Det fortsatta
arbetet för ett socialt
hållbart Malmö
– uppföljning av 2016 års verksamhet
STADSKONTORE T
© Malmö stad 2017
Upprättad: 2017-04-18
Version: 1.0
Ansvarig: Anna Balkfors, Lisa Gunnefur, Susanne Abramsson
Förvaltning: Stadskontoret, Välfärdsavdelningen
Enhet: FoU socialt hållbar utveckling
Grafisk design och illustration: Tapper Geist
2
STA DS KONTORE T
Det fortsatta
arbetet för ett socialt
hållbart Malmö
– uppföljning av 2016 års verksamhet
STADSKONTORE T
4
STADS KONTORE T
Innehåll
Sammanfattning
Disposition av rapporten
Bakgrund
6
7
9
Organisering av arbetet
10
Styrgrupp för social hållbarhet
10
Det koordinerande stödet
10
Tillvägagångssätt för 2016 års uppföljning 11
Uppföljning av utredningsuppdrag efter Malmökommissionen
11
Uppföljning av årsanalyserna
12
Uppföljning 2016 – resultat
15
Uppföljning av utredningsuppdrag efter Malmökommissionen
15
Genomlysning utifrån Kommunfullmäktiges 9 mål
15
Genomlysning utifrån nämndernas årsanalyser
18
Hållbarhetsrapport 2016 29
Diskusssion 30
Sammanfattande reflektion av årsanalyserna 2016
30
Det fortsatta arbetet 32
BILAGA 1. SAMMANSTÄLLNING AV UTREDNINGSUPPDRAG
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
5
Sammanfattning
Stadskontoret har i enlighet med kommunstyrelsens beslut (STK-2013-145) följt upp ”Det
fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö”. Föreliggande uppföljningsrapport är den
tredje i ordningen och avser 2016 års arbete. Uppföljningen har fokuserat på att dels följa
upp i vilken utsträckning Malmökommissionens två övergripande rekommendationer
omsatts av Malmö stads nämnder och dels i vilken utsträckning de 30-talet utredningsuppdrag som olika förvaltningar och nämnder ansvarar för är genomförda.
För att få en bild av utvecklingen av de två övergripande rekommendationerna: socialt
investeringsperspektiv och demokratiserad styrning genom kunskapsallianser har en
analys genomförts av samtliga nämnders årsanalyser. Analysen visar en tydlig förflyttning
sedan förra årets uppföljning avseende medvetenheten om sociala och ekonomiska
villkor och om betydelsen av likvärdiga förutsättningar för tillgång till de välfärdstjänster
som kommunen ansvarar för. Nämnderna redovisar i betydligt större utsträckning än
föregående år aspekter avseende jämlikhet.
Uppföljningen vittnar också om att en förflyttning avseende den övergripande rekommendationen om att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i
levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. Det förefaller dock finnas ett fortsatt
behov av stöd för att utveckla metoder och verktyg för ett socialt investeringsperspektiv.
När det gäller den övergripande rekommendationen; Förändra processerna genom
att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning märks en tydlig förflyttning. Vid
förra årets uppföljning beskrev ett antal nämnder hur man arbetar med kunskapsallianser,
men nu gör man det genomgående. Det finns en varierande beskrivning av motiven
till kunskapsallianser. Syftet är att åstadkomma förbättringar genom förändrat arbetssätt
med mer demokratisk styrning. Att samarbeta och/eller ha medborgardialoger är inte
det samma som att ingå en kunskapsallians för att förstå orsaker till problem, identifiera
lösningar/arbetssätt och arbeta med lösningar i samverkan. Det som framträder tydligare
än vid förra årets uppföljning är att flera nämnder skriver om vad kunskapsallianser
genererat för resultat och de för samtidigt resonemang om svårigheter att beskriva
resultat och effekter.
Sammanställningen av status gällande de särskilda utredningsuppdragen som
kommunstyrelsen beslutat om visar att majoriteten har slutförts/är avslutade. 27 av utredningsuppdragen har slutförts att jämföras med 16 föregående år (grönt trafikljus). Fyra av
utredningsuppdragen fortlöper planenligt, men är inte avslutade. Detta att jämföra med
15 föregående år (gult trafikljus). Årets uppföljning visar att ett uppdrag inte påbörjats. Det
gäller uppdraget ”Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden”. En
omfattande stadsomvandlingsprocess i Amiralstaden är påbörjad, men att göra en social
konsekvensbedömning förutsätter att det finns konkreta förslag att utgå ifrån. Därför
betraktas utredningsuppdraget som ej påbörjat.
Uppföljningen har fokuserat på vad som gjorts och om det skett någon förflyttning
avseende de två övergripande rekommendationerna och fokuserar inte på om man kan
6
STADS KONTORE T
se någon effekt på hälsa och ojämlikhet i hälsa. Detta kommer den av kommunstyrelsen
beslutade tvärvetenskapliga utvärderingen att belysa. Utvärderingen ska ha en framåtsyftande ansats och fungera som ett stöd i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart
Malmö och omfatta tre delar. Dels att analysera processen och organiseringen av arbetet.
Dels analysera resultat och effekter av de initiativ som genererats ur Malmökommissionen och de beslut som kommunstyrelsen fattat för att dra slutsatser om framtida
prioriteringar. Utvärderingen ska också ge förslag på hur en modell för uppföljning av
effekter kan följas på lång sikt. Vidare ska utvärderingen generera ett lärandemoment
så att utvärderingen och analyserna tas till vara och används som en del i det fortsatta
utvecklingsarbetet för Malmö som en hållbar stad.
Uppföljningen av rekommendationerna sprungna ur Malmökommissionen ska från
och med 2017 ingå i Malmö stads ordinarie styr- och ledningssystem och föreliggande
uppföljningsrapport blir sannolikt den sista separata uppföljningen av detta slag.
I kommunstyrelsens budget för 2017 anges att Malmökommissionens arbete
kompletteras med en ambitiös satsning för att implementera Agenda 2030 och de 17
globala målen. En genomlysning av de 17 målen i relation till Malmökommissionens
72 rekommendationer har gjorts. Denna vittnar om att majoriteten av de 17 målen har
direkt bäring på förslagen från Malmökommissionen och det utvecklingsarbete som
nu pågår. Kommunstyrelsen har beslutat om att inrätta ett hållbarhetskansli. Detta
kansli kommer att ha en viktigt funktion för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart
Malmö och i arbetet att implementera FN:s Globala mål/Agenda 2030. Den organisation,
kontaktytor och infrastruktur som etablerats för att implementera rekommendationerna
från Malmökommissionen bör tas till vara i arbetet med att implementera Agenda 2030.
Disposition av rapporten
Uppföljningsrapporten inleds med en kort beskrivning av bakgrunden till uppföljningen,
hur arbetet organiserats utifrån stadskontorets koordinerande uppdrag och en kort
sammanfattning av vad som genomförts under året. Därefter presenteras tillvägagångssättet för 2016 års uppföljning och resultatet av denna. Avslutningsvis diskuteras ett
antal pågående processer med särskild betydelse för det fortsatta arbetet för ett socialt
hållbart Malmö.
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
7
Bakgrund
I mars 2014 (STK-2013-145) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av ”Det fortsatta
arbetet för ett socialt hållbart Malmö”, med utgångspunkt från förslagen från Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommunstyrelsen beslutade då att ställa sig bakom
Malmökommissionens två övergripande rekommendationer och att de ska vara vägledande för samtliga nämnder och bolag;
•
•
Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i
levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika
Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och
demokratiserad styrning.
Kommissionen föreslog 24 mål och 74 åtgärder. Dessa åtgärder delades upp i tre olika
kategorier;
1.
2.
3.
Utredningsuppdrag (nytt uppdrag från kommunstyrelsen).
Pågående arbeten (redan beslutade insatser och uppdrag i linje
med Malmökommissionens förslag).
Utvecklingsområden (arbetet inom ett område bör utvecklas).
Kommunstyrelsen beslutade också att stadskontoret skulle koordinera kommunens fortsatta
utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö samt att årligen återkomma med en rapport
om hur arbetet fortskrider. En första uppföljning av arbetet presenterades för kommunstyrelsen i april 2015 (STK-2015-350). Den byggde på intervjuer med förvaltnings- och bolagschefer och en uppföljning av utredningsuppdragen. Uppföljningen visade att flertalet
förvaltningar och något bolag arbetade i linje med Malmökommissionens intentioner.
Gällande utredningsuppdragen påbörjades dessa under 2014-2015. Vad gällde de uppdrag
som betecknas som utvecklingsområden och pågående arbete kunde konstateras att hälften
av förvaltningarna och bolagen angav att arbetet fortlöpte eller hade påbörjats.
Den andra uppföljningen, baserat på 2015-års arbete presenterades för kommunstyrelsen
i maj 2016 (STK-2016-267). Denna baserades på textanalyser av alla nämnders årsanalyser
för att se om det skett någon förflyttning utifrån Malmökommissionens två övergripande
rekommendationer och hur man beskriver arbetet med jämlik hälsa. Det framkom att
social hållbarhet fanns på agendan på ett tydligare sätt än vid föregående års uppföljning.
Särskilt tydligt framkom detta vad gäller de fysiska förvaltningarna/nämnderna som i större
utsträckning än föregående år beskrev aktiviteter kopplade till de övergripande rekommendationerna. Gällande uppföljningen av utredningarna betecknades 16 som slutförda,
15 som att de fortlöpte planenligt, men ej var avslutade och ett utredningsuppdrag som
avstannat eller ej påbörjas.
Kommunstyrelsen fattade två beslut baserade på uppföljningen av 2015 års arbete:
1.
2.
Att uppföljningen av rekommendationerna sprungna ur
Malmökommissionen från och med 2017 ska ingå i Malmö stads
ordinarie styr och ledningssystem.
Att uppdra åt stadskontoret att ta fram ett underlag för en
tvärvetenskaplig utvärdering av "Det fortsatta arbetet för ett socialt
hållbart Malmö" och återkomma till kommunstyrelsen med förslag.
Baserat på besluten ovan blir sannolikt denna uppföljningsrapport den sista av detta slag.
En diskussion om utvärderingen och uppföljningen i styr- och ledningssystemet presenteras i slutet av denna rapport.
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
9
Organisering
av arbetet
Styrgrupp för social hållbarhet
Stadsdirektören har tillsatt sju tvärsektoriella styr- och ledningsgrupper för olika
områden med representation från olika verksamheter. En av dessa styrgrupper är Styrgruppen för social hållbarhet. Styrgruppen leds av stadsdirektören och i gruppen ingår
direktörerna för stadsområde Söder, Norr och Innerstaden, sociala resursförvaltningen,
förskoleförvaltningen samt stadskontorets välfärdsdirektör och koordinatorn för arbetet.
Styrgruppens uppdrag har varit att stödja och följa arbetet för ett socialt hållbart
Malmö utifrån tidigare nämnda kommunstyrelseuppdrag samt utvecklingen av försörjningsstödsatsningen och skolbetygen. Styrgruppen, utökad med fastighetsdirektören
har även utgjort styrgrupp för uppdraget att ta fram en modell för samverkan med
fastighetsägare samt uppdraget att utreda möjligheten att samla ansvaret för att minska
hemlöshet i Malmö.
Det koordinerande stödet
Stadskontoret har ansvarat för koordinering och uppföljning av ”Det fortsatta arbetet
för ett socialt hållbart Malmö”. Det innefattar de beslut som kommunstyrelsen fattat i
ärendet STK-2013-145, men inbegriper inte stadens arbete med social hållbarhet i stort.
I uppdraget har ingått att följa upp verksamheten gällande social hållbarhet. En uppföljningsrapport baserat på vad som gjordes 2015 presenterades för kommunstyrelsen i
maj 2016. En populärversion utarbetades och översattes även till engelska.
Arbetet har också omfattat olika former av stöd till nämnder och förvaltningar i strategiarbete gällande social hållbarhet. Det har inneburit en rad genomförda utbildningar,
workshops, strategiskt stöd och presentationer till ledningsgrupper, politiska nämnder
och arbetsgrupper.
En del i arbetet har varit att omvärldsbevaka vad som görs gällande social hållbarhet
och jämlik hälsa i Sverige och internationellt och inhämta andras erfarenheter. Malmö
stad var först ut i Sverige med en så kallad ”lokal Marmotkommission”. Sedan dess har
initiativ tagits till liknande förändringsarbete i ett 15-tal andra kommuner och landsting/
regioner. För lärande och kunskapsutbyte har ett storstadsnätverk etablerats mellan
Malmö stad, Stockholms stad och Göteborgs stad för frågor gällande social hållbarhet.
Vidare har ett samarbete utvecklats med SKL om sociala investeringar, samt ett fortsatt
samarbete med andra kommuner och regioner via Mötesplats Social hållbarhet som
faciliteras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Folkhälsomyndigheten.
Våren 2015 beslutade Regeringen att tillsätta en Kommission för jämlik hälsa – med
10
STADS KONTORE T
uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna minskar (Dir. 2015:60).
Arbetet har följts på nära håll utifrån att Malmö stad bland annat ingår som en av sju
representanter från kommuner och landsting i en referensgrupp till Kommissionen. Till
grund för Kommissionens uppdrag ligger regeringens mål om att de påverkningsbara
hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. I augusti 2016 lämnade Kommissionen sitt
första delbetänkande ”Det handlar om jämlik hälsa – utgångspunkter för Kommissionens
vidare arbete” (SOU 2016:55). Socialdepartementet har berett Malmö stad möjlighet att
yttra sig över det andra betänkandet ”För en god och jämlik hälsa – En utveckling av
det folkhälsopolitiska ramverket” (SOU 2017:4). I maj 2017 ska Kommissionen överlämna
ett slutbetänkande till regeringen med förslag. Delbetänkande och slutbetänkande kan
komma att utgöra ett underlag för Malmös fortsatta arbete.
Koordineringen har också omfattat att sprida kunskaper och erfarenheter av arbetet
i Malmö. Det har gjorts bland annat genom arrangemang av ett antal seminarier och
workshops i egen regi och i samverkan med bland annat akademi och civilsamhälle.
I urval: Regional konferens om jämlik hälsa med – Nationella kommissionen för jämlik
hälsa, Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne, Region Skåne och Nätverket idéburen
sektor, Social Innovation Summit tillsammans med Mötesplats social innovation, Malmö
högskola, MR-dagarna; seminarium om Mänskliga rättigheter som hävstång för social
hållbarhet och en internationell konferens på temat Sustainable City Development 2016.
En del i det koordinerande uppdraget har varit att kommunicera vad som pågår och
görs både internt inom Malmö stad och externt. Liksom tidigare år finns det ett stort
intresse från andra aktörer utanför Malmö att ta del av Malmös utvecklingsarbete. Detta
har genererat ett stort antal besök och presentationer för såväl kommuner och landsting
som i olika forum på såväl nationell som internationell nivå. Under 2016 har stadskontoret
kommunicerat via det digitala nyhetsbrevet ”Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart
Malmö”. Under 2016 publicerades sex nyhetsbrev. Antalet prenumeranter har ökat år från
år och är nu uppe i 790, vilket är 60 fler än föregående år.
Särskilt kommunikationsfokus har under året getts den övergripande rekommendationen; Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad
styrning. Det mot bakgrund av att kommunstyrelsen valt att i Malmö stads budget
2016 ge ett särskilt uppdrag till samtliga nämnder att fokusera på kunskapsallianser; …/
Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för att
utveckla staden i Malmökommissionens anda. Bland annat har två filmer tagits fram med
konkreta exempel på pågående arbete med kunskapsallianser i Malmö. Dessa finns på
www.malmo.se/socialhallbarhet.
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
11
Tillvägagångssätt för
2016 års uppföljning
Uppföljning av utredningsuppdrag
efter Malmökommissionen
Som beskrivits ovan är Malmökommissionens 74 åtgärder hanterade utifrån att ett antal
åtgärder betecknats som utvecklingsområden och andra som pågående arbete. Därtill
initierades ett 30-tal utredningsuppdrag med nya åtaganden för olika nämnder. Årets
uppföljning har fokuserat på utredningsuppdragen då de åtgärder från Malmökommissionen som definierats som utvecklingsområden och pågående arbete kommer att
följas upp i kommande utvärdering. En sammanställning av status gällande de särskilda
utredningsuppdragen som kommunstyrelsen beslutat om har sammanställts i en matris
(bilaga 1). Av denna framgår det vilka beslut som fattats och när. Att utredningarna är
avslutade innebär att de är behandlade och avrapporterade i kommunstyrelsen som
fattat beslut om fortsättningen. I matrisen framgår om ärendena är avslutade, fortlöper
planenligt, har avstannat eller inte påbörjats.
•
•
•
Grönt trafikljus indikerar att uppdraget är slutfört/avslutat
Gult trafikljus indikerar att arbetet fortlöper planenligt
Rött trafikljus indikerar att arbetet avstannat eller ej påbörjats
Uppföljning av årsanalyserna
Årets uppföljning utgår ifrån Malmö stads nämnders årsanalyser. Årsanalyserna är
redogörelser utifrån kommunfullmäktiges nio antagna målområden, mål och särskilda
uppdrag samt nämndernas definierade nämndsmål.
Utgångspunkten för uppföljningen har dels varit att undersöka i vilken utsträckning
de två övergripande rekommendationerna återspeglas i årsanalyserna. Dels att med
utgångspunkt ifrån årsanalyserna se om det skett någon form av förflyttning vad gäller
12
S TADS KONTORE T
fokus på social hållbarhet/jämlik hälsa sedan året innan. Genomgången av årsanalyserna
har gjorts utifrån tre frågeställningar;
1. I vilken utsträckning beskrivs hur man arbetar med den
övergripande rekommendationen; En social investeringspolitik
som kan göra samhällsystemen mer jämlika.
