HSU 2004-05-25 p 19
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Landstingsstyrelsens förvaltning
Beställarkontor Vård
2004-05-05
LS 0402-0390
Handläggare:
Magnus Liljegren
Besvarande av en skrivelse från Pia Lidwall (kd) om uppdrag till
samhällsmedicin att undersöka hälsoläget hos länets unga vuxna
Ärendet
Hälso- och sjukvårdsutskottet har överlämnat skrivelsen till Beställarkontor
Vård för beredning. Samråd i ärendet har skett med Samhällsmedicin.
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta
att
med hänvisning till tjänsteutlåtandet anse skrivelsen besvarad.
Beställarkontorets synpunkter
Vilka är orsakerna till skillnaderna i psykiskt välbefinnande mellan unga
kvinnor och män, respektive svenskfödda och utlandsfödda?
Folkhälsorapporten för Stockholms län 2003 liksom flera andra svenska
studier pekar på den negativa utvecklingen rörande unga vuxnas (20-24 år)
psykiska hälsa. Detta manifesteras bl a i tecken som sömnsvårigheter, oro
och ångest. Folkhälsorapporten pekar ut unga kvinnor som särskilt drabbade
och andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande har ökat kraftigt i denna
grupp mellan 1998 och 2002. Det psykiska välbefinnandet är påtagligt sämre
bland invandrare än bland infödda och då särskilt bland kvinnor.
Det är väl dokumenterat att såväl tonåriga som vuxna kvinnor har en högre
förekomst av inåtvända problem såsom nedstämdhet, oro och ångest, än
pojkar och män som snarare tycks uttrycka sin ohälsa på ett utagerande sätt
med aggressivitet, normbrytande beteende och missbruk. Dessa
könsskillnader förklarar dock knappast den utveckling som syns i
Folkhälsorapporten. De stora riskerna för ohälsa och redan existerande
problem i gruppen unga vuxna har en rad olika orsaker varav flera har att
göra med den allmänna samhällsutvecklingen och dess effekter på
livssituationen och stödet för unga vuxna.
Bakomliggande orsaker till psykisk ohälsa samverkar i ett komplext nät av
orsaker på individ- grupp- och samhällsnivå och orsaker till påvisade
skillnader mellan könen är idag inte kända. Därför behövs också fortsatta
kvalitativa studier i form av djupintervjuer och fördjupade analyser av
insamlat material.
Bilaga: Skrivelsen
2 (3)
Rent allmänt gäller att svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, behov
av lång utbildning och bostadsbrist innebär en lång och ojämnlik startsträcka
till ett självständigt vuxet liv samtidigt som pubertetsutvecklingen kommer
allt tidigare. Detta skapar en påtaglig dissonans i de ungas liv och en allt
längre period under vilken man kan ha ett ”vuxet” beteende utan att ha
förutsättningar att ta ansvar. Ungdomsperioden eller den ”ungdomslika”
perioden förlängs och tiden för familjebildning senareläggs. Idag har 75% av
en årskull arbete först vid 30 års ålder. Man skulle kunna likna detta vid ett
integrationsproblem där de unga vuxna bara till viss del har möjlighet att
träda in i vuxenvärlden.
I vilken utsträckning detta bidrar till den försämring av psykiskt
välbefinnande som rapporteras, särskilt hos unga kvinnor, är idag inte känt.
Integrationsproblem är speciellt påtagliga för ungdomar med
invandrarbakgrund. I Ungdomsstyrelsens rapport ”Unga utanför”
konstateras att invandrarungdomar är kraftigt överrepresenterade i den grupp
unga i åldern 16-24 år som inte studerar, arbetar eller har någon annan känd
sysselsättning. Många invandrarungdomar, speciellt i Stockholms län som
har en hög andel utomeuropeiska invandrare som kommit till Sverige under
90-talet, lever också i familjer där familjemedlemmar har trauman från krig,
flykt och våld vilket innebär riskfaktorer för psykisk ohälsa.
Hur och i vilken utsträckning behöver det hälsofrämjande arbetet riktat mot
ungdomar och unga vuxna förändras för att anpassas till de nya
förutsättningar som finns idag?
För att överhuvudtaget kunna rikta ett hälsofrämjande arbete mot denna
grupp måste problemens bakomliggande orsaker identifieras. Unga kvinnor
har hittills inte varit föremål för vare sig större utredningar eller forskning
avseende problemens omfattning eller förklaringsmekanismer. Mot
bakgrund av de fakta som presenterats i Folkhälsorapporten är behovet av
intensifierade studier uppenbara.
Det är viktigt att inte i onödan sjukdomsförklara eller ”psykiatrisera” ett
minskat psykiskt välbefinnande. Andra former att hjälpa de unga vuxna att
bevara och utveckla en god hälsa behöver utvecklas. Detta handlar både om
att skapa stödjande miljöer, att möta unga vuxna på rätt sätt i vården liksom
att arbeta med livskunskap och olika former av empowerment. Detta arbete
behöver ske i bred samverkan med andra aktörer i länet grundat på den
kunskap som idag finns om såväl risk- som friskfaktorer för ungas hälsa
samt möjliga åtgärder. En del i detta är att utveckla samverkan och
samarbete i närsamhället, d v s mellan kommuner, andra lokala resurser och
närsjukvård, exempelvis inom ramen för ungdomsmottagningarna. Unga
3 (3)
vuxna för dock ett rörligt liv och ett länsövergripande arbete behöver stödja
det lokala.
Samhällsmedicins uppdrag omfattar de behov som unga vuxnas psykiska
ohälsa genererar. Arbete pågår och ska fortsätta. Samhällsmedicin ska enligt
verksamhetsplanen för 2003-2005 bl a; bidra till utvecklingen av
genderfrågor, ta fram data kring psykisk hälsa som planeringsunderlag,
utveckla och konkretisera möjligheter till arbete med t.ex. psykisk hälsa
samt med miljörelaterade faktorer, presentera och vidareutveckla
kunskapsbas om kvinnors psykiska hälsa, lyfta fram viktiga åtgärdbara
bestämningsfaktorer för hälsa och välbefinnande, såväl psykiskt som fysiskt,
fullfölja och komma med åtgärdsförslag gällande uppdragen med barn,
ungdomars och kvinnors psykiska hälsa samt epidemiologiskt följa psykisk
ohälsa.
Det är viktigt att detta arbete får fortgå och vid behov kan intensifieras.
Lars-Bertil Arvidsson
Eva Fellenius