsamhället, landskapet där man bor, Europa
och slutligen andra delar av världen. Ett intressant mönsterbrott syns dock: gruppen
yngre under 29 år identifierar sig i något större utsträckning med andra människor i
Europa än vad som skulle kunna förväntas. En naturlig tolkning är att yngre här i
större utsträckning har präglats av det svenska EU-inträdet och internationaliseringen
av det svenska samhället.