2. I vilken utsträckning beskrivs hur man arbetar med den
övergripande rekommendationen; Förändra processerna genom
att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning.
3. Kan man se någon form av förflyttning från föregående år gällande;
huruvida man refererar till Malmökommissionen, ett fortsatt arbete
för ett socialt hållbart Malmö och i vilken utsträckning jämlika
livsvillkor och jämlik hälsa finns beskrivet.
Inriktningen från kommunfullmäktige 2016 har varit; …”med avstamp i Kommissionen för
ett socialt hållbart Malmö ska staden arbeta med sociala investeringar och bygga kunskapsallianser. I Malmö stads budget 2016 finns ett särskilt uppdrag till samtliga nämnder.
Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för att
utveckla staden i Malmökommissionens anda. Hur nämnderna beskrivit sitt arbete kring
detta uppdrag belyses särskilt.
Uppföljningen av årsanalyserna presenteras dels med reflektioner utifrån kommunfullmäktiges nio målområden dels hur respektive nämnd beskriver hur man arbetar med
jämlik hälsa, social hållbarhet, sociala investeringar och kunskapsallianser.
Årsanalyserna har hämtats från Stratsys och omfattar samtliga nämnder. Bolagen finns
inte med då de inte redovisat specifika årsanalyser likt nämnderna.
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P F Ö L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
13
14
STADS KONTORE T
Uppföljning 2016
– resultat
Nedan presenteras resultatet av uppföljningen 2016. För det första en uppföljning av de
särskilda uppdragen efter Malmökommissionen. För det andra en sammanfattning av
vad som kan utläsas av årsanalyserna presenterade utifrån kommunfullmäktiges nio mål.
För det tredje en presentation av hur respektive nämnd beskriver hur man arbetar med
jämlik hälsa, social hållbarhet, sociala investeringar och kunskapsallianser. För det fjärde
presenteras några aspekter ur Hållbarhetsrapport 2016 utifrån frågeställningen om man
kan utläsa om det skett några förändringar gällande hälsa och sociala bestämningsfaktorer för hälsa.
Uppföljning av utredningsuppdrag
efter Malmökommissionen
I detta avsnitt presenteras resultatet av uppföljningen gällande de 30-tal särskilda
utredningsuppdrag med särskilda utredningsdirektiv direktiv från kommunstyrelsen.
I matrisen, (bilaga 1), framgår om ärendena är avslutade, fortlöper planenligt, har
avstannat eller inte påbörjats.
Sammanställningen av status gällande de särskilda utredningsuppdragen som
kommunstyrelsen beslutat om visar att majoriteten har slutförts/är avslutade. Det är 27
av utredningsuppdragen som har slutförts att jämföras med 16 föregående år (grönt
trafikljus). Det är fyra utredningsuppdrag som fortlöper planenligt, men inte är avslutade. Detta att jämföra med 15 föregående år (gult trafikljus). Årets uppföljning visar att
ett uppdrag inte påbörjats. Det gäller uppdraget ”Gör en social konsekvensbedömning
av projektet Amiralsstaden”. En omfattande stadsomvandlingsprocess i Amiralstaden
är påbörjad, men att göra en social konsekvensbedömning förutsätter att det finns
konkreta förslag att utgå ifrån. Därför betraktas utredningsuppdraget som ej påbörjat.
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
15
Genomlysning utifrån
Kommunfullmäktiges 9 mål
Kommunfullmäktige har beslutat om nio målområden där respektive nämnd preciserar
egna nämndsmål och sammanfattar dessa i en årsredovisning. Den genomlysning som
gjorts här syftat till att utläsa om man arbetar utifrån Malmökommissionens övergripande
rekommendationer och om, och i så fall hur man beaktar jämlik hälsa, särskilt där det
efterfrågas i målen. Nedan lyfts de mest tydliga observationerna fram;
Kommunfullmäktige; Målområde 1 – En ung, global och
modern stad
Kommunfullmäktigemål – Malmöborna ska kunna känna sig
stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor
om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och
delaktighet står högt på dagordningen.
Nämnderna redovisar i större utsträckning än föregående år aspekter avseende jämlikhet.
Man beskriver till exempel vikten av att nå ut till hela staden med åtaganden så som att
tillgängliggöra kultur- och fritidsaktiviteter, bygga ut kollektivtrafik och cykelbanor i hela
staden. Särskilt tydligt är det avseende fritidsnämnden, tekniska nämnden (gatukontoret),
förskolenämnden, sociala resursnämnden, kulturnämnden, skolnämnderna och stadsbyggnadsnämnden.
Det förefaller finnas en tydlig medvetenhet om socioekonomiska skillnaders betydelse i
flera nämnders redovisningar. Förskole- och grundskolenämnderna beskriver till exempel
bristfälliga förutsättningar att efterleva sitt kompensatoriska uppdrag för barn med olika
socioekonomiska förutsättningar där utbildningsresultat samvarierar mellan vårdnadshavares utbildningsnivå.
Man redogör i större utsträckning för data och statistik gällande skillnader mellan
flickor och pojkar, kvinnor och män än skillnader avseende socioekonomi. Detta är ett
utvecklingsområde där ett antal nämnder saknar/efterfrågar bra indikatorer. Majoriteten
av nämnderna redovisar hur man arbetar med brukarundersökningar, dialogmöten och
analyser över vem man når ut till. Det vittnar också om en medvetenhet om hur resurser
fördelas.
Under målområde 1 fanns ett särskilt uppdrag till alla nämnder och bolag med särskild
bäring på Malmökommissionens övergripande rekommendation; Förändra processerna
genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Se nedan;
Uppdrag – Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga
viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla
för att utveckla staden i Malmökommissionens anda.
En sammanställning av de kunskapsallianser som nämnderna identifierat finns som bilaga
i Malmö stads årsredovisning. Nedan ett antal reflexioner baserat på genomlysningen;
Det finns en varierande beskrivning av motiven till kunskapsallianser. Syftet är att åstadkomma förbättringar genom förändrat arbetssätt med mer demokratisk styrning. Att
samarbeta och/eller ha medborgardialoger är inte det samma som att ingå en kunskapsallians för att förstå orsaker till problem, identifiera lösningar/arbetssätt och arbeta
med lösningar i samverkan. Uppräkningen av antalet kunskapsallianser är därför inte så
intressant i sig. Det som dock framträder tydligare än vid förra årets uppföljning är att flera
nämnder skriver om vad kunskapsallianser genererat och de för även resonemang om
svårigheter att beskriva effekter. Ett exempel är fritidsnämnden som beskriver att kunskapsallianser med ”nya former för inflytande och delaktighet, resulterat i konkreta förändringar
16
S TADS KONTORE T
i nämndens styrdokument”. Ett annat exempel är sociala resursnämnden som arbetar med
åtskilliga kunskapsallianser som lyfter fram svårigheter att identifiera mätmetoder och
metoder för att kunna följa effekter på målgruppen, vilket de arbetar med.
Ett annat exempel är servicenämnden som på ett tydligt sätt beskriver effekterna med
att arbeta med kunskapsallianser;
”Ett fördjupat samarbete och en delvis gemensam kunskapsutveckling
i sakfrågor ger en bra grund för utveckling av verksamhetens innehåll.
Det blir lättare för nämnden att uppfylla det verksamheten ska leverera,
vilket kan bidra till en högre kvalitet i det slutgiltiga resultatet. Effekter
som uppnåtts är bland annat förkortade handläggningstider och
effektivisering i delar av verksamheten. Arbetet har resulterat i att den
beställande förvaltningen har förbättrat sin behovsbeskrivning, vilket gör
att dialogen fått en annan karaktär.”
Årsanalyserna antyder att det finns ett behov av att fördjupa kunskap och metodutveckling kring kunskapsallianser så att resultaten och effekterna kan synliggöras.
Målområde 2 – En stad för arbete och näringsliv
Kommunfullmäktigemål – Malmöborna ska ha tillgång
till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar
för självförsörjning.
Flera nämnder ser sin roll i att skapa förutsättningar för självförsörjning utifrån sina respektive uppdrag. Flera nämndsmål anger ett socialt investeringsperspektiv för att långsiktigt
påverka förutsättningar för självförsörjning. Detta illustreras till exempel av att man framhåller satsningar bland barn och unga där förskolan och skolans roll lyfts fram. Ett antal
nämnder ger exempel på sociala investeringar så som Hela familjen i stadsområdesnämnderna Väster, Öster, Söder och Innerstaden.
Vidare beskriver ett antal nämnder hur man adresserar de som
står långt ifrån arbetsmarknaden och för att nå nämndsmålen beskrivs betydelsen av
arbete i samverkan med näringslivet och civilsamhället.
En av rekommendationerna som förespråkades av Malmökommissionen; att utveckla
sociala klausuler som incitament för en växande arbetsmarknad och självförsörjning, har
utvecklats under året och omfattar bland annat sociala klausuler, sociala kontraktsvillkor
vid upphandling och vita jobbmodellen (tekniska nämnden – gatukontoret, fastighetskontoret, servicenämnden och stadsområdesnämnden Öster).
Målområde 3 – En stad för barn och unga
Kommunfullmäktigemål – Malmös barn och unga ska få det stöd
och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga
och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential.
Ett utvecklingsområde som lyftes i förra årets uppföljningsrapport är behovet av kunskap
om hur situationen ser ut ur ett jämlikhetsperspektiv. Här har det skett förbättringar. Flera
nämnder beskriver ett medvetet arbete för att nå ut med aktiviteter särskilt till barn och
unga oavsett socioekonomisk bakgrund så som kulturnämnden och fritidsnämnden. Det
har till exempel skett en markant ökning av antalet föreningar som erbjuder gratisaktiviteter och samverkan har utvecklats mellan kultur- och skolnämnderna för att nå alla barn
med kultur- och fritidsaktiviteter. Även de tekniska nämnderna beskriver insatser för att ge
en god och likvärdig tillgång för alla barn genom att överbrygga hinder med till exempel
kollektivtrafik och trygga cykelvägar.
Fler nämnder än föregående år gör kopplingar mellan verksamheten och jämlika förhål-
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
17
landen så som servicenämnden som beskriver skolmåltiden som koppling till barn och
ungas jämlika förutsättningar för att utveckla sin fulla potential i skolan.
Metodutveckling, delaktighet och samverkan beskrivs utifrån barns och ungas olika
livsvillkor för ökad trygghet och jämlikhet. Ett exempel på motiv till kunskapsallianser
mellan nämnder, akademi och medborgare beskrivs i arbete med att skapa nya mötesplatser som behöver utarbetas tillsammans med de som nyttjar mötesplatserna.
Det förefaller finnas en klar medvetenhet om socioekonomi, föräldrars utbildningsnivå
och barns förutsättningar för att klara skolan. Skillnaderna har ökat mellan skolor med
högst, respektive lägst gymnasiebehörighet. Mål, åtgärder och insatser för att adressera
detta beskrivs. Här framkommer också behov av indikatorer för att veta om man når de
barn man vill och behöver nå, till exempel barn med låg socioekonomi som inte är aktiva
i föreningslivet.
Målområde 4 – En öppen stad
Kommunfullmäktigemål – Malmö ska vara en öppen, jämställd
och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika
rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång.
I majoriteten av nämndernas årsanalyser framgår en medvetenhet om behovet av riktade
insatser för att åstadkomma en öppen, jämställd och inkluderande stad. I något större
utsträckning beskrivs förhållanden kring jämlika förutsättningar än vid föregående årsanalys. Jämställdhetsanalyser genomförs i större utsträckning än jämlikhetsanalyser.
Under året har sociala konsekvensbedömningar för detaljplaner och områdesundersökningar utarbetats, vilket synliggjort sambandet mellan socioekonomi och
stadsrummet med medvetna satsningar på att överbrygga barriärer och verka för att
stadsplanering och de fysiska rummen verkar för en samhörighet mellan olika grupper i
befolkningen.
Målområde 5 – En stad för alla
Kommunfullmäktigemål – Malmöbor med behov av stöd och
hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för
en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i
samhället.
Ett antal nämnder beskriver kunskapsallianser som viktiga förutsättningar för att nå
kommunfullmäktigemålet med forskningssamverkan och samverkan där olika kunskaper
bidrar till förståelse och bättre förutsättningar för att nå målområdet.
Kompetensförsörjning beskrivs som en viktig förutsättning för att kunna erbjuda
likvärdig service i tjänster. Grundskolenämnden beskriver t.ex. att elevers inflytande
varierar och behöver fångas upp. Lärartätheten varierar och är särskilt viktigt för de med
sämre socioekonomiska förutsättningar.
Det finns en fokusering på insatser och verksamheter där tryggheten varit lägst och att
den offentliga miljön ska göras tillgänglig för alla på lika villkor.
Målområde 6 – En trygg och tillgänglig stad
Kommunfullmäktigemål – I Malmö ska alla känna sig trygga
ochvara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum.
Här återfinns exempel på medvetenheten om socioekonomiska aspekters betydelse som
avspeglar sig bland annat i tekniska nämnden med hänvisning till områdesundersökningen, det vill säga att socioekonomi och geografi hänger ihop.
I flera nämndsmål finns det ett fokus på att nå alla Malmöbor. Man lyfter t.ex. fram
18
S TADS KONTORE T
behovet av att fokusera resurser där otryggheten upplevs som störst och arbetet med
kunskapsallianser för att nå nämndsmålen beskrivs.
Mötesplatser i offentliga rum, kollektivtrafik, rörelse i staden, kultur som är tillgänglig i
hela Malmö beskrivs också för att skapa en rörelse i staden. Jämställda platser framhålls
med exempel på att rikta insatser till flickor i socioekonomiskt utsatta områden.
Målområde 7 – En kreativ stad
Kommunfullmäktigemål – I Malmö ska alla kunna utvecklas och
stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur.
Det framgår med större tydlighet än vid förra årets uppföljning att man har fokus på att
alla ska kunna utvecklas och stärkas med en meningsfull fritid och kultur. Detta är särskilt
synligt i fritidsnämndens och kulturnämndens årsanalys, men även de tekniska nämnderna som gatukontoret som arbetar med att utveckla arrangemang och mötesplatser i
hela Malmö. Ett annat exempel är beskrivningen av kvalitet i fritidshemmen, vilket beskrivs
som ojämlikt fördelat.
I årsanalyserna under kommunfullmäktigemålet beskrivs att målet uppnås med hjälp
av dialog med Malmöbor, idéburen sektor, brukarinflytande, besöksnöjdhetsenkäter och
samverkansavtal (IOP) med ideell sektor. Här efterfrågas av ett antal nämnder indikatorer
för uppföljning med hänvisning till att det är svårt att nå upp till likvärdighet när man inte
kan följa det.
Målområde 8 – En ekologiskt hållbar stad
Kommunfullmäktigemål – Malmö stad ska skapa en hållbar
stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas
som en attraktiv och tillgänglig stad.
Flera nämnder gör kopplingen mellan miljö, ekonomi och sociala aspekter på hållbarhet
under detta målområde. Attraktiviteten och tillgängligheten redovisas utifrån ett jämställdhetsperspektiv, men inte lika tydligt utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Det saknas i viss
utsträckning koppling till socioekonomi som i stor utsträckning sammanfaller med geografi.
Målområde 9 – En stad med bra arbetsvillkor
Kommunfullmäktigemål – Malmö stads medarbetare ska ha
bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap
möta Malmöborna.
Majoriteten av nämnderna rapporterar ökad personalomsättning och ökad sjukfrånvaro.
Denna utveckling innebär ett ”moment 22”. Svårare att uppfylla uppdrag på grund av
personalbrist och sjukskrivningar och belastningen på befintlig personal riskerar ytterligare sjukskrivningar.
Genomlysning utifrån nämndernas årsanalyser
I redovisningen ovan presenterades genomlysningen utifrån de nio kommunfullmäktigemålen och målområdena. Nedan presenteras motsvarande, men utifrån respektive
nämnds årsanalys. I uppföljningen har utgångspunkterna varit att försöka utröna;
1. I vilken utsträckning det beskrivs hur man arbetar med den
övergripande rekommendationen; En social investeringspolitik som
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
19
kan göra samhällssystemen mer jämlika.
2. I vilken utsträckning det beskrivs hur man arbetar med den
övergripande rekommendationen; Förändra processerna genom att
skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning.
3. Om man kan se någon form av förflyttning från föregående år
gällande; huruvida man refererar till Malmökommissionen, ett fortsatt
arbete för ett socialt hållbart Malmö och i vilken utsträckning jämlika
livsvillkor och jämlik hälsa finns beskrivet.
Nedan ges kortfattade referat från varje nämnd utifrån frågeställningarna ovan tillsammans med citat.
ARBETSMARKNADS-, GYMNASIE- OCH
VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN
Nämnden beskriver att analysen av elevresultaten har identifierat en otydlig utbildningsstruktur och att alla skolor inte lyckats anpassa undervisningen efter elevernas behov.
Nämnden har inte heller i tillräckligt stor omfattning lyckats kompensera de stora behov
som många Malmöbor utan inkomst har. Man nämner både den granskning som gjorts av
introduktionsprogrammen under 2016 och Skolinspektionens tillsyn som pekar på vikten
av ett socialt investeringsperspektiv det vill säga behovet av att i ett tidigt skede integrera
elevhälsan och studie- och yrkesvägledning för att hjälpa eleverna att nå sina mål.
