Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad

Käre användare!
Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad Vetenskap Historia
(www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part.
Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna.
Med vänlig hälsning
Redaktionen
Vardagsliv
Den mörka
medeltiden
var ljus
Av pelle stampe
Arkitekterna släppte in solljuset,
upp­finningar gjorde vardagen
enklare och de skarpaste hjärnorna
förkovrade sig på fria universitet.
Den mörka medel­tiden var förvisso
en våldsam period men den
var betydligt ljusare än sitt rykte.
M
edeltiden har fått dåligt rykte. Det påstås att Europa befolkades av illaluktande
människor med ruttna tänder, trasiga
kläder, tomma magar och sjukdomar
som tog livet av dem redan i unga år.
De giriga härskarnas brutala hantlangare plundrade de fattiga i deras fuktiga
hem som låg längs de gyttjiga rännstenarna fulla med exkrementer. Den
ena pestepidemin efter den andra och
otaliga krig förhindrade all andlig och
teknisk utveckling. Men faktum är att
medeltiden samtidigt bjöd på stora
landvinningar, särskilt under 1100och 1200-talen.
I Europa varade medeltiden i mellan 800 och 1.000 år – från romarrikets fall år 475 e.Kr. fram till renässan­
sen i 1300-talets Italien, och den kom
till Norden i mitten av 1500-talet.
Lantbruket effektiviserades och den
kyrkliga fredsrörelsen Pax Dei, Guds
frid, gav under de första 200 åren efter millenieskiftet rum åt tillväxt och
utveckling. Eleganta byggnader strävade mot himlen, medborgarna fick
juridiskt skydd mot kungens nycker
och vetenskapsmän fick forska utan
kyrkans inblandning. Medeltiden var
betydligt bättre än sitt rykte.
Arkitekturen släppte in ljuset
Ludvig VII av Frankrike invigde klosterkyrkan i Saint-Denis i Paris år 1144.
Raderna av munkar och förnäma gäster konstaterade häpna att paradiset
äntligen hade tagit plats på jorden. Ett
gudomligt ljus i all världens färger
­flödade över församlingen från de
10 meter höga, färgskimrande fönstren
30 meter över golvet.
Abbott Suger, kungens förtrogne
vän, hade lyckats samla in de enorma
summor som bygget krävde. Abbottens
estetiska ambitioner drev fram det
bästa i murare, snickare och glaskonst­
närer som utnyttjade sina föregångares
samlade kunskaper om spetsbågar,
kolonner, pelare och färgat glas. Nu
skulle det vara slut med gamla dagars
metertjocka murar och smala fönster
som knappt tillät solens strålar att
tränga in i de små och mörka kyrkorummen.
Europeisk arkitektur gick nu en ny
och blomstrande tid till mötes. Kyrkan
i Saint-Denis blev ett arkitektoniskt
landmärke och betraktas i dag som
födelse­plats för den gotiska stilen som
sedan spred sig över hela Europa.
Hantverkarna förverkligade byggherrens
skyhöga ambitioner i katedralen
Basilique­de Saint-Denis i Paris.
3D-rundtur i Basilique de Saint-Denis:
http://paris.arounder.com/saint_
denis_basilique
scanpix/corbis
24
Världens Historia 1 • 2010
Tempel­
riddarna
tog fram
föregån­
garna till
dagens
sedlar
och rese­
checkar.
Bilden utelämnad
med hänsyn till
copyright
I århundraden
hade all undervisning försiggått
i kloster och katedralskolor där alla
kritiska frågor var
bannlysta. Stränga
präster och munkar
slog hårt ned på elever
som inte behärskade sin latinska grammatik eller kunde räkna
upp alla profeter i Gamla Testamentet.
Läroböcker var Bibeln och kyrkofädernas skrifter och kyrkan var enda karriärmöjligheten för studenterna.
Men år 1088 ville en grupp lärda i
Bologna ha friheten att studera och
undervisa i vad de ville. De grundade
ett universitet i sin hemstad och för
första gången under medeltiden kunde
en europeisk läroanstalt undervisa fritt
i byggnader som inte ägdes av kyrkan.
