Lärlag
Kunskapssyn
Del 1
Reflektera några minuter på din kunskapssyn…
Ge en kort beskrivning över din kunskapssyn. Skriv ner den nedan.
Presentera för varandra
(5 minuter)
(10 min)
(20 minuter)
Kunskapssyn
Del 2
Diskutera i lärlagen. Jag utser samtalsledare: Anna O och minnesantecknare. :Anna S
Nedan beskrivs två synsätt på kunskap.
1. Vilket av de båda synsätten stämmer överens med din egen syn på hur vi lär oss olika saker?
*fundera en kort stund själv
*gå laget runt
Människosyn1(ms1) resp människosyn 2(ms2)
Ms 2 stämmer mer överens med aktuell forskning. Ger mer effekt. Elevernas behov i
klassrummet styr mitt val som pedagog av olika slags människosyn. Aktiviteter i klassrummet
kräver baskunskaper hos individerna. Ibland behövs ms1 under tid. Att man slugt får lov att
hoppa mellan de olika synsätten. Att det ena sättet inte utesluter det andra. Hur ser elevernas
tidigare erfarenheter ut? Genom integration mellan olika skolämnen får man in båda
kunskaps/människosynerna. Följsamhet är en viktig social kompetens. Någonstans kommer
dina kunskaper ifrån från början.
Är något av de båda synsätten mer tongivande i relation till lgr11? Beskriv på vilket sätt.
2. Vilket av de båda synsätten anser ni i ert lärlag är tongivande i er undervisning?
Människosyn
Människosyn
Vi är mottagare av given kunskap.
Vi är sökare efter kunskap.
Flit och följsamhet underlättar inlärningen.
Engagemang och kreativitet underlättar lärandet.
Kunskapssyn
Kunskapssyn
Världen kan delas in i ämnesdiscipliner.
Världen är hel och kunskap kan inte naturligt
delas i ämnen.
Kunskap finns utanför oss själva, tex. i böcker och
hos experter.
Kunskapen (produkten) kan mätas.
Kunskap växer i oss själva genom erfarenheter
och
Kvantitativ kunskapssyn.
ett aktivt förhållningssätt till omvärlden.
Det man lärt sig (processen) kan inte alltid mätas,
men väl evalueras.
Arbetssätt
Kvalitativ kunskapssyn.
Förmedlingspedagogik, fylla på!
Arbetssätt
Genom att lyssna och anteckna får man kunskap.
Varierar; handlar om att bereda lärsituationer.
Genom att vara aktiv producerar man sin egen
kunskap.
Förmågorna
Del 3
Förmågorna är enligt Svanelid fem stycken, därav Big 5.
I lärlaget vill jag nu att ni ska komma överens om ett gemensamt ämne. När ni har gjort det vill
jag att ni diskuterar på vilket sätt eleverna ges möjlighet att utveckla de olika förmågorna som
beskrivs i läroplanen för det aktuella ämnet i respektive årskurs.
Ett exempel
Ämne: Svenska
Årskurs/Förmågor
1
2
3
formulera sig
och
kommunicera i
tal och skrift,
läsa och analysera
skönlitteratur och
andra texter för
olika syften,
anpassa språket
efter olika syften,
mottagare och
sammanhang,
urskilja språkliga
strukturer och följa
språkliga normer,
FIA - en målbild
Del 4
Utifrån kunskapssyn, syn på inlärning och syn på lärandet, vill jag att ni nu formulerar en målbild
över hur vi ska arbeta fram vår röda tråd vad gäller FIA, Förmågorna, elevernas Inflytande i
undervisningen samt Ansvar för sitt lärande (synligt lärande).
För att formulera målbilden vill jag att ni använder er av den forskning och de teorier som vi har
tagit upp idag och naturligtvis också era gemensamma samtal och reflektioner.
I läroplanen står det att
2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla
elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del
i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och
mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom
ramen för deras inflytande över utbildningen.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i
skolan, och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska
former.
Ansvar och inflytande hör ihop med studieteknisk färdighet...om du har detta kan du ta ansvar
och lärandet blir synligt för dig själv och du kan då också sägas ha ett inflytande i
undervisnigen. Såväl Blooms taxonomi som Maines learning pyramid leder till ett elevaktivt
lärande. Ta med båda dessa perspektiv när ni diskuterar er fram till en målbild. Som stöd för
dokumentation av vad ni kommer fram till vill jag att ni använder matrisen nedan. Utgå från
syftesbeskrivningen.
Målbilden för FIA
Syfte
Mål
Hur
När
Uppföljning