Vidare beskriver nämnden sitt arbete med kunskapsallianser för att hantera ungdomsarbetslöshet, vilket man beskriver som en stor utmaning. Nämnden har i samverkan med
Arbetsförmedlingen och grundskolan påbörjat en stor satsning på UngMalmö under
2016. Målsättningen är att tillsammans med idéburen sektor öka antalet trainee-platser
och utbildningskontrakt samt att motivera och stödja ungdomar att fullfölja utbildning på
gymnasienivå.
Inom ramen för uppdraget att identifiera potentiella kunskapsallianser beskriver
nämnden
… arbetet med idéburet offentligt partnerskap (IOP) som möjliggör
kontinuerlig kunskaps- och erfarenhetsöverföring mellan offentlig och
ideell sektor. Nämnden har sex IOP med föreningar i Malmö med syftet att
förbättra Malmöbornas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden och
att stötta elever och deltagare att delta i idrottsoch kulturföreningar.
En annan kunskapsallians som nämns är socialt hållbar integrering och inkludering av
nyanlända i samverkan med civila samhället. Fokusområdet är nyanlända unga kvinnor
och män, 15–24 år, med behov av stöd för att uppnå gymnasiebehörighet och i förlängningen gymnasieexamen.
FRITIDSNÄMNDEN
Nämnden har i årsanalysen ett tydligt fokus på både grupper och geografiska platser där
föreningsdeltagandet är lågt. Aktiviteter för olika målgrupper genomförs med målet att
ständigt hitta aktiviteter som lockar de målgrupper som är underrepresenterade.
Med utgångspunkt i arbetet för att minska konsekvenserna av barnfattigdom arbetar
nämnden med att skapa förutsättningar för en meningsfull fritid för alla barn och unga
i Malmö oavsett ekonomiska förutsättningar. En viktig del är ett aktivt arbete med att
erbjuda gratis lov- och spontanaktiviteter. Aktiviteterna ska bedrivas framförallt i områden
med låg andel föreningsaktiva barn och ungdomar. Nämnden beskriver att en indikator
behöver utvecklas för att kunna följa om det är barn som redan är aktiva som deltar eller
om förvaltningen via satsningarna når barn och unga som inte är föreningsaktiva.
Som ett komplement till föreningslivet har förvaltningen fokuserat på öppna aktiviteter
med syfte att främst fånga upp de barn och unga som av ekonomiska skäl inte kan ta del
20
S TADS KONTORE T
av föreningslivet. Under 2016 skapades även en ”Fritidsbank”. Med fokus på återbruk ska
insamlad fritidsutrustning lånas ut till alla som vill ta steget att prova på eller fortsätta en
aktivitet men inte har möjlighet att köpa utrustning. Under 2016 har nämnden beviljat
utrustningsbidrag i detta syfte till fyra föreningar och satsningen kommer att utvecklas
under 2017.
Nyanländas introduktion till föreningslivet har varit en viktig fråga under 2016.
Nämnden har tillsammans med Ensamkommandes förbund, Rädda Barnen, UMIS (Unga
Möts i Sofielund), NAD (Nätverk – Aktivitet – Delaktighet) och Skåneidrotten bildat en
kunskapsallians som resulterat i Mötesplats Otto. Mötesplatsen ger nyanlända ungdomar
en röst i samhället och engagerar svenskfödda ungdomar för att främja integration
genom idrottsliga, pedagogiska, kulturella och sociala aktiviteter. Nämnden beskriver att
flera aktörer behöver samarbeta i kunskapsallianser för att gemensamt skapa ett fritidsutbud där alla Malmös barn och unga kan delta på lika villkor.
Fritidsnämnden beskriver att genom att prioritera frågor som dialog, inflytande,
jämlikhet och jämställdhet har nämnden bidragit till ökad demokrati i föreningslivet.
Fritidsnämnden har i första hand fokuserat på att öka dialogen med Malmös unga samt
med företrädare för föreningslivet och dess samorganisationer. Bland annat genomförs
kontinuerliga brukarundersökningar för att mäta upplevd trygghet och trivsel i och
omkring idrotts- och fritidsanläggningarna.
Fritidsförvaltningen har även genom forskningsstudien Ung livsstil kartlagt
ungdomars fritidsvanor i Malmö. Resultatet pekar bland annat på att unga
tjejer med utländsk bakgrund i Malmös socioekonomiskt svaga områden
är minst fysiskt aktiva. Genom studien har unga Malmöbors behov och
preferenser synliggjorts och påverkat nämndens prioriteringar. Nämnden
har under året påbörjat arbetet med att implementera resultatet med
särskilt fokus på socioekonomi.
FÖRSKOLENÄMNDEN
Under året har särskilt fokus riktats på förskolornas arbete med barn i behov av särskilt
stöd för att utjämna skillnader i barnens olika förutsättningar. I förbättringsarbetet har
fokus flyttas från barnet som bärare av sina svårigheter till hur förskolan anpassar bemötande, verksamhet och miljö för att möta barnets behov.
I nämndens budget och mål för 2016 har barns inflytande och delaktighet tydliggjorts.
Det har resulterat i ett systematiskt arbete med barnintervjuer, samtal kring trivsel, trygghetsvandringar
och barnråd.
Nämnden beskriver att flera framgångfaktorer i arbetet under 2016 kan härledas till
personalens kompetens och arbetet med kollegialt lärande. Det har även omfattat införande av förste förskollärare och biträdande förskolechef som ett led i säkerställandet av
en jämnare fördelning av kompetens och en likvärdig förskola oberoende av var i staden
verksamheten bedrivs. Tillgången till kompetent personal är grundläggande för kvaliteten
i verksamheten och ett stort rekryteringsbehov konstateras de kommande åren.
Med hänsyn till den ökning av malmöbarnens ohälsa som sker och
konstaterade socioekonomiska skillnader hos Malmös barnfamiljer och
även det faktum att en stor del av Malmös barn har begränsad tillgång
till grönområden nära hemmet får förskolans uppdrag tyngd även i mer
övergripande samhällelig kontext.
Förskolenämnden har arbetat i en kunskapsallians med Malmö högskola genom forskningscirklar med medarbetare i förskoleverksamheten för att dela och utveckla ny
kunskap om relationell pedagogik.
Ett exempel som kan beskrivas som både ett socialt investeringsperspektiv och att
arbeta med demokratiserad styrning genom kunskapsallianser är nämndens beskrivning
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
21
av arbetet med att etablera fler familjecentraler. En organisation med stadsområdesförvaltningarna och Region Skåne har utarbetats för att verkställa beslut för nyetableringar av
familjecentraler. Det pågår även ett arbete för att alla kommunala öppna förskolor ska ingå
i en familjecentral. Under året har en öppen förskola öppnats för nyanlända familjer och
på sikt ska samtliga öppna förskolor kunna ta emot nyanlända i verksamheten.
Förskolenämnden beskriver att nämndens viktigaste uppdrag de kommande åren
är att skapa en likvärdig förskoleverksamhet med god kvalitet. För att uppnå det krävs
samverkan med flera olika områden och nivåer samt mellan de tre skolnämnderna för att
skapa en röd tråd genom skolväsendet för barn, ungdomar och vårdnadshavare.
FÖRTROENDENÄMNDEN
Förtroendenämndens uppdrag är att stödja och hjälpa brukare, anhörig eller annan
person som har synpunkter på den vård och omsorg som kommunen ansvarar för. Nämndens kansli hjälper till att ge den information som behövs för att den enskilde ska kunna ta
tillvara sina intressen i den kommunala hälso- och sjukvården, socialtjänsten för äldre och
personer med funktionsnedsättning samt verksamhet enligt LSS.
Nämnden försöker möta individernas varierande behov av stöd både
när det gäller att förmedla synpunkter och i de lägen de har svårt att
formulera egna frågor.
Framförda synpunkter ska bidra till kvalitetsutveckling, tydligare rutiner och bibehållen
hög patientsäkerhet inom berörda verksamheter. Nämnden har en oberoende och rådgivande funktion med ett starkt medborgarperspektiv. Synpunkter och frågor förmedlas till
ansvarig för aktuell vård- och omsorgsverksamhet.
De årliga sammanställningarna av ärenden som nämnden avslutat har även förmedlats
till ansvarig för aktuell vård- och omsorgsverksamhet.
GRUNDSKOLENÄMNDEN
Grundskolenämnden lyfter fram utbildningens roll för individens förankring och möjligheter på arbetsmarknaden och beskriver vidare utbildningens avgörande roll för hälsa
samt individens ekonomiska och sociala situation.
Nämnden beskriver vårdnadshavarnas utbildningsnivå som den enskilt största förklaringsfaktorn för hur en elev lyckas i skolan. Nämnden uppger även boende- och skolsegregationen som en avgörande faktor för skillnaderna i skolresultat. Man skriver att Malmö
stads skolor inte i tillräckligt stor utsträckning har lyckats kompensera för elevernas skilda
hemförhållanden.
Så länge skolan inte fullt ut lyckas kompensera för elevernas varierande
bakgrund och behov och utforma undervisningen och den pedagogiska
miljön så att skillnaderna i elevernas förutsättningar uppvägs, fortsätter
de elever som inte når målen i skolan att riskera sämre ekonomiska,
sociala och hälsomässiga förutsättningar i livet.
Vidare beskriver grundskolenämnden att resursfördelningssystemet syftar till att skapa
likvärdiga förutsättningar för skolorna oberoende av elevgrupp. Men grundskolenämndens kommunbidrag ger Malmös skolor en lägre kostnad per elev än riksgenomsnittet.
Således har Malmö stads skolor en lägre lärartäthet än skolorna i riket trots att elevgruppen i Malmö har sämre socioekonomiska förutsättningar än rikssnittet.
Nämnden redovisar ett stort antal insatser som syftar till att höja kompetensen hos de
anställda och utjämna skillnaderna i skolresultat. Bland annat har grundskoleförvaltningen
tillsatt fler karriärtjänster och satsat på en särskilt god löneutveckling för att ytterligare
stärka attraktiviteten att arbeta på skolor i socialt utsatta områden. Inom grundskoleförvaltningens långsiktiga strategiska utvecklingsarbete pågår även en utveckling av skolors
kollegiala, kollektiva och uthålliga lärande.
22
S TADS KONTORE T
Ett socialt investeringsperspektiv beskrivs i form av att tidiga insatser är viktiga för att nå
framgångsrika resultat kring elevernas närvaro i skolan. Skolor ska agera tidigt både i ålder
och i frånvaromönster oavsett ålder. Samsyn och gemensamma rutiner har varit centrala
inslag i arbetet med att främja närvaro.
KOMMUNSTYRELSEN – STADSKONTORET
Kommunstyrelsen beskriver att arbetet med Malmökommissionens två övergripande
rekommendationer, socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning, vars syfte
är att främja en socialt hållbar utveckling i staden, implementeras för närvarande. Rekommendationerna förutsätter förändrade arbetsformer på olika områden i Malmö stad och i
stadens samarbete med externa parter.
Kommunstyrelsen kan konstatera att nya förhållningssätt anammats
i flera av stadens nämnder och förvaltningar till exempel när det gäller
att involvera externa samarbetspartners och brukare i arbete med att
utveckla den kommunala verksamheten.
Kommunstyrelsen belyser att det krävs ett långsiktigt och nära samarbete mellan olika
aktörer i och utanför Malmö stad samt en djup kunskap om målgruppen för att minska
försörjningsstödet i Malmö stad, vilket har skett.
Under 2016 fick kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten till att ingå Idéburna
Offentliga Partnerskap (IOP) med social inriktning. En arbetsgrupp har sammankallats och
ett kunskapsunderlag, Slutrapportering av inventering av Idéburet Offentligt Partnerskap
(IOP) i Malmö stad har tagits fram och spridits till samtliga nämnder för att användas som
stöd och riktlinje vid framtaganden av IOP i Malmö stad.
Kommunstyrelsen har i uppdrag att ta fram en lokal överenskommelse med det
idéburna civilsamhället för Malmös fortsatta utveckling och ett utkast till överenskommelse är utvecklat i bred samverkan med företrädare för kommunen och idéburna
sektorn. Nämnden beskriver att arbetssättet är helt i linje med Malmökommissionens
rekommendationer för att demokratisera styrningen och skapa kunskapsallianser.
Uppdraget innebär att samverkan mellan kommunen och idéburen sektor ska fördjupas
och förbättras. Överenskommelsen kommer att gälla alla verksamheter inom Malmö stad.
Kommunstyrelsen beskriver att i ett längre perspektiv kan överenskommelsen påverka
samverkan med idéburen sektor i många kommunala processer, verksamheter och
projekt. Under 2017 kommer utkastet till överenskommelse att förankras, diskuteras och
sändas ut på remiss.
KULTURNÄMNDEN
Kulturnämnden ser samarbeten och samverkan mellan de fyra dimensionerna; social,
kultur, ekologisk och ekonomisk utveckling som det främsta redskapet för att påverka
stadens långsiktiga hållbarhet. Genom att involvera alla dessa grupper i processen skapas
stark förankring, ägarskap och stolthet. Ett exempel på kunskapsallians som nämns är den
mellan Malmö stad och Malmö högskola/Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU) som
arbetar för en hållbar ekologisk, social, ekonomisk och kulturell stadsutveckling.
Kulturnämndens utgångspunkt är att alla, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga, ska
ha likvärdig tillgång till kulturella upplevelser. För att säkerställa detta arbetar kulturförvaltningen aktivt med att erbjuda gratisaktiviteter, tillgänglig information och att ha en god
spridning på arrangemangen för att nå grupper i befolkningen som i liten utsträckning tar
del av stadens kulturutbud.
Under sommarlovet erbjöds gratisaktiviteter för barn 6-15 år. Nämnden beskriver satsningen som en positiv utveckling i arbetssätt då det krävdes att ett stort antal interna och
externa aktörer samverkade.
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
23
Det är dock viktigt att komma ihåg de utmaningar som Malmö stad
står inför vad gäller befolkningens livsvillkor. Förutsättningarna för
malmöborna att ta del av, delta i och skapa konstnärliga och kulturella
upplevelser påverkas i hög grad av samhällets övergripande strukturer.
Även om kulturen spelar en stor och ibland avgörande roll som arena för
möten, integration, inkludering och det demokratiska samtalet, är inte
kulturen isolerad från samhället i övrigt.
Nämnden har haft ett fokus på yttrandefrihet och demokratifrågor under 2016 då Sveriges
tryckfrihetsförordning fyllde 250 år. Bland annat har arbetet med Barnkonventionen
inneburit en ny struktur för barns delaktighet i beslut. Här framhålls Stadsbibliotekets nya
avdelning Kanini som är skapad tillsammans med barn och invigdes under hösten. Med
Kanini tar Stadsbiblioteket ytterligare ett steg i arbetet med att utjämna klyftor och bidra
till allas rätt till lärande och innanförskap.
Genom en kunskapsallians med skolförvaltningarna har man kunnat säkerställa att varje
barn har samma förutsättningar att ta del av kulturförvaltningens utbud under skoltiden.
Även de kostnadsfria transporterna med kultur- och naturbussarna är en viktig förutsättning för deltagandet. Under 2016 har en statistikmall tagits fram för att få kunskap om och
som möjliggör en analys av vilka Malmöbor som besöker respektive inte besöker verksamheter och institutioner.
MILJÖNÄMNDEN
Miljönämndens årsanalys är inriktad på miljöarbete men det finns många kopplingar till
social hållbarhet, vilket beskrivs nedan.
Genom nämndsmålet Tryggt och hållbart boende bidrar vi genom den
egeninitierade bostadstillsynens arbete i stadsområden med lägre välfärd till
att alla unga erbjuds jämlika och hälsofrämjande boendemiljöer.
Det löpande och långsiktiga arbetet med likvärdigt bemötande och inkludering har fortsatt bland annat genom att se över beslutsmallar, rutiner och webbsidor för att förbättra
språk och innehåll ur ett bemötande- och mångfaldsperspektiv. Nämnden har bjudit in
Malmöbor och organisationer att vara delaktiga i utvecklingen av en tillgänglig, trygg
och hållbar stad genom dialogprocesser och inkluderande arbete. Ett konkret exempel
är projektet Jämställda platser som under sommaren genomförts i flera av Malmös
stadsdelar (Kroksbäck, Lindängen och Nydala) och som inkluderat unga i arbetet med
att utforma tryggare och mer jämställda offentliga platser. Projektet har genomförts med
stöd från Boverket och i nära samarbete med andra kommunala förvaltningar samt MKB,
Trianon, ABF och Tjejer i förening. För att öka förutsättningarna för utökad medborgarinvolvering har arbetet med att integrera normkritik i Malmö Innovationsarena påbörjats.
Nämnden beskriver att genom ett normkritiskt perspektiv kan medborgare vars inflytande
begränsas av olika diskrimineringsgrunder stärkas, vilket ökar deras möjligheter att bidra
till den hållbara staden.
Nämnden beskriver att samarbetet inom staden för att komma tillrätta med slumförvaltare har genomförts på ett mycket bra sätt. Det pågår också ett samarbete med ett flertal
av de större fastighetsbolagen i Malmö som möjliggör hälsosamma och tryggare boendemiljöer. Ett samarbete med individ- och familjeomsorgens olika vräkningsförebyggare i
stadsområdena har inletts.
REVISORSKOLLEGIET
Revisorskollegiet granskar nämnderna och bolagen och beskriver att man under flera år
arbetat i olika former av kunskapsallianser. Ett exempel som beskrivs är samarbetet med
Region Skåne och andra Skånska kommuner vilket har resulterat i en samgranskning avseende psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn.
24
S TADS KONTORE T
Revisorskollegiet har ett nämndsmål för jämställd personalpolitik och arbetar med att
vara en jämställd och icke diskriminerande arbetsplats genom att till exempel planen för
jämställd personalpolitik har följs upp och analyserats under året.
SERVICENÄMNDEN
Servicenämnden beskriver att de framför allt bidrar till stadens arbete med social hållbarhet genom samarbeten med andra förvaltningar och genom kunskapsallianser.
Servicenämnden har under 2016 arbetat med de tre åtgärdsförslag utifrån Malmökommissionen som är riktade till alla nämnder och bolag. Inom åtgärdsförslaget systematiskt
arbetsmiljöarbete och riskbedömningar har bland annat fortbildning till förvaltningens
chefer genomförts. Inom åtgärdsförslaget att förstärka barnperspektivet både i social och
fysisk miljö har förvaltningen arbetat med att säkra barn och ungas perspektiv i beslutsunderlag till nämnden. Inom åtgärdsförslaget utveckling av lättillgängliga mötesplatser
har det skett genom stadsfastigheter som vidareutvecklat samråd med hyresgästerna på
stadens idrotts- och kulturanläggningar.
Nämnden medverkar i ett flertal internationella kunskapsallianser i syfte att utbyta erfarenheter och utveckla ny kunskap. Ett exempel på projekt som förvaltningen deltagit i syftar
till att förbättra belysning ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart perspektiv.
Vidare beskrivs att erfarenheterna av att arbeta med kunskapsallianser visar att det krävs
att alla parter vill delta, har resurser och tid. Under året har nämnden sökt en ökad förståelse för hur den kan arbeta med kunskapsallianser.
Många aktörer från olika delar av samhället deltar i projekten, vilket är dess
styrka då olika perspektiv synliggörs. Många av de problem Malmö stad står
inför delas av stora delar av Europa. Att dela med sig av sina erfarenheter
skapar ett gemensamt lärande. […] När dialogen präglas av öppenhet och
en ömsesidig vilja om att samarbeta finns det stor möjlighet att utveckla
innehållet och fördjupa kunskapen om varandra. Potentialen att förbättra
kvaliteten och relevansen i det som levereras ökar.
Genom att tillhandahålla praktikplatser till studenter och Malmöbor som står långt ifrån
arbetsmarknaden bidrar servicenämnden i samverkan med Jobb Malmö, högskolor,
universitet och andra yrkesutbildningar till att sänka försörjningsstödet och ge Malmöbor
arbetslivserfarenhet. Vita jobb-modellen är ett sätt att verka för bättre arbetsvillkor och ökad
sysselsättning på arbetsmarknaden med hjälp av nämndens upphandlingar. Den offentliga
upphandlingen har goda möjligheter att ställa krav som bidrar till ett hållbart samhälle.
Nämndens arbetar i stor omfattning med nöjdhetsundersökninger som underlag för
utvecklings- och förbättringsarbeten och lägger stor vikt vid ett gott bemötande i medborgarkontakterna i syfte att bidra till en öppen stad där alla bemöts på ett likvärdigt sätt.
Nämnden skriver att man ska arbeta för en jämlik och antidiskriminerande verksamhet.
Uppföljningen av målet har följs upp via antalet jämställdhetsanalyser och utbildningstillfällen och visar att målet inte uppnåtts bland annat på grund av att samordnande
resurser saknats.
Nämnden har arbetat för att öka elevernas nöjdhet med skolmaten för att ge barn och
unga jämlika förutsättningar att utveckla sin fulla potential i skolan.
SOCIALA RESURSNÄMNDEN
Nämnden beskriver att utifrån Malmökommissionens rekommendationer fokuserar man
på att genom samverkan, kunskapsallianser och innovativa arbetssätt bidra till en mer
demokratiserad styrning genom att fler aktörer är delaktiga. Det handlar om att fånga
upp och tillvarata viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för
stadens utveckling och dess invånare. För att skapa goda livsvillkor för förvaltningens
målgrupper beskriver man att arbetet med civilsamhället är av stor vikt. Nämnden har
utvecklat arbetet med kunskapsallianser, IOP (Ideburet Offentligt Partnerskap) och andra
samverkansformer.
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
25
Genom IOP och samverkan på lika villkor mellan aktörerna kan
utmaningar antas gemensamt och bättre förutsättningar skapas för
målgrupperna. Ett exempel är IOP:n som ingåtts med Refugees Welcome
Sweden riktad mot målgruppen nyanlända som anvisats till Malmö.
Effekten av samarbetet är alternativa boendelösningar som kompletterar
Malmö stads boendealternativ för målgruppen vilket också kan bidra till
en ökad integration och delaktighet.
Nämnden beskriver att en utmaning är att mätformer för samtliga samverkanformer
inte är fullt utvecklade och det kan därmed vara svårt att följa vilka effekter de faktiskt
har för målgruppernas livsvillkor. Nämnden beskriver att arbetet följs upp med sociala
indikatorer/hållbarhetsindikatorer och en viktig lärdom är att redan vid initiering av nya
samarbeten planera hur effekter kan mätas.
Vidare beskriver man att arbete med metodutveckling, delaktighet och samverkan
utifrån barnets bästa bidrar till att Malmös bars och ungas livsvillkor kan bli tryggare och
mer jämlika. Man menar att det är viktigt att den forskning som finns gällande utsatta
barn används i verksamheternas dagliga arbete. Ett exempel som nämns är att skolgång
är en friskfaktor gällande barns framtida vuxenliv och det har verksamheten Kriscentrum
boende använt sig av genom att skapa ett barnteam med specialpedagog för att möta
barnens behov.
Under 2016 har nämndens arbete med att erbjuda enskilda brukare, barn och klienter
som verksamheterna möter tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter ansetts som betydelsefullt och det är ytterst avgörande för att arbetet ska ge resultat att utbudet tillgängliggörs för målgrupperna. Nämnden beskriver att verksamheterna uttrycker en stor positiv
effekt av sommarens insatser där barnen fick möjlighet att delta i ett kultur- och fritidsliv
som de inte har tillgång till i vanliga fall.
STADSBYGGNADSNÄMNDEN
Stadsbyggnadsnämnden beskriver att man provat nya verktyg och arbetssätt i stadsplaneringsprocesserna för att nå fler Malmöbor. Nya dialog- och delaktighetsformer har
testats med syftet att få fler medborgare att engagera sig i stadsbyggnadsfrågor. Bland
annat har ett nytt verktyg testats där medborgare har kunnat se planen i 3D och lämna
synpunkter digitalt. Arbetet avseende delaktighet och medborgardialog har under
året exempelvis bedrivits inom ramen för detaljplanen för Lindängen centrum. Stadsbyggnadsnämnden har under 2016 fortsätt sitt arbete med att driva uppdragen utifrån
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.
Stadsbyggnadsnämnden beskriver att kunskapsallianser är ett naturligt arbetsredskap
för kontinuerlig utveckling av verksamheten och för att nå förvaltningens mål, för strategisk påverkan av aktörer och för att profilera Malmö som en attraktiv stad.
Stadsbyggnadskontoret lyfter samverkan med akademin, fastighetsbolag, kommuner
och statliga myndigheter, näringsliv, föreningar och medborgare. Bland annat nämns en
kunskapsallians inom nätverket Healthy Cities som är ett globalt nätverk för att främja
folkhälsa i städer och Malmö Innovationsarena som är ett samarbetsprojekt mellan
offentlig sektor, näringsliv, ideell sektor och akademi med syfte att främja innovationer
inom hållbar stadsutveckling.
Både barnperspektivet och trygghetsfrågor har under 2016 beaktats
i sociala konsekvensbedömningar, som sätter fokus på de sociala
frågorna och syftar till att öka den sociala hållbarheten i nyplanerade
områden. Där sociala konsekvensbedömningar genomförts har
planeringen bidragit till en ökad förståelse och medvetenhet för de
sociala konsekvenserna. Detta har lett till ett mångfacetterat innehåll
som i större utsträckning ska spegla hela Malmö.
26
S TADS KONTORE T
Stadsbyggnadskonoret arbetar för att varje ny detaljplan ska bidra till ökad blandning och
minskad segregation. Det finns större möjligheter till interaktion i de offentliga rummen
när ett område har blandade funktioner och aktörer, vilket i sin tur kan leda till en högre
grad av social mångfald och en tryggare miljö för exempelvis barn och unga i Malmö.
Stadsbyggnadskontoret arbetar aktivt med bostadsförsörjningsfrågor och för att den
offentliga miljön ska vara tillgänglig för alla på lika villkor. Hit hör bland annat projekt
som kan byggas till rimliga hyror. Barnfamiljernas situation kommer särskilt att beaktas i
en utredning.
Planprogrammet i Holma och Kroksbäck ger förslag på hur en ny blandad bebyggelsestruktur kan skapas så att den kan bidra till en socialt, ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt
hållbar utveckling i området och till att mål för hela stadens utveckling nås, samtidigt som
befintliga värden tillvaratas.
STADSOMRÅDESNÄMND INNERSTADEN
Nämnden beskriver att ett prioriterat uppdrag i Innerstaden under 2016 har varit att
skapa förutsättningar för jämlika levnadsvillkor för barn och unga, vilket präglat arbetet i
allt från trygghetsskapande insatser, fritids- och kulturaktiviteter till planering av innehållet
i mötesplatserna.
Stadsområdesnämnd Innerstaden har ökat medborgares inflytande genom att utveckla
medborgardialog, öka antalet medborgarförslag och genom Malmöinitiativet. Man har
fortsatt arbeta för att skapa samsyn kring arbetet med medborgardialog såväl inom,
som mellan förvaltningar i Malmö stad. Nämnden beskriver att ett intensivt arbete med
kunskapsallianser har genomförts.
Stadsområdesnämndens mötesplatser arbetar för att skapa goda
förutsättningar till fler genuina möten för att öka tilliten mellan invånare,
socialt deltagande och skapa förtroende till myndigheter genom t.ex.
utökad tillgång till samhällsvägledning i verksamheterna/mötesplatserna.
Nämnden beskriver mötesplatserna som en viktig plattform för att öka den upplevda
tryggheten i det offentliga rummet och stärka tilliten mellan invånarna genom att t.ex.
initiera ett långsiktigt och tvärsektoriellt samarbete med SSPF (skola, socialtjänst, polis
och fritid). Samarbetet har förstärkts med deltagare från grundskolan, räddningstjänsten
och socialarbetare för ungdomar. Ytterligare ett exempel är Fastighetsägare Sofielund
som förstärkt alliansen mellan fastighetsägare, Malmö stad, näringslivet och civilsamhället
ytterligare i syfte att skapa ett tryggt och socialt hållbart område.
Man betonar också vikten av att mötesplatsernas besökare är delaktiga och har
inflytande över verksamhetens utformning av innehåll och de uppmuntras därför att
skapa egna aktiviteter i nätverk och i samarbete med olika intressenter. Mötesplatsernas
breda samarbete med Malmös föreningsliv, ideella organisationer, nätverk samt övriga
förvaltningar har tillgängliggjort fritid och kultur för alla åldrar och grupper genom att det
erbjudits fler attraktiva, öppna och avgiftsfria aktiviteter.
Ett exempel på en social investering som nämnden beskriver är att man har haft fokus
på barnfamiljer i verksamheten Hela familjen i samverkan med Arbetsförmedlingen och
JobbMalmö vilket ses som en bidragande orsak till att både hushåll med barn och samtliga hushåll med försörjningsstöd minskat i Innerstaden under 2016.
I Yalla Sofielund som startade under 2016 är insatserna särskilt riktade till kvinnor
och män som står längst ifrån arbetsmarknaden. Där erbjuds både utbildning och
praktisk yrkesträning för de ca 50 deltagare som ingår i projektet och vid årsskiftet
2016/2017 gjordes bedömningen att samtliga deltagare tagit ett steg i riktningen mot
att öka sin anställdbarhet.
STADSOMRÅDESNÄMND NORR
Nämnden beskriver att arbete för att främja goda uppväxtvillkor i hög grad sker i
samverkan med andra aktörer genom delaktighet och ett positivt exempel är Barn blir där
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
27
pedagoger får utbildning och handledning för att ge barn med sämre uppväxtvillkor mer
stöd. Ett annat exempel som nämnden beskriver som ett lyckat koncept är Familjeklass som
utvärderats och skapar goda förutsättningar för samverkan mellan föräldrar och skola/pedagoger och ger dem möjlighet att skapa en gemensam målbild för barn med behov.
Stadsområdesnämnd Norr har fokuserat på aktiviteter för att utveckla och stärka demokratin och säkra invånarnas möjligheter att påverka sin vardag och omgivning genom
till exempel inrättandet av medborgarkontor på befintliga mötesplatser. Dialogträffar
har genomförts med medborgare, brukare och politiker med syftet att minska avståndet
mellan förtroendevalda och Malmöbor. Det har också resulterat i att de förtroendevalda
fått ökad kunskap om flera målgruppers behov och önskemål.
En forskningscirkel om att synliggöra barns delaktighet i utredningar har genomförts
och utifrån det har förslag på handlingsplan tagits fram.
Ett exempel på demokratiserad styrning är beskrivningen av att i arbetet med barn
och unga har all personal blivit utbildade i ett coachande förhållningssätt och det är en
pedagogik som syftar till att ta tillvara på barns och ungas initiativ och stärka dem genom
delaktighet och inflytande. Det innebär till exempel att ungdomar ska ta eget ansvar för
sina fritidsaktiviteter genom att formulera mål och vara delaktiga i planering, utförande
och utvärdering på mötesplatserna.
Stadsområdesförvaltning Norr har tillsammans med övriga stadsområden,
sociala resursförvaltningen och stadskontoret ingått ett samverkansavtal
med fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö högskola. Syftet
med samverkansavtalet är att skapa en intersektoriell samverkan och
samproduktion av ny kunskap och ska leda till samarbete och samsyn.
STADSOMRÅDESNÄMND SÖDER
Stadsområdesnämnd Söder har utvecklat verksamheterna och ökat möjligheten till inflytande och delaktighet genom brukarundersökningar, kunskapsallianser, dialogmöten och
individuella genomförandeplaner.
Flera satsningar i syfte att kunna erbjuda en attraktiv och tillgänglig stadsmiljö har
genomförts. Ett exempel är samarbetet med fastighetsägarna på Lindängen som utvecklats och en kunskapsallians med olika aktörer kring detaljplanen för Lindängen centrum
har fortsatt.
Nämnden beskriver att i Malmökommissionens anda har ett flertal kunskapsallianser
identifierats som till exempel: Förstudien kring framtidens bibliotek på Lindängen, samverkansavtalet Trygg i Söder, Konst i ungt urval och Unga möter unga.
I kunskapsalliansen Samverkansprocess för ett nytt Lindängen centrum
skapas kunskap kring hur ett tryggt, attraktivt och ur alla aspekter hållbart
centrum med bostäder, service och handel kan skapas i områden med
låg betalningsförmåga. Det innebär en pågående dialog och ömsesidigt
lärande mellan näringsliv och offentlig sektor samt bearbetning av
kunskap om det som Malmöbor och civilsamhället önskar för området.
Kunskapen om vad Malmöbor och civilsamhället önskar för området tas med i underlaget
för Malmö stads pilotprojekt för investeringsstyrning Case Lindängen samt pågående
utvecklingsarbete.
Vård och omsorg har drivit kunskapscirklar vars syfte är att tillvarata innovationskraften
från verksamhetens medarbetare och en kunskapsallians med Malmö stads enhet för
forskning och utveckling och Malmö högskola har skapats för att stötta cirklarna.
Ett exempel på ett socialt investeringsarbete är nämndens olika insatser för att fler i
området ska bli självförsörjande genom ett upparbetat samarbete med relevanta aktörer
och att på samverkansmöten driva processer kring metoder och förhållningssätt. I Framtidens hus har ett event anordnats för ungdomar där Arbetsförmedlingen, Jobb Malmö, Allaktivitetshuset Lindängen samt Röda korset deltagit. Målgruppen var framförallt ungdomar
28
S TADS KONTORE T
som skulle ta studenten med syftet att informera om olika vägar ut i självförsörjning.
Ett exempel på en av nämndens kunskapsallianser är det samverkansavtal för Trygg i
Söder som har implementerats med polisen och grundskolorna i området. Dialogträffar
där medborgarna har haft möjlighet att ge sin bild av vad som krävs för ökad trygghet i
området har genomförts, vilket har legat till grund för Malmö stads och polisens gemensamma medborgarlöften för 2017. Förenings- och näringsliv samt andra statliga och
kommunala aktörer har varit involverade. Allaktivitetshuset och Hermodsdal har arrangerat gårdsaktiviteter och andra arrangemang som ett led i det sektorsövergripande och
trygghetsfrämjande arbetet.
STADSOMRÅDESNÄMND VÄSTER
Ett exempel på en kunskapsallians som beskrivs är att utifrån erfarenheter av Områdesprogrammet för Holma och Kroksbäck har ett samverkansavtal tecknats, Trygg Väster med
syftet att fördjupa och utveckla samarbetet mellan samverkansparter för att öka tryggheten och minska brottsligheten i stadsområde Väster. Fokus har varit att leda processen
för samverkan framåt samt att utveckla uppföljnings- och utvärderingsmetoder med
stöd av Malmö högskola, Urbana studier för att få mer systematik och tydlighet i arbetet.
Nämnden ingår i ett utvecklingsprojekt för socialt utsatta områden lett av Brottsförebyggande rådet, vars syfte är att utveckla metoden kring lokala lägesbilder och uppföljning av
insatser utifrån dessa.
Nämnden deltar också som samverkanspart i olika övergripande processer gällande
utvecklingen av den fysiska miljön i område Väster och där de sociala dimensionerna
som trygghet och delaktighet lyfts fram. Exempel på det är Planprogram för Holmastan,
Levande Malmö, Innovationsplattform Sydost och samlokalisering av Högstadieskola och
kulturhus i Hyllie centrum.
Man beskriver också arbete som främjar goda uppväxtvillkor genom ett aktivt vräkningsförebyggande arbete som bidrar till trygghet i hemmet vilket resulterat i att inga
barnfamiljer vräkts från eget boende. Ett utökat samarbete med Jobb Malmö där kontinuerliga gemensamma metod- och informationsmöten genomförs med brukare har lett till
att kunskap avseende aktuella insatser har kunnat utbytas mellan verksamheterna.
En handlingsplan för kulturstrategin i Malmö stad har tagits fram och en planering av
implementeringen har påbörjats. Man beskriver att åtagandet handlar om att i linje med
Malmökommissionen utjämna skillnader i hälsa bland socialt och ekonomiskt utsatta
grupper i staden genom att tillgängliggöra kulturella och konstnärliga upplevelser för alla
Malmöbor.
En kunskapsallians har bildats; Långsiktigt hållbart mottagande av ensamkommande
barn, som består av Individ och familjeomsorgen, Områdesutveckling, grundskoleförvaltningen, sociala resursförvaltningen, hälso- och sjukvården, överförmyndarförvaltningen,
Malmö högskola, Rädda barnen, Svenska kyrkan och Ensamkommandes förbund.
Ambitionen är att tillsammans finna ny kunskap, överbrygga
samverkanssvårigheter och föreslå relevanta förändringar i arbetssätt så att
barnen kan tryggas god omvårdnad, få tillgång till det stöd och de aktiviteter
som behövs för en god fysisk och psykisk hälsa, samt få tillgång till stöd i
skolarbetet och ges möjlighet till en meningsfull fritid.
STADSOMRÅDESNÄMND ÖSTER
Nämndens erfarenhet är att det strategiska och långsiktiga arbetet för att
möta utmaningar i välfärdsuppdraget förutsätter samarbete och dialog
med Malmöbor, andra nämnder i staden, idéburen sektor, myndigheter,
näringsliv och högskola.
Arbetet med kunskapsallianser (25 stycken har identifierats) bedöms ha gett drivkraft i
arbetet och skapat förutsättningar för att främja en socialt, ekonomiskt och ekologiskt
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
29
hållbar utveckling, förebygga ohälsa och otrygghet, stärka demokratin samt säkra invånarnas möjligheter att påverka. Exempel på kunskapsallianser som nämns är: Kraftsamling
Herrgården, samverkan kring psykisk hälsa hos barn och unga och samverkan Minneskliniken. Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö enligt Malmökommissionens
rekommendationer sker integrerat i nämndens verksamheter.
Nämnden gör bedömningen att viktiga framgångsfaktorer för att främja barns och
ungas delaktighet och inflytande har varit dialog och brukarundersökningar på öppna
mötesplatser, samarbetet med förskola kring skolförberedande insatser där det livslånga
lärandet är i fokus samt det stärkta arbetet inom myndighetsutövning där barn på olika
sätt är berörda. De upparbetade strukturer, arbetssätt och erfarenheter i samverkan med
olika aktörer som finns har fördjupats och varit utgångspunkten för att fortsätta utveckla
fritid och kulturaktiviteter till alla åldrar.
Stadsområdesnämnd Öster ingår som aktiv part i flera stadsutvecklingsprocesser, där
en viktig uppgift är att möjliggöra för Malmöbor och lokala aktörer att ge sitt perspektiv
och att medverka i planeringen. Lokalkännedom samt kunskap och erfarenhet kring
fysiska och sociala investeringar kan kopplas samman för att uppnå mervärden och
exempel på det är Amiralsstaden, Stadsbruk, Ögårdsparken och Innovationsarenan Bygg
Malmö helt och hållbart och Botildenborg.
En beskrivning görs av utvecklingsarbetet kring Södra Botildenborg, där planering av
förtätning med bostäder pågår och för att stärka den sociala hållbarheten har en social
agenda tagits fram som innehåller sysselsättning, mötesplatser och hållbart boende.
Sociala klausuler är också en viktig del i det arbetet.
Stadsområdesnämnd Öster beskriver att man förebygger ohälsa och otrygghet
genom att utveckla samarbete och arenor för det kontinuerliga, förebyggande och
trygghetsskapande arbetet i hemmet och i det offentliga rummet. Ett exempel på strukturerat samarbete är SSPF (Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid). För att hämta kunskaper
och erfarenheter som kan bidra till en ökad upplevelse av trygghet krävs aktiviteter
tillsammans med boende, polis, räddningstjänst, fastighetsägare, andra förvaltningar
samt att stärka lokala initiativ.
TEKNISKA NÄMNDEN – FASTIGHETSKONTORET
Tekniska nämnden och fastighetskontoret beskriver att de har blivit mer delaktiga i
Malmö stads arbete för ett socialt hållbart Malmö under 2016. En första modell för
arbetet med social hållbarhet som stöd för exploateringsverksamheten har tagits fram
och prövats vilket bland annat resulterat i att fem markanvisningsavtal med sociala
avtalsvillkor har beslutats under året. Arbetet har bedrivits med deltagande från fastighetskontoret och andra berörda förvaltningar och omfattat ett fördjupat samarbete med
aktörer inom ideell sektor och de aktuella byggherrarna. Avtalen omfattar bl.a. sysselsättningsskapande åtgärder. Diskussioner pågår med fler potentiella byggherrar om
markreservationer och markanvisningar med sociala åtaganden.
Tekniska nämnden beskriver att de arbetar för att stärka den sociala hållbarheten i
Malmö efter Malmökommissionens rekommendationer. De uppdrag som fastighetskontoret berörs av betonar främst utveckling av mötesplatser för unga samt ett förstärkt
barnperspektiv i sociala och fysiska miljöer. Arbetet med sociala klausuler i markreservationer och avtal omfattar i flera fall såväl mötesplatser som insatser där barn och unga
utgör målgruppen. Fastighetskontoret har haft ett nära samarbete med berörda aktörer
för att stärka barnperspektivet i stadsutvecklingen och har förstärkt medborgardialogen i
form av involvering av barn och unga i olika skeden av projekten.
Fastighetskontorets exploateringsverksamhet har även fokuserat på bostadsbyggande i ekonomiskt svagare delar av staden som t.ex. Lindängen, Holmastan, Culture
Casbah, Botildenborg och Sege Park. I markanvisningsprogrammet för Sege park har
man kopplat processen till den hållbarhetsstrategi som tagit fram för området.
Lägenhetsenheten har fördjupat samarbetet med den privata fastighetsmarknaden
vilket resulterat i att övertagandet av lägenheter för sociala ändamål är lika många som
de anskaffade lägenheterna under året (231 avtal).
30
S TADS KONTORE T
Tekniska nämndens beskriver att kunskapsallianser är ett naturligt arbetsredskap för kontinuerlig utveckling av verksamheten och måluppfyllelse. Bland annat nämns samverkan med
föreningsliv, näringsliv och akademi, andra kommuner, regioner, myndigheter och EU.
Nämnden är aktiv i sitt arbete med kunskapsallianser. Effekten för
Malmöborna är en verksamhet som ständigt utvecklas, där nya
lösningar kommer fram, där företag kan växa. Malmö blir mer känt,
engagemanget för staden ökar och att fler är med och tacklar de
utmaningar som nämnden hanterar.
TEKNISKA NÄMNDEN – GATUKONTORET
Tekniska nämnden skriver att stora delar av gatukontorets verksamhet bidrar till ett
socialt hållbart Malmö. Bland annat nämns att förvaltningen i hög grad bidrar till
Malmökommissionens intentioner genom byggandet och utvecklingen av stadens
parker, torg och mötesplatser. Även ett välfungerande transportsystem främjar en socialt
hållbar utveckling.
Under 2016 har gatukontoret anställt en samordnare för social
hållbarhet med uppdraget att bidra till bättre kunskap om socialt
investeringsperspektiv kopplat till resursfördelningen samt hur och
vem som använder stadsmiljön. Samordnaren har bland annat
uppmärksammat en brist på metoder för att utvärdera sociala effekter
av gatukontorets investeringar i stadsmiljön.
Gatukontoret kommer att utvärdera med hjälp av forskare en nyligen anlagd aktivitetsyta används för att få viktig kunskap om vilka målgrupper som använder platsen och vad i
stadsmiljön som fungerar tillåtande eller exkluderande. Tillsammans med forskarna vill gatukontoret utveckla metoder för utvärdering som är möjliga att tillämpa på fler stadsmiljöer.
Nämnden beskriver att social hållbarhet är en integrerad del i Trafik- och mobilitetsplanen som antogs under året och implementeringen har påbörjats. Ambitionen är att ge
fler Malmöbor bättre tillgång till sin stad oavsett socioekonomiska förutsättningar.
Man skriver att för att motverka orättfärdiga skillnader har gatukontoret arbetat med
hälsa, trygghet, antidiskriminering samt mental och fysisk tillgänglighet i stadsrummet.
Under året tog gatukontoret även fram en dialogstrategi som visar hur förvaltningen ska
utveckla dialogarbetet med fokus på delaktighet framför allt för barn och unga.
Under året har alla medarbetare erbjudits vidareutbildning och dialogmetoderna har
testats. Ett exempel på delaktighet är att gatukontoret har deltagit i trygghetsvandringar
bland annat på Östra Sorgenfri, som en del av ett trygghetsarbete som pågått sedan
hösten 2015. Ungdomar i området har fått berätta hur det är att bo och röra sig i området.
Gatukontoret har även samarbetat med stadsområdesförvaltningen och fastighetsägare
och har under året satsat på evenemang utanför det centrala Malmö riktade till stadens
unga befolkning. Genom valet av platser har man lockat människor från olika delar av
staden och nått ut till målgrupper som annars inte vanligtvis besöker arrangemang i
centrala Malmö. Ett exempel är en gatufest på Norra Grängesbergsgatan.
Arbetet med kunskapsallianser är därför ett naturligt arbetsredskap för kontinuerlig
utveckling av verksamheten, för strategisk påverkan av aktörer och för att profilera Malmö
som en attraktiv stad. Med kunskapsallianser ökar engagemanget för staden och fler är
med och tacklar de utmaningar som ska hanteras. Nämnden lyfter bland annat ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling) som ett exempel på kunskapsallians där förvaltningarna
och politiken deltagit.
VALNÄMNDEN
Under de år då det inte förekommer några val eller omröstningar är nämndens arbete i
huvudsak inriktat på att utvärdera tidigare genomförda val med utblick och inriktning på
genomförande av kommande val samt med kompetensutveckling.
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
31
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN
Överförmyndarnämnden utövar tillsyn för förmyndare, gode män och förvaltare. Ett av
överförmyndarnämndens nämndsmål är att:
Överförmyndarnämnden ska – genom att säkerställa att ställföreträdare
är kompetenta och engagerade – bidra till att de personer som har
ställföreträdare ges förutsättningar för en stabil tillvaro (kvinnor, män,
flickor och pojkar).
För att kunna bidra till detta har nämnden kvalitetssäkrat nya ställföreträdare samt erbjudit
fortbildning till befintliga ställföreträdare. Man har också arbetat med att identifiera befintliga kompetenser, men också kompetenser som det finns behov av och som det råder
brist på och utifrån detta har en handlingsplan för rekrytering av ställföreträdare tagits
fram. Nämnden beskriver att arbetet med implementering av mentorskapssystemet intensifierats under hösten 2016. Mentorskapssystemet ger ställföreträdare stöd av en erfaren
god man eller förvaltare, så att de kan åta sig svårare uppdrag och få bättre förutsättningar
att kvarstå i svåra uppdrag.
32
S TADS KONTORE T
Hållbarhetsrapport 2016
Det som kan utläsas från genomgången av nämndernas årsanalyserna är en förflyttning
avseende de två övergripande rekommendationerna; socialt investeringsperspektiv och
kunskapsallianser samt en större medvetenhet om jämlika villkor och socioekonomiska
aspekter kring de uppdrag respektive nämnd har. Samtidigt säger inte detta något om
effekten på hälsa och ojämlikhet i hälsa. Att mäta effekter på hälsa och ojämlikhet i hälsa
är komplext. Den kommande utvärderingen efter Malmökommissionen syftar bland annat
till att föreslå former för att kunna följa utvecklingen av hälsa och ojämlikhet i hälsa.
I maj 2017 presenterades Hållbarhetsrapporten 2016 (STK-1344). Denna syftar till att ge
Malmö stad ett underlag för planering och prioritering på längre sikt med fokus på hållbar
utveckling. Syftet är att följa upp långsiktiga sociala, ekonomiska och miljömässiga trender
utifrån ett antal indikatorer. Nedan lyfts ett par aspekter fram som är angelägna ur ett
hälsoperspektiv. För att få en helhet hänvisas till rapporten.
Årets Hållbarhetsrapport fokuserar särskilt på delaktighet och visar att det finns skillnader i delaktighet mellan män och kvinnor, socioekonomiska grupper, åldersgrupper och
mellan svenskfödda och utlandsfödda. Rapporten lyfter fram ett antal centrala bestämningsfaktorer för hälsa.
Återstående medellivslängd vid 30 års ålder skiljer sig åt mellan grupper med olika
utbildningsnivåer och den återstående förväntade medellivslängden stiger med ökad
utbildningsnivå. Män har lägre medellivslängd än kvinnor för alla utbildningsnivåer.
Skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor med förgymnasial och eftergymnasial utbildning är 3,9 år och skillnaden för män är 6,9 år. Skillnaderna mellan könen är större inom
gruppen med förgymnasial utbildning än inom gruppen med eftergymnasial utbildning.
Skillnaden mellan könen är 5 år inom gruppen med förgymnasial utbildning och 2,9 år
inom gruppen med eftergymnasial utbildning.
Ekonomiska villkor har betydelse för hälsa och ojämlikhet i hälsa. Antalet unika hushåll
som någon gång under 2016 erhöll ekonomiskt bistånd till enskilda minskade i jämförelse
med föregående år, detta har inte inträffat sedan 2008. Sedan 2000 har andelen barn
i ekonomiskt utsatta hushåll minskat något. Andelen barn till föräldrar med svensk
bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll har minskat något mellan 2000 och
2013. En större minskning (13 procentenheter) ses för barn till föräldrar med utländsk
bakgrund under samma tidsperiod. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll är högre
bland familjer med utländsk bakgrund än bland dem med svensk bakgrund. Skillnaden
mellan grupperna är närmre 40 procentenheter för Malmö totalt.
Andelen elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högre
bland dem med svensk bakgrund än bland dem med utländsk bakgrund födda i Sverige
och de med utländsk bakgrund. Samma mönster ses för riket som för Malmö och sett över
tid från 2010/2011 till 2015/2016. Behörighetsgraden har ökat något för samtliga grupper
under samma tidsperiod. Ökningen är störst för de elever i Malmö som har utländsk
bakgrund men är födda i Sverige.
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
33
Diskussion
Sammanfattande reflektion av årsanalyserna 2016
Det finns ett antal aspekter som tydligt framkommer i årets uppföljning.
För det första märks en tydlig förflyttning sedan förra årets uppföljning avseende
medvetenheten om sociala och ekonomiska villkor och om betydelsen av likvärdiga
förutsättningar för tillgång till de välfärdstjänster som kommunen ansvarar för. Nämnderna redovisar i större utsträckning än föregående år aspekter avseende jämlikhet.
Man beskriver till exempel vikten av att nå ut till hela staden med åtaganden så som att
tillgängliggöra kultur- och fritidsaktiviteter, bygga ut kollektivtrafik och cykelbanor i hela
staden. Flera nämnder beskriver också ett medvetet arbete för att nå ut med aktiviteter till
alla barn och unga oavsett socioekonomisk bakgrund.
En utmaning som lyfts av ett antal nämnder och som är angeläget för det fortsatta
arbetet är att ha kunskap om befolkningens socioekonomiska villkor och hur fördelningen
av resurser/verksamhet ser ut för att nå särskilt utsatta grupper. Ett exempel är ett uttalat
behov av indikatorer för att veta om man når de barn man vill och behöver nå, till exempel
barn med låg socioekonomi som inte är aktiva i föreningslivet. Flera nämnder gör jämställdhetsanalyser för att spegla fördelningen mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, bland
annat genom att redovisa könsuppdelad statistik. Detta gör man inte på samma sätt avseende redovisning utifrån socioekonomi. Medvetenheten om socioekonomiska aspekter är
tydlig, men man redovisar inte data eller statistik avseende socioekonomi.
Ett hinder för detta kan vara att tillgången till socioekonomiskt uppdelad statistik är
bristfällig. Den nationella Kommissionen för jämlik hälsa lyfter detta problem i sitt delbetänkande; En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4). Man hänvisar
till exempel till Folkhälsomyndighetens rapport (Folkhälsan i Sverige, 2014) där endast 28
procent av den data som presenteras är indelade på socioekonomi att jämföras med 66
procent som är nedbrutna på kön.
Ett annat hinder kan vara att det saknas kompetens inom Malmö stads förvaltningar.
Med utgångspunkt från frågornas komplexitet och att förutsättningarna för att påverka
jämlik hälsa ständigt påverkas av det som händer i omvärlden krävs ett kontinuerligt arbete
för att förstå vad som driver skillnader eller minskade skillnader. Malmökommissionen
föreslog åtskilliga former för att kunna hantera detta och följa utvecklingen. Dels förslogs
kollegiala granskningar, följeforskning och att etablera en organisation med Malmö stad,
samverkansaktörer och forskare för att stödja implementering, uppföljning och utvärdering. En rekommendation omfattade behov av att utveckla former för kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen i Malmö. Dessa förslag har hanterats genom
34
STA DS KONTORE T
utredningsdirektiv till stadskontoret, men har ännu inte kommit på plats. Ett av utredningsuppdragen var att; skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen i Malmö med förslag på motiv och åtgärder. Kommunstyrelsen har beslutat om att
inrätta två tjänster dels för en förstärkning av arbetet med sociala investeringar, dels för
statistik och analysarbete (epidemiologisk bevakning). Kommunstyrelsen beslöt samtidigt
att hänskjuta frågan om tillsättandet av tjänsterna till det av kommunstyrelsen beslutade
uppdraget att inrätta ett hållbarhetskansli (STK-2017-368).
Med utgångspunkt i två utredningsdirektiv från Malmökommissionen pågår även ett
arbete med att ta fram former för jämlikhetsdata i Malmö. Jämlikhetsdata som bygger på
diskrimineringsgrunderna är en samlingsterm för aggregerad statistik och annan relevant
data som krävs för att utforma, analysera och följa upp faktiskt utfall av politika beslut och
verksamhet över tid. Vidare är Hållbarhetsrapporten ett viktigt underlag för att följa upp
långsiktiga sociala, ekonomiska och miljömässiga trender utifrån ett antal indikatorer. Det
ses som angeläget att få till stånd ett samordnat och systematiskt arbete för att kunna följa
utvecklingen som en del i Malmö stads ordinarie- styr och ledningssystem. Här kommer
den planerade utvärderingen av arbetet efter Malmökommissionen att kunna fylla en
viktig funktion.
För det andra framträder ett antal utvecklingsområden som återkommer i årsredovisningarna som påverkar förutsättningar för att nå intentionen med social hållbar utveckling/jämlik hälsa. Ett område som återkommer är behov av ett utvecklat barnperspektiv
i myndighetsutövning och barns och ungas roll i arbetet för likvärdig och tillgänglig
verksamhet. Ett annat område som återkommer är bostadsbrist och dess konsekvenser.
Ett tredje område är hög personalomsättning och sjukfrånvaro/skrivningar och svårighet
rekrytera personal med erfarenhet (socionomer, sjuksköterskor, lärare). Vidare återkommer
behov av utvecklat samarbete med ett antal aktörer som till exempel Arbetsförmedlingen,
Jobb Malmö och Region Skåne, särskilt psykiatrin för att kunna öka andelen självförsörjande barnfamiljer. Det uttrycks också behov av bättre verksamhetssystem för att möjliggöra framtagande av könsuppdelad statistik och att vid framtida upphandlingar av system
bör möjligheten att ta fram könsuppdelad statistik vara ett krav. Detta överensstämmer
med det utvecklingsbehov av system för att kunna följa fördelning av hälsa baserat på
socioekonomisk statistik.
För det tredje har uppföljningen undersökt hur man arbetar med Malmökommissionens övergripande rekommendation; En social investeringspolitik som kan göra samhällsystemen mer jämlika. Socialt investeringsperspektiv nämns inte så ofta i ordalag, men
däremot beskrivs på andra sätt hur man arbetat för att investera i tidiga insatser. Detta
illustreras av satsningar tidigt, bland barn och unga där bland annat förskolan och skolans
roll lyfts fram. De projekt som finansieras ur sociala investeringsfonden beskrivs och flera
nämndsmål anger ett socialt investeringsperspektiv för att långsiktigt påverka förutsättningar för självförsörjning. Vidare finns ett socialt investeringsperspektiv i stadsomvandlingsprocesser tydligare beskrivna.
Malmö stad har ingått en överenskommelse med SKL om kunskaps- och kompetensutveckling kring sociala investeringar. Det har bland annat genererat ett antal utbildningstillfällen och workshops med nyckelpersoner i olika förvaltningar som dels arbetar
med projekt finansierade ur sociala investeringsfonden, dels personer som arbetar med
socialt investeringsperspektiv kopplat till strategiskt utvecklingsarbete i olika förvaltningar. Genom överenskommelsen har Malmö stad kontakt med andra kommuner som
kommit långt i att bygga upp kunskap och struktur för hur ett socialt investeringsperspektiv kan operationaliseras. Det omfattar bland annat metodik för att kunna göra bättre
behovsanalyser så att verksamheter och de insatser som görs når rätt målgrupper. Att
identifiera beprövade metoder och utarbeta former för att kunna beräkna effekter, både
samhälleliga effekter och besparingar av kostnader ingår också i metodutvecklingen.
Det finns ett kommunövergripande nätverk med fokus på sociala investeringar som
koordineras av stadskontoret, men resurserna för att kunna stödja förvaltningar och
nämnder i arbetet har varit begränsade under året. Kommunstyrelsen har fattat beslut om
att förstärka organisationen för arbetet med social hållbarhet och sociala investeringar
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
35
inom ramen för samma beslut som hänvisades till ovan gällande epidemiologisk bevakning. Kommunstyrelsen beslöt samtidigt att hänskjuta frågan om tillsättandet av tjänsterna till det av kommunstyrelsen beslutade uppdraget att inrätta ett hållbarhetskansli
(STK-2017-368).
Genomlysningen vittnar om ett fortsatt utvecklingsbehov gällande sociala investeringar och angelägenheten i att förstärka stödet till förvaltningar och bolag. Ett potentiellt
utvecklingsområde är att anlägga ett socialt investeringsperspektiv på ökningen av sjukskrivningar som beskrivs i flertalet av nämndernas årsanalyser. Flera nämnder rapporterar
ökad personalomsättning och ökad sjukfrånvaro. Denna utveckling innebär ett ”moment
22”. Det är svårare att uppfylla uppdrag på grund av personalbrist och sjukskrivningar och
belastningen på befintlig personal riskerar ytterligare sjukskrivningar. SKL har initierat ett
pilotprojekt med utfallsbaserad upphandling för minskad sjukfrånvaro tillsammans med
två svenska kommuner. Det omfattar en gedigen analys av orsaker till sjukskrivningar
baserat på statistik och intervjuer, kartläggning av vad som görs och definierade insatsstrukturer, uppföljningar och beräkningar av effekter. Det kan finnas anledning att följa
detta arbete.
För det fjärde märks en klar förflyttning avseende den övergripande rekommendationen; Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad
styrning. Vid förra årets uppföljning beskrev ett antal nämnder hur man arbetar med
kunskapsallianser, men nu gör man det genomgående. Detta beror sannolikt på att
kommunfullmäktige formulerat ett särskilt uppdrag till alla nämnder och bolag. Det finns
en varierande beskrivning av motiven till kunskapsallianser. Syftet är att åstadkomma
förbättringar genom förändrat arbetssätt med mer demokratisk styrning. Att samarbeta
och/eller ha medborgardialoger är inte det samma som att ingå en kunskapsallians för
att förstå orsaker till problem, identifiera lösningar/arbetssätt och arbeta med lösningar
i samverkan. Det som framträder tydligare än vid förra årets uppföljning är att flera
nämnder skriver om vad kunskapsallianser genererat och de för även resonemang om
svårigheter att beskriva effekter. Det förefaller finnas ett fortsatt behov av stöd för att
kunna analysera och beskriva resultat och effekter av att arbeta med kunskapsallianser.
En möjlighet till fördjupning som har bäring på att skapa mer demokratiserad styrning är att Malmö stad är en av de kommuner som ingått överenskommelse med den
av regeringen tillsatta Tillitsdelegationen. Ambitionen är att genom försöksverksamheter
peka ut goda exempel och identifiera framgångsfaktorer för utveckling av en mer tillitsbaserad styrning i hela styrkedjan med fokus på kommuner och landsting, en lärande tillsyn
och ändamålsenliga ersättningsmodeller. Syftet är att långsiktigt bidra till förbättrade
förutsättningar för kommuner och landsting att vidareutveckla en rättssäker och effektiv
verksamhet, med medarbetarnas kompetens som en självklar utgångspunkt och resurs.
För Malmö stads del har Förskoleförvaltningen ingått överenskommelse med Tillitsdelegationen. Forskare kommer att följa hela styrkedjan – från Skolinspektionen till förskolechefer. Syftet är att analysera tillitsbaserad styrning i en kommunal kontext, med särskilt
avseende på förskolan.
Det fortsatta arbetet
Mot bakgrund av att uppföljningen av rekommendationerna sprungna ur Malmökommissionen från och med 2017 ska ingå i Malmö stads ordinarie styr- och ledningssystem blir
eventuellt föreliggande uppföljningsrapport den sista separata uppföljningen som görs.
En viktig förutsättning för att uppföljningen av rekommendationerna sprungna ur
Malmökommissionen ska kunna göras inom ramen för ordinarie styr- och ledningssystem
är att det finns resurser avsatta med kompetens som kan hantera data/statistik avseende
jämlikhet; socioekonomi och kunna ge ett stöd till nämnder för att utveckla metoder
för detta.
Här kan den utvärdering av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö som
36
STA DS KONTORE T
kommunstyrelsen fattat beslut utgöra en viktig funktion. Utvärderingen ska ha en framåtsyftande ansats och fungera som ett stöd i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart
Malmö omfattar tre delar;
1. Analysera processen och organiseringen av arbetet med
Malmökommissionen och det fortsatta arbetet för ett socialt
hållbart Malmö för att dra lärdom för organisering framåt.
2. Analysera resultat och effekter av de initiativ som genererats ur
Malmökommissionen och de beslut som kommunstyrelsen fattat
för att dra slutsatser om framtida prioriteringar. Utvärderingen ska
ge förslag på hur en modell för uppföljning av effekter kan följas på
lång sikt.
3. Generera ett lärandemoment så att utvärderingen och
analyserna tas till vara och används som en del i det fortsatta
utvecklingsarbetet för Malmö som en hållbar stad.
Mot bakgrund av erfarenheterna från arbetet med Malmökommissionen bör det inom
ramen för omorganisationen i Malmö stad säkerställas att det finns kapacitet inom stadskontoret att facilitera utvärderingen. Detta för att de olika utvärderingsmomenten, som
kommer att genomföras av upphandlad part/parter, verkligen genererar ett lärande för
Malmö stad. Syftet är att utvärderingen kan utgöra ett konkret stöd i arbetet för att på sikt
kunna svara på frågan om ojämlikheten ökar eller minskar i Malmö och för att implementera Agenda 2030.
Gällande det koordinerande uppdraget vittnar uppföljningen om ett fortsatt utvecklingsbehov gällande sociala investeringar och att det är angeläget att förstärka stödet
till förvaltningar och bolag med kompetens och metodutveckling. Det finns också ett
fortsatt behov av stöd för att utveckla formerna för arbetet, samt att kunna analysera och
beskriva resultat och effekter av att arbeta med kunskapsallianser. Uppföljningen vittnar
också om att det finns ett behov av att kommunicera det som görs internt och externt.
Det finns ett fortsatt stort intresse från andra aktörer utanför Malmö att ta del av Malmös
utvecklingsarbete.
I maj 2017 lämnar den nationella Kommissionen för jämlik hälsa sitt slutbetänkande till
Regeringen. Det kan förväntas att den nya nationella politiken gällande området jämlik
hälsa kan komma att påverka Malmö stads fortsatta utvecklingsarbete.
I kommunstyrelsens budget för 2017 anges att Malmökommissionens arbete kompletteras med en ambitiös satsning för att implementera Agenda 2030 och de 17 globala
målen. En sammanställning har gjorts av FN:s 17 mål i relation till Malmökommissionens
72 rekommendationer som föredragits för styrgruppen för socialt hållbarhet. Denna
vittnar om att majoriteten av de 17 målen har direkt bäring på förslagen från Malmökommissionen och det utvecklingsarbete som nu pågår. Kommunstyrelsen har beslutat om
att inrätta ett hållbarhetskansli. Detta kansli kommer att ha en viktigt funktion för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö och i arbetet att implementera FN:s Globala
mål/Agenda 2030. Den organisation, de kontaktytor och den infrastruktur som etablerats
för att implementera rekommendationerna från Malmökommissionen bör tas till vara i
arbetet med att implementera Agenda 2030.
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
37
S TADSKONTORE T
38
Utredningsuppdrag
BILAGA 1
Uppföljning 2016 års verksamhet
STADS KO NTOR E T 2017
39
BILAGA 1
UTREDNINGSUPPDRAG
Utredningsuppdrag – Socialt hållbart Malmö
UPPDRAG*
* Följer strukturen i populärversion av
tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta
arbetet för ett socialt hållbart Malmö"
DIARIENUMMER
ANSVAR
FÖRVALTNING
/NÄMND
BESLUT
1. Gör en översyn av kommunfull-
STK-2015-201
Stadskontoret i dialog med bl a
1. Kommunstyrelsen beslutar
1. 2015-04- 01
mäktiges beslut om Barnkonven-
STK 2016-783
Malmö stads övriga förvalt-
• att ge stadskontoret i uppdrag att fortsätta arbetet i enlighet med före-
2. 2015-11-11
tionen och ge förslag på utvecklat
arbete för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter
ningar och med civilsamhället
slagen tidplan,
• att ge stadskontoret i uppdrag att till folkhälso- och jämställdhetsbered-
BESLUTSDATUM
TRAFIKLJUS
3. 2016-11-02
4. 2017-03-15
ningens sammanträde i oktober 2015 inkomma med delrapport avseende
5. 2017-03-29
kartläggningen av förvaltningarnas förslag till utvecklingsområden, samt
6. 2017-04-27
• att ge stadskontoret i uppdrag att våren 2016 återrapportera och lämna
förslag på stödstruktur för utvecklingsarbetet med att införliva barnrättsperspektivet i alla verksamheter i Malmö stad.
2. Beredningen för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter beslutar
• att lägga rapporten till handlingarna samt
• att översända rapporten Kartläggning av arbetet med barnperspektivet i
Malmö stad till samtliga nämnder för kännedom. (Uppdraget från 201504-01 om att återkomma till kommunstyrelsen våren 2016 med förslag på
stödstruktur ligger kvar.)
3. Kommunstyrelsen beslutar
• att remittera Utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter till samtliga Malmö stads nämnder och berörda bolag, enligt förslag, för att besvaras
senast den 31 januari 2017.
• att stadskontoret får i uppdrag att bjuda in till remisskonferens där
föreslagna organisationer plus RFSL och Ensamkommandes förbund ges
möjlighet att inkomma med synpunkter på Utvecklingsplan för arbetet med
barnets rättigheter.
• att ge stadskontoret i uppdrag att, utifrån inkomna yttranden, ge förslag på
Utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter och budget för utvecklingsarbetet till kommunstyrelsen senast april 2017.
4. Beredningen för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter föreslår
kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta
• att anta Utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad,
• att upphäva Jag bor i Malmö – policy för ungas inflytande, samt
• att tidigare beslutad handledning för barnkonsekvensanalyser Barnkonventionen – Handledning för politiker och tjänstemän ersätts av Utvecklingsplanen för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad,
STADS KO NTOR E T
40
BILAGA 1
UTREDNINGSUPPDRAG
Utredningsuppdrag – Socialt hållbart Malmö
UPPDRAG*
* Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen
gällande "Det fortsatta arbetet
för ett socialt hållbart Malmö"
DIARIENUMMER
ANSVAR
FÖRVALTNING
/NÄMND
BESLUT
BESLUTSDATUM
TRAFIKLJUS
Beredningen för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter föreslår
kommunstyrelsen för egen del besluta
• att uppdra åt stadskontoret att samordna arbetet i enlighet med Utvecklingsplan
för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad,
• att ge stadskontoret i uppdrag att i uppdraget kring förslag till riktlinjer för
bidragsgivning för jämställdhet, antidiskriminering och nationella minoriteteter
2018 inkludera arbetet med barnets rättigheter, samt
• att godkänna Utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad
som slutrapportering gällande Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö –
Utveckla arbetet för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter.
5. Kommunstyrelsen biträder vad beredningen för demokrati, jämställdhet och
mänskliga rättigheter anfört och föreslår kommunfullmäktige besluta
• att anta Utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad,
• att upphäva Jag bor i Malmö – policy för ungas inflytande, samt
• att tidigare beslutad handledning för barnkonsekvensanalyser Barnkonventionen –
Handlednings för politiker och tjänstemän ersätts av Utvecklingsplanen för arbetet
med barnets rättigheter i Malmö stad
Kommunstyrelsen beslutar för egen del
• att uppdra åt stadskontoret att samordna arbetet i enlighet med Utvecklingsplan
för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad,
• att ge stadskontoret i uppdrag att i uppdraget kring förslag till riktlinjer för
bidragsgivning för jämställdhet, antidiskriminering och nationella minoriteter 2018
inkludera arbetet med barnets rättigheter, samt
• att godkänna Utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad som
slutrapportering gällande Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö – Utveckla
arbetet för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter
6. Kommunfullmäktige beslutar
• att anta Utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad,
• att upphäva Jag bor i Malmö – policy för ungas inflytande, samt
• att tidigare beslutad handledning för barnkonsekvensanalyser Barnkonventionen –
Handlednings för politiker och tjänstemän ersätts av Utvecklingsplanen för arbetet
med barnets rättigheter i Malmö stad.
STADS KO NTOR E T 2017
41
BILAGA 1
UTREDNINGSUPPDRAG
Utredningsuppdrag – Socialt hållbart Malmö
UPPDRAG*
* Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen
gällande "Det fortsatta arbetet
för ett socialt hållbart Malmö"
DIARIENUMMER
ANSVAR
FÖRVALTNING
/NÄMND
BESLUT
BESLUTSDATUM
4. Utveckla former för
STK-2014-1136
Stadskontoret – i dialog
1. Kommunstyrelsen beslutar
1. 2015-05-27
samverkan med civil-
STK-2016-215
med bl a Malmö stads
• att godkänna delrapporten,
2. 2016-06-22
samhället kring social
STK-2016-1070
övriga förvaltningar,
• att ge stadskontoret i uppdrag att, i enlighet med rekommendationer i delrapport 1 (s.14),
3. 2017-03-01
hållbarhet
civilsamhället Region
samordna och koordinera det fortsatta arbetet med utredningen med syfte att utgöra underlag
Skåne, näringslivet och
för utvecklad samverkan med civilsamhället,
lärosäten
TRAFIKLJUS
• att från kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar avsätta 650 tkr för kartläggning,
forskningscirklar och kompetensutveckling kring civilsamhället i Malmö, samt
• att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med skriftliga delrapporter
årsvis med början 2015.
2. Kommunstyrelsen beslutar
• att lägga delrapporten till handlingarna,
• att uppdra åt stadskontoret att fortsätta utredningen på sätt som redovisat i ärendet, samt
• att uppdra åt stadskontoret att återkomma med en skriftlig rapport senast i februari 2017.
3. Kommunstyrelsen beslutar
• att godkänna att utredningsuppdraget avslutas, samt
• att skicka slutrapporten till alla övriga nämnder för kännedom.
5. Utred förutsättningarna
STK-2014-1145
Stadskontoret i dialog
1. Kommunstyrelsen beslutar
1. 2015-01-14
för att stärka samarbetet
STK 2016-338
med bl a Malmö stads
• att godkänna lägesrapporten Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet
2. 2016-05-04
med universitet och
övriga förvaltningar,
högskola kring metod-
civilsamhället och
• att ge stadskontoret i uppdrag att fortsätta arbetet i enlighet med föreslagen plan.
utveckling
lärosäten
2. Kommunstyrelsen beslutar
och högskola gällande följeforskning och forskningscirklar, lägesrapport 1 2014
3. 2017-03-08
• att godkänna slutrapporten Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet
och högskola gällande följeforskning och forskningscirklar, slutrapport 2016,
• att ge i uppdrag till stadskontoret att skapa ett förvaltningsövergripande forskarnätverk för
Malmö stad, där syftet är att stärka den vetenskapliga förankringen, samla erfarenheter kring
gemensamma frågeställningar och samverka med lärosätena på ett strukturerat sätt, samt
• att stadskontoret återkommer med en muntlig rapport till beredningen för kultur, fritid och
folkhälsa inom sex månader.
3. Muntlig rapport i Kultur, fritid- och folkhälsoberedningen 2017-03-08
STADS KO NTOR E T
42
BILAGA 1
UTREDNINGSUPPDRAG
Utredningsuppdrag – Socialt hållbart Malmö
UPPDRAG*
* Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen
gällande "Det fortsatta arbetet
för ett socialt hållbart Malmö"
DIARIENUMMER
ANSVAR
FÖRVALTNING
/NÄMND
BESLUT
BESLUTSDATUM
8. Se över möjligheten för
STK-2014-238
Stadskontoret
1. Kommunstyrelsen beslutar
1. 2014-09-03
Malmö stad att ansluta
STK-2015-415
• att Malmö stad ska ansluta sig till Mötesplats Social Innovation under förutsättning att Region Skåne och
2. 2015-05-27
sig till Mötesplats social
STK-2016-585
innovation
Malmö Högskola går in med motsvarande belopp och med de förutsättningar som anges i ärendet gällande
3. 2016-11-02
styrgruppsplats, intresseområden och återrapportering,
4. 2017-01-11
TRAFIKLJUS
• att ur Kommunstyrelsens anslag for projekt och utredningar utbetala medel om 650 000 kr år 2014 till Mötesplats Social Innovation/Malmö Högskola,
• att beslut om fortsatt anslutning och finansiering, dvs. 2 mkr för år 2015, hänskjuts till budgetberedningen år
2015, samt
• att beslut om fortsatt anslutning och finansiering år 2016 och 2017 och vidare ska behandlas i budgetberedningen för respektive år.
2. Kommunstyrelsen beslutar
• att Malmö stad fortsatt ska vara ansluten till Mötesplats Social Innovation 2015 och 2016 samt avsätta 2 mkr per
år ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar för att finansiera Malmö stads engagemang, samt
• att beslut om finansiering år 2017 och vidare ska behandlas i budgetberedningen för respektive år.
3. Kommunstyrelsen beslutar
• att Malmö stad, i enlighet med tidigare beslut, ska vara fortsatt ansluten till Mötesplats Social Innovation år 2016
samt avsätta högst 2 mkr ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar för att finansiera Malmö
stads engagemang
4. Kommunstyrelsen beslutar
• att Malmö stad fortsatt ska vara ansluten till Mötesplats Social Innovation år 2017 samt avsätta 2 mkr ur
kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar för stadens engagemang, under förutsättning att Malmö
högskolas organistoriska och finansiella engagemang fortsätter på nuvarande nivå.
Stadskontoret
1. Kommunstyrelsen beslutar
1. 2015-01-14
befintliga forsknings- och
i dialog med
• att godkänna delrapporten och tids- och aktivitetsplanen, samt
2. 2016-11-02
utvecklingsstrukturer och
bl a Malmö
• att ge stadskontoret i uppdrag att, i enlighet med rekommendationer i delrapporten, koordinera det fortsatta
samverkansformer med
stads övriga
högskola och universitet
förvaltningar,
2. Kommunstyrelsen beslutar
med förslag på arbets-
civilsamhället
• att som slutredovisning av utredningsuppdraget Översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer
modeller
och lärosäten
9. Gör en översyn av
STK-2014-1167
arbetet med utredningen.
och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på arbetsmodeller godkänna föreliggande
redovisning.
STADS KO NTOR E T 2017
43
BILAGA 1
UTREDNINGSUPPDRAG
Utredningsuppdrag – Socialt hållbart Malmö
UPPDRAG*
* Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen
gällande "Det fortsatta arbetet
för ett socialt hållbart Malmö"
DIARIENUMMER
ANSVAR
FÖRVALTNING
/NÄMND
BESLUT
BESLUTSDATUM
12. Ta fram en kommun-
STK-2015-394
Stadskontoret i dialog med bl a
1. Kommunstyrelsen beslutar
1. 2015-05-27
gemensam, långsiktig
STK-2015-1338
Malmö stads övriga förvalt-
• att godkänna rapporten,
2. 2016-01-26
ningar och bolag
• att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen hösten 2015 med
strategi för kompetens och
personalförsörjning
TRAFIKLJUS
förslag på gemensamt arbetssätt med målsättning att ta fram förslag till en kommungemensam strategi under 2016, samt
• att ge stadskontoret i uppdrag att årerkomma med uppföljning av avgångssamtal.
2. Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott beslutar
• att fastställa kompetensförsörjningsprocessen för Malmö stad
• att anmoda nämnderna att redovisa kompetensförsörjningsgap, kompetensmål och
kompetensförsörjningsplaner till kommunstyrelsen
• att nämndernas redovisningar sammanställs inom ramen för Personalredovisning 2016
• att ge uppdrag åt stadskontoret att fortsätta utveckla metod och verktyg samt implementering av systemet
15a) Utred hur erfaren-
GRF-2015-3026
Grundskolenämnden och
heterna från Bunkeflo-
STK-2015-528
gymnasie- och vuxenutbild-
modellen kan integreras
ningsnämnden i dialog med
i Malmös a) grundskolor
bl a Malmö högskola och
samt hur samarbetet med
civilsamhället
idrottsföreningar kan
Kommunstyrelsen beslutar
2015-09-30
• att godkänna grundskolenämndens del av utredningen som redovisning av uppdraget
Utreda hur erfarenheter av Bunkefloprojektet systematiskt kan integreras i skolornas arbete
för ökad måluppfyllelse och lägga den till handlingarna, samt
• att anmoda arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att återkomma
efter utvärdering av pilotprojekt hösten 2016.
stärkas för b) gymnasiet
– Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden hanterar uppdraget inom
ordinarie utvecklingsarbete.
22. Utred möjligheter till
mindre barngrupper i
fritidshemmen
STADS KO NTOR E T
STK-2015-529
Grundskolenämnden i dialog
med bl a stadskontoret
Kommunstyrelsen beslutar
2015-10-28
• att godkänna utredningen som redovisning av uppdraget Utreda möjligheterna till minskade bamgrupper i Malmös i fritidshem och lägga den till handlingarna.
44
BILAGA 1
UTREDNINGSUPPDRAG
Utredningsuppdrag – Socialt hållbart Malmö
UPPDRAG*
* Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen
gällande "Det fortsatta arbetet
för ett socialt hållbart Malmö"
DIARIENUMMER
ANSVAR
FÖRVALTNING
/NÄMND
26. Utred behov av
STK-2017-396
Gymnasie- och vuxenutbild-
BESLUT
Beredningen för kultur, fritid- och folkhälsa beslutar
utbyggnad och personal-
ningsnämnden i dialog med
förstärkning vid den
bl a stadsområdesförvalt-
förstärkning vid den kommunala elevhälsan och ge förslag på insatser och att uppdraget
kommunala elevhälsan
ningarna, Region Skåne och
därmed anses avslutat
och ge förslag på insatser
civilsamhället
BESLUTSDATUM
2017-05-10
• att godkänna redovisningen av uppdrag 26 Utred behovet av utbyggnad och personal-
27. Gör en uppföljning av
GRF-2015-3029
Grundskolenämnden i
1. Kommunstyrelsen beslutade föreslå kommunfullmäktige besluta:
1. 2015-09-30
alla nyanlända elever
STK-2015-532
samverkan med civilsam-
• att godkänna svar på uppdrag i budget 2015 att utvärdera och analysera skolverksamheten
2. 2015-10-29
hället och lärostäen
TRAFIKLJUS
och skolornas mottagande av nyanlända elever, Modersmålsutredning 2013 (GrF-2013-1486)
samt Utredning av Mosaikskolan (GrF-2014-6085) och lägga den till handlingarna.
Kommunstyrelsen beslutade för egen del
• att upphäva gällande riktlinjer för förberedelsegrupp (KS 2009-10-07, rev 2011-11-07)
• att upphäva gällande beslut om rekommenderad organisering för skolorna gällande
nyanlända elever – Utredningsuppdrag gällande lokal utvärdering av förberedelseklassernas
verksamhet (D 955/2009), samt
• att godkänna som återrapporteringen av utredningsdirektiv för socialt hållbart Malmö –
Följa upp mottagandet av alla nyanlända elever samt utreda förutsättningarna för att reformera nuvarande mottagningssystem (uppdrag 27) – Uppföljning av alla nyanlända elever
och lägga den till handlingarna.
2. Kommunfullmäktige beslutar
• att godkänna svar på uppdrag i budget 2015 att utvärdera och analysera skolverksamheten
och skolornas mottagande av nyanlända elever, Modersmålsutredning 2013 samt Utredning
av Mosaikskolan och lägga svaret samt rapporterna till handlingarna.
30. Utred hur negativa
GRF-2015-163
Grundskolenämnden i
segregerande effekter i
STK-2015-266
Kommunstyrelsen beslutar
dialog med bl a skolnämn-
• att översända underlaget för utbyggnadsstrategin till Fastighetskontoret och LiMa,
skolan kan brytas och ge
dernas lokalförsörjnings-
• att godkänna rapporten Se över möjligheten att förlägga nya profilskolor i områden där det
förslag på hur vi kan få
grupp
socioekonomiskt blandade
klasser
STADS KO NTOR E T 2017
2015-04-29
kan generera positiva integrationseffekter och lägga den till handlingarna, samt
• att godkänna utredningen Utred hur negativa segregerande effekter i skolan kan brytas och
ge förslag på hur vi kan få socioekonomiskt blandade klasser och lägga den till handlingarna.
45
BILAGA 1
UTREDNINGSUPPDRAG
Utredningsuppdrag – Socialt hållbart Malmö
UPPDRAG*
* Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen
gällande "Det fortsatta arbetet
för ett socialt hållbart Malmö"
DIARIENUMMER
ANSVAR
FÖRVALTNING
/NÄMND
BESLUT
BESLUTSDATUM
32. Utarbeta en handlings-
STK-2015-522
Stadskontoret i
1. Kommunstyrelsen beslutar
1. 2016-01-13
plan för att minska den
samverkan med
• att godkänna delrapporten Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö – Utarbeta en handlingsplan för
2. 2017-02-08
ekonomiska utsattheten
berörda aktörer
TRAFIKLJUS
att minska den ekonomiska utsattheten bland barn,
bland barn och inför ett
• att remittera ärendet och delrapporten Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö – Utarbeta en hand-
nytt kommunfullmäkti-
lingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn, till samtliga nämnder och kommunala
gemål om att minska den
bolag för överväganden att besvaras senast den 30 juni 2016, gällande nedanstående frågeställningar:
ekonomiska utsattheten
– Vilka utvecklingsmöjligheter finns gällande befintlig verksamhet inom respektive nämnd/bolag och
bland barn
hur kan detta genomföras? – Vilka ytterligare åtgärder utifrån respektive nämnd/bolags uppdrag skulle
behövas för att förbättre levnadsvillkoren för barn i ekonomisk utsatthet? Både riktade och generella
insatser, såväl lindrande som förebyggande åtgärder. – Vilka behov av samverkan och samarbete internt
i kommunen och externt med andra aktörer finns för att ytterligare förbättra levnadsvillkoren för barn i
ekonomisk utsatthet.
• att bereda Rädda Barnen, Röda Korset, Nätverket Malmö för barnens rättigheter, Svenska kyrkan, Islamic
center, Judiska församlingen, Romskt informations- och kunskapscenter, Malmös muslimska nätverk,
Stadsmissionen och Fryshuset möjlighet att inkomma med synpunkter samt
5 (13)
• att ge stadskontoret i uppdrag att till kommunstyrelsen inkomma med förslag till plan för att minska
den ekonomiska utsattheten för barn i oktober 2016.
2. Beredningen för kultur, fritid- och folkhälsa beslutar efter överläggning
• att i förslag till Plan för att minska den ekonomiska utsattheten för barn lägga till delmålet "att halvera
barns ekonomiska utsatthet fram till år 2025".
Vidare beslutar beredningen för kultur, fritid och folkhälsa att med ovanstående tillägg föreslå
kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta
• att anta Plan för att minska den ekonomiska utsattheten för barn,
• att Plan för att minska den ekonomiska utsattheten för barn ska utgöra vägledning i nämndernas arbete
med att formulera nämndsmål kopplat till kommunfullmäktiges mål, samt
• att Plan för att minska den ekonomiska utsattheten för barn följs upp årligen i samband med att utvecklingsplanen för arbetet med barns rättigheter behandlas i kommunfullmäktige.
Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa föreslår kommunstyrelsen för egen del besluta
• att godkänna Plan för att minska den ekonomiska utsattheten för barn som slutrapportering gällande
Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö – Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska
utsattheten för barn.
STADS KO NTOR E T
46
BILAGA 1
UTREDNINGSUPPDRAG
Utredningsuppdrag – Socialt hållbart Malmö
UPPDRAG*
* Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen
gällande "Det fortsatta arbetet för
ett socialt hållbart Malmö"
DIARIENUMMER
ANSVAR
FÖRVALTNING
/NÄMND
33. Ta fram en skrivelse till
STK-2014-1031
Stadskontoret i dialog med
regeringen och bjud in till
bl a stadsområdesförvaltning-
diskussion om riksnormen för
arna och lärosäten
BESLUT
Kommunstyrelsen beslutar
BESLUTSDATUM
TRAFIKLJUS
1. 2016-01-13
• att sända under sammanträdet justerad skrivelse till den av regeringen tillsatta
kommissionen för jämlik folkhälsa i enlighet med upprättat förslag.
nationella försörjningsstödet
Stadskontoret i dialog med
1. Kommunstyrelsen beslutar
1. 2015-01-14
heter för barn och unga i
bl a grundskoleförvaltningen,
• att anmoda miljönämnden, servicenämnden, stadsbyggnadsnämnden samt tekniska
2. 2015-04-29
Malmö att röra sig i hela
fritidsförvaltningen, gatu-
nämnden att inom sina respektive ansvarsområden fortsätta arbetet med att utveckla
staden
kontoret, Region Skåne och
en säker trafikmiljö,
35. Utred förbättrade möjlig-
STK-2014-1001
civilsamhället
• att uppdra åt stadskontoret att översiktligt beräkna kostnaden för ett konsekvent
genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik till samtliga barn och
ungdomar,
• att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med förslag, kostnadsberäkning och
konsekvensbeskrivning gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med
ekonomiskt bistånd, samt
• att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med en översiktlig kostnadsberäkning
av att ge alla barn i en viss ålder en cykel.
2. Kommunstyrelsen beslutar
• att utan eget ställningstagande översända beräkningarna till budgetberedningen.
38. Kartlägg utvecklings-
STK-2014-932
Stadskontoret i dialog med
möjligheter för FINSAM och
bl a aktörerna inom FINSAM
ta fram former för överens-
och gymnasie- och vuxen-
kommelser med berörda
utbildningsnämnden, närings-
aktörer för att fler ska komma
livet och civilsamhället
Näringslivsutskottet/Kommunstyrelsen beslutar
2015-08-18
• att lägga utredningen till handlingarna
i arbete
STADS KO NTOR E T 2017
47
BILAGA 1
UTREDNINGSUPPDRAG
Utredningsuppdrag – Socialt hållbart Malmö
UPPDRAG*
* Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen
gällande "Det fortsatta arbetet för
ett socialt hållbart Malmö"
DIARIENUMMER
ANSVAR
FÖRVALTNING
/NÄMND
39. Utarbeta en modell för
STK-2014-931
Stadskontoret i dialog med
lokala forum med samver-
STK-2016-637
bl a gymnasie- och vuxenut-
BESLUT
Kommunstyrelsen beslutar
BESLUTSDATUM
TRAFIKLJUS
2016-06-22
• att som slutrapportering av utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö ”Tillsammans
kande aktörer för att fler ska
bildningsförvaltningen, statliga
med berörda aktörer utarbeta en modell för lokala forum” godkänna rapporten Nuläges-
komma i arbete
myndigheter, FINSAM, närings-
rapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta aktörer för att fler
livet och civilsamhället
Malmöbor ska bli självförsörjande och lägga den till handlingarna,
• att överlämna rapporten till arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
samt stadsområdesnämnderna att beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet, samt
• att överlämna rapporten till den politiska styrgruppen för översyn av den kommunala
organisationen att beaktas i det fortsatta utredningsarbetet.
43. Gör en forskarstödd
fördjupning gällande det
obetalda omsorgsarbetet i
Malmö och föreslå åtgärder
STK-2015-518
Stadskontoret i dialog med bl a
lärosäten och civilsamhället
Kommunstyrelsen beslutar
2015-09-30
• att antologin ”Vem ska betala för det obetalda omsorgsarbetet? – om socialt hållbar
utveckling” godkänns som redovisning av uppdraget,
• att översända den till samtliga stadsområdesnämnderna, Grundskole- och Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnderna samt Sociala resursnämnden för att
beakta i sitt utvecklingsarbete,
• att anmoda stadskontoret att beakta föreliggande antologi i ärende STK-2015-197
Ekonomi och kvalitet inom vård och omsorg i Malmö stad samt STK-2015-833 Uppföljning av Implementering av anhörigstöd i Malmö,
• att ge stadskontoret i uppdrag att utreda möjligheten för en databas med jämlikhetsdata inom välfärdsområdet och återrapportera hösten 2016,
• att ge stadskontoret i uppdrag att utreda hur helhetsynen i biståndsbedömningen för
personer inom samma hushåll kan dokumenteras och återrapportera våren 2016,
• att anmoda stadsområdesnämnderna, Grundskole- och Arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnderna att utifrån perspektivet barn som anhöriga och
barnets bästa, se över om ansvar och rutiner mellan socialtjänst, vård och omsorg och
elevhälsa behöver utredas vidare, samt
• att ge stadskontoret i uppdrag att löpande följa utvecklingen och analysera kvalitativa
och ekonomiska konsekvenser av utökad sjukvård i ordinärt boende, ur ett anhörigperspektiv med en årlig återrapportering.
STADS KO NTOR E T
48
BILAGA 1
UTREDNINGSUPPDRAG
Utredningsuppdrag – Socialt hållbart Malmö
UPPDRAG*
* Följer strukturen i populärversion
av tjänsteskrivningen gällande
"Det fortsatta arbetet för ett socialt
hållbart Malmö"
DIARIENUMMER
ANSVAR
FÖRVALTNING
/NÄMND
BESLUT
BESLUTSDATUM
44. Utveckla kommunala
STK-2014-930
Stadskontoret i dialog med
1. Näringslivsutskottet beslutar
1. 2015-08-18
anställningsformer för att
gymnasie- och vuxenutbild-
• att utan eget ställningstagande översända föreliggande utredning på remiss
2. 2016-01-13
människor ska gå från försörj-
ningsförvaltningen, Arbetsför-
för yttrande till fem stadsområdesnämnder, förskolenämnden, arbetsmark-
ningsstöd till arbete och gör en
medlingen och lärosäten
nads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt berörda fackliga
hälso- och samhällsekonomisk
analys av åtgärden uppdatera
TRAFIKLJUS
organisationer.
2. Kommunstyrelsen beslutar
• att uppdra åt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
att inom ramen förJobbMalmös verksamheter och i samråd med berörda
nämnder och deras verksamheter och med beaktande av vad som anförts
i ärendet ta fram anställningar benämnda ”Merservice inom förskolan” samt
”Merservice inom LSS och Särskilda boenden”,
• att uppdra åt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att
i samråd med berörda nämnder och deras verksamheter och med beaktande
av vad som anförts i ärendet ta fram anställningar omfattande administrativa
tjänster och andra yrkesområden inom stadens förvaltningar,
• att uppdra åt stadskontoret att i samråd med berörda förvaltningar vidare
utreda dels i vilken omfattning som hälso- och samhällsekonomiska analyser
bör göras, dels om det inom Malmö stads organisation finns möjligheter och
resurser för att genomföra en uppföljning av insatsen som baseras på intern
statistik, enkäter och intervjuer,
• att arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och stadskontoret senast i april 2016 till kommunstyrelsen ska redovisa resultatet av
ovanstående uppdrag,
• att för budgetår 2016 utöka arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kommunbidrag med 14,5 Mkr,
• att för budgetår 2016 minska kommunbidraget avseende ekonomiskt bistånd
till kommunstyrelsen med 14,5 Mkr, samt
• att utredningsuppdraget utifrån Malmökommissionen och uppdragen i 2015
års budget och 2016 års budget avseende utredningar hur delar av kostnaderna för försörjningsstödet kan omvandlas till ersättningar för anställningar i
samband med redovisning i april 2016 är avslutade.
STADS KO NTOR E T 2017
49
BILAGA 1
UTREDNINGSUPPDRAG
Utredningsuppdrag – Socialt hållbart Malmö
UPPDRAG*
* Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen
gällande "Det fortsatta arbetet för
ett socialt hållbart Malmö"
DIARIENUMMER
ANSVAR
FÖRVALTNING
/NÄMND
BESLUT
BESLUTSDATUM
45. Skapa forum för förstärkt,
STK-2014-1000
Stadskontoret i samarbete
1. Kommunstyrelsen beslutar
1. 2015-01-14
med berörda aktörer
• att godkänna i ärendet redovisat förslag till nätverks- och dialogmodell mellan
2. 2016-01-13
gemensamt arbete med
näringslivet för social håll-
TRAFIKLJUS
Malmö stad och näringslivet för ökat fokus på social hållbarhet, arbete och
barhet
utbildning, samt
• att uppdra åt stadskontoret att avrapportera hur arbetet fortlöper senast i
december 2015.
2. Kommunstyrelsen beslutar
• att lägga informationen till handlingarna.
46. Integrera modeller
STK-2014-1120
för rekrytering av unga
Stadskontoret i samarbete
Kommunstyrelsen beslutar
med berörda aktörer
• att godkänna utredningen och lägga den till handlingarna.
• Rapporteras inom ramen för handlingsplanen för bostadsförsörjning våren 2017.
2014-11-20
medarbetare i kommunens
rekryteringsprocesser
48. Utred möjligheten att öka
SBN 2015-03-19
Stadsbyggnadsnämnden i
tillgången på bostäder som
STK 2016-435
dialog med bl a kommunens
alla barnfamiljer har råd med
organisation för bostadsför-
och som uppfyller kvalitets-
sörjning, MKB, miljöförvalt-
och miljökrav
ningen och näringslivet
Stadskontoret i dialog med
1. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta
1. 2015-11-18
uppdragsbaserat bostads-
bl a Malmö stads övriga
• att Malmö stad med hänvisning till vad som framgår i ärendet inte ska starta
2. 2015-12-10
byggande
nämnder och bolag, närings-
49. Utred möjligheten för
STK 2015-970
livet och med civilsamhället
och driva ett byggbolag.
2. Kommunfullmäktige beslutar
• att Malmö stad med hänvisning till vad som framgår i ärendet inte ska starta
och driva ett byggbolag.
51. Utred hur sociala
SBN 2014-1570
Stadsbyggnadsnämnden
konsekvensbedömningar
SBN 2015-0122
i dialog med berörda
• att lägga utredningen till handlingarna, samt
kan implementeras inför
STK- 2015-182
nämnder och näringslivet
• att be stadsbyggnadsnämnden att återkomma med information om resultatet
fysiska investeringar
STADS KO NTOR E T
Kommunstyrelsen beslutar
2015-05-27
av den utvärdering som planeras under 2015.
50
BILAGA 1
UTREDNINGSUPPDRAG
Utredningsuppdrag – Socialt hållbart Malmö
UPPDRAG*
* Följer strukturen i populärversion
av tjänsteskrivningen gällande
"Det fortsatta arbetet för ett socialt
hållbart Malmö"
DIARIENUMMER
ANSVAR
FÖRVALTNING
/NÄMND
BESLUT
55. Gör en social konsekvens-
Stadsbyggnadsnämnden
Projektet Amiralsstaden påbörjades först 2016. Finns ännu ej något
bedömning av projektet
i dialog med bl a berörda
underlag att göra någon konsekvensanalys på.
Amiralsstaden och fortsätt sats-
förvaltningar och näringslivet
BESLUTSDATUM
TRAFIKLJUS
ningen på Bygga om-dialogen
i miljonprogramsområden
62. Ta fram fortbildningspaket
GRF-2015-1577
Förskolenämnden, grund-
1. Vård och omsorgsberedningen beslutar
1. 2015-09-30
med inriktning på sociala
GRF-2015-1429
skolenämnden och
• att godkänna lägesbeskrivningen, samt
2. 2017-03-01
bestämningsfaktorer för
STK-2015-530
gymnasie- och vuxenutbild-
• att anmoda grundskoleförvaltningen att återkomma med en rapport
personal inom mödra- och
STK-2016-1286
ningsnämnden samt Region
våren 2016 om fortbildningspaketets utformning och innehåll, i
Skåne
samverkan med förskoleförvaltningen, arbetsmarknads-, gymnasie- och
barnhälsovård
vuxenutbildningsförvaltningen samt Region Skåne.
2. Kommunstyrelsen beslutar
• att godkänna grundskolenämndens rapport som slutrapport i ärendet
Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö; Fortbildningspaket för
personal inom den kommunala elevhälsan och mödra- och barnhälsovården, samt
• att anmoda grundskolenämnden att fortsätta arbetet med att utveckla
ett långsiktigt och systematiskt fortbildningspaket i enlighet med direktivet till utredningsuppdraget.
63. Se över befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa
STK-2015-128
Stadskontoret i dialog med
1. Kommunstyrelsen beslutar
1. 2015-04-29
förskole-, grundskole- och
• att ge stadskontoret i uppdrag att fortsätta arbetet i enlighet med
2. 2016-01-13
gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen,
sociala resursförvaltningen,
av fortsatt utredning enligt föreslagen arbetsplan.
stadsområdesförvaltningarna,
2. Kommunstyrelsen beslutar
Region Skåne, civilsamhället
• att godkänna slutrapporten samt sända den till berörda nämnder att
och lärosäten
STADS KO NTOR E T 2017
föreslagen arbetsplan, samt
• att ge stadskontoret i uppdrag att hösten 2015 återrapportera resultat
beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet
51
BILAGA 1
UTREDNINGSUPPDRAG
Utredningsuppdrag – Socialt hållbart Malmö
UPPDRAG*
* Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen
gällande "Det fortsatta arbetet
för ett socialt hållbart Malmö"
DIARIENUMMER
ANSVAR
FÖRVALTNING
/NÄMND
64. Prioritera förebyggande
(STK-2015-128)
Stadskontoret i dialog med
arbete mot våld, omsorgs-
förskole-, grundskole- och
svikt och sexuella övergrupp
gymnasie- och vuxenutbild-
mot barn i översynen av
ningsförvaltningen, sociala
befintliga samarbetsstruk-
resursförvaltningen, stads-
turer för barns hälsa
områdesförvaltningarna, Region
BESLUT
Kommunstyrelsen beslutar
BESLUTSDATUM
TRAFIKLJUS
2016-01-13
• att godkänna slutrapporten samt sända den till berörda nämnder att beaktas i det
fortsatta utvecklingsarbetet
Skåne, civilsamhället och lärosäten
65. Utred möjligheter för
STK-2016-218
Förskolenämnden i samverkan
etablering av fler familje-
med stadsområdesförvaltningarna
centraler
och Region Skåne
Kommunstyrelsen beslutar
2016-05-04
• att godkänna rapporten Utredning om etablering av fler familjecentraler samt en
översyn av samtliga öppna förskolor i Malmö stad som slutrapportering av Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö – Etablering av fler familjecentraler i det
fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö och lägga den till handlingarna.
67. Skapa former för kvali-
STK-2014-1210
Stadskontoret i dialog med bl a
1. Kommunstyrelsen beslutar
1. 2015-10-28
ficerat analysarbete av den
STK-2015-848
Region Skåne och lärosäten
• att godkänna lägesrapporten Kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska
2. 2016-09-19
epidemiologiska bevak-
STK-2015-1525
ningen i Malmö
STK-216-796
bevakningen, lägesrapport augusti 2015, samt
• att ge stadskontoret i uppdrag att fortsätta arbetet i enlighet med föreslagen plan
och återkomma till kommunstyrelsen våren 2016.
2. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar
• att föreliggande förslag till organisation för arbetet med social hållbarhet och
sociala investeringar hänskjuts till det av kommunstyrelsen beslutade uppdraget
att utreda inrättandet av ett hållbarhetskansli (STK-2016-815) samt,
• att finansiering av två tjänster med fokus på statistik och epidemiologisk
bevakning samt sociala investeringar från och med 2017 och tills vidare beaktas i
budgetberedningen inför 2017.
STADS KO NTOR E T
52
BILAGA 1
UTREDNINGSUPPDRAG
Utredningsuppdrag – Socialt hållbart Malmö
UPPDRAG*
* Följer strukturen i populärversion av
tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta
arbetet för ett socialt hållbart Malmö"
DIARIENUMMER
ANSVAR
FÖRVALTNING
/NÄMND
BESLUT
BESLUTSDATUM
69. Utred möjligheterna att etablera
STK-2014-1033
Stadskontoret i dialog
1. Kommunstyrelsen beslutar
1. 2015-01-14
en återkommande internationell
STK-2015-1394
med bl a näringslivet
• att godkänna i ärendet redovisat förslag till återkommande konferens med fokus
2. 2016-01-13
och civilsamhället
konferens med fokus på social
TRAFIKLJUS
på social hållbarhet,
• att uppdra åt stadskontoret att undersöka möjligheterna att göra omprioriteringar
hållbarhet
inom förvaltningens budget för att frigöra ekonomiska och personella resurser för
anordande av konferens 2015 och att undersöka möjligheterna för medfinansiering från andra förvaltningar,
• att beakta kostnaderna för fortsatt arbete i budget 2016, samt
• att uppdra åt stadskontoret att avrapportera hur arbetet fortlöper senast i
december 2015.
2. Kommunstyrelsen beslutar
• att Malmö stad väljer att stötta befintliga aktörer och samverka med dessa, samt
• att utredningsuppdraget härmed är avslutat.
Utredningsuppdrag socialt hållbart
STK-2014-1204
Malmö – Folkhälsopolicy – nu fråga
STK-2015-360
Stadskontoret
1. Kommunstyrelsen beslutar
2015-01-14
• att med godkännande lägga informationen till handlingarna.
2015-10-13
om struktur för arbetet med att nå
2. Kommunstyrelsen beslutar
social hållbarhet
• att utan eget ställningstagande sända ärendet på remiss till samtliga nämnder,
helägda bolag samt berörda fackliga organisationer för ställningstagande kring
föreslagna struktur för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö
Rapport om diskrimineringens
STK-2014-1204
betydelse för hälsan**
STK- 2014-435
Stadskontoret
• Kommunstyrelsen beslutar
2014-05-27
• att godkänna föreliggande rapport Diskrimineringens påverkan på hälsan,
• att rapporten ska beaktas inom ramen för arbetet med den Strategiska utvecklingsplanen för arbetet mot diskriminering i Malmö stad,
• att rapporten ska beaktas i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, samt
• att sända rapporten för kännedom och beaktande till Malmö stads samtliga
nämnder och bolag.
**Saknas i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för
ett socialt hållbart Malmö"
STADS KO NTOR E T 2017
53
Kontakt & mer info
Eva Renhammar, Koordinator för social hållbarhet i Malmö stad
Tel: 040-34 56 86
E-post: [email protected]
Lisa Janzon, Kommunikatör
Tel: 040-34 77 55
E-post: [email protected]
Mer information om Malmökommissionen och det fortsatta arbetet för ett
socialt hållbart Malmö finns på:
www.malmo.se/kommission
54
STA DS KONTORE T
DE T FOR TSAT TA A R B E T E T F Ö R E T T S O CI ALT H ÅL L B AR T MAL M Ö – U P P FÖ L JN IN G AV 2016 ÅRS V ERKSAMHE T
55
Detta är en uppföljning av "Det fortsatta arbetet för ett socialt
hållbart Malmö" som presenterades för kommunstyrelsen
2017-05-31. Uppföljningsrapporten är den tredje i ordningen och
avser 2016 års arbete. Uppföljningen har fokuserat på att dels följa
upp i vilken utsträckning Malmökommissionens två övergripande
rekommendationer omsatts av Malmö stads nämnder och dels
i vilken utsträckning de 30-talet utredningsuppdrag som olika
förvaltningar och nämnder ansvarar för är genomförda.
Läs mer på www.malmo.se/socialhallbarhet
56
STADS KONTORE T