Idén spred sig till resten av Europa
under 1100- och 1200-talen. Universitetsämnena var främst teologi men
filosofi, logik, juridik och medicin blev
allt mer populära. Snart kunde kungarna anställa välutbildade ämbetsmän
som behärskade medeltidens sju
viktigaste vetenskapsgrenar: matema­
tik, geometri, musik­, astronomi, gram­
matik, retorik och logik.
Påven välsignade universitetet i
Bologna men dikterade inte läroplanen.
Den moderna staten föddes
En stark kungamakt krävde betryggande skatteintäkter. Kunskap om
medborgarnas yrken, tillgångar och inkomster var helt avgörande.
D
en engelska Doomsday Book, domedagsboken, från 1086 innehåller
förteckningar över alla bönder i riket, deras jord, skörd, oxar, kor och grisar i landets alla hörn. Kungen, Vilhelm Erövraren,
visste därför exakt vilka skatter han kunde räkna med. Jordebokens namn kom
sig av att innehållet var lika slutgiltigt
som ”den yttersta dagen”. Ingen kunde
föra kungen bakom ljuset.
Under 1200-talet reglerades alla delar
av samhällslivet. Allt från antalet fisknät i
floderna till änkors rättigheter bestämdes
av kungen. Centraladministrationen växte
enormt. Från år 1070 till år 1250 hundrafaldigades antalet brev inom den engelska administrationen och kungens makt
och hans skatteintäkter växte lika mycket. Principen bakom de europeiska stor­
makterna var född.
Doomsday Book
gav Vilhelm Erövraren inblick i
undersåtarnas
produktion. Nu
kunde de inte
smita undan
skatt.
bridgeman
Världens Historia 1 • 2010
25
bridgeman
Under korstågen (1095–1272) uppkom
ett behov av reda pengar för att köpa
saker i det fjärran Mellanöstern. Tempelriddarna utvecklade ett system där resenären kunde lämna in reda pengar i en
av ordens många borgar i Europa och få
en banknota utlevererad i Mellanöstern.
Banknotan kunde sedan växlas in i kontanter i vilken som helst av tempelriddarna fästningar.
Omkring år 1300 anklagades tempelriddarna för kätteri och orden upplöstes.
Rika norditalienska familjer såg sin
chans. Från sina bänkar (banco på italienska) lånade de ut pengar till de kreditvärdiga. Pengar kunde lånas och återbetalas i deras filialer överallt i Europa.
all over press
Kapitalet
hade inga
gränser
Universitetet
flyttade ut ur klostret
Vardagsliv
Kunskapen kom
tillbaka till Europa
Bilden utelämnad
med hänsyn till
copyright
Djupt under romarrikets ruiner
låg antikens lärdomar men
­korsriddarna grävde fram dem.
1200-talets Magna
Charta och de
svenska landskaps­
lagarna stärkte
folkets rätts­säkerhet.
Lagen blev rättvis
lagen, är från 1280-talet. Sedan kom
den riksomfattande Magnus Erikssons
landslag på 1350-talet.
Grunden till våra dagars rättssamhälle
framgår tydligt i bl.a. referaten från målet
mot engelsmannen John Palmer år 1275.
Han dömdes till böter om 53 shilling i
dom­stolen vid klostret Bec för att orättmätigt ha övertagit sin fäderne­gård.
Palmer godtog inte domen utan överklagade till grevskapsdomstolen. Han för­
lorade och förde då saken vidare till en
appellationsdomstol. Till sist hamnade
ärendet i parlamentet som fann Palmer
skyldig. Men det engelska rättssystemet
hade gett Palmer en rättvis prövning.
scanpix/akg-images
scanpix/akg-images
På 1100-talet insåg Europas kungar att
en nationell lagstiftning var avgörande för
en stark statsmakt. Under tidig medel­tid
hade kungen bara haft liten makt över
godsherrarna som ofta själva fungerade
som lagstiftare, domare och bödlar i sina
grevskap. Rättssäkerheten ökade när
kung Johan utan land år 1215 undertecknade lagen Magna Charta som sade att
ingen fri man kunde arresteras eller
fängslas utan laga dom. Trots att rättigheterna bara gällde fria män hade rättssamhället under medeltiden nått långt.
Rättssäkerheten stärktes även i Sverige. Först kom de medeltida landskapslagarna. Den äldsta, Äldre Västgöta­
det kongelige bibliotek
Under korstågen fick européerna täta
kontakter med de arabiska lärde som
i århundraden hade byggt upp en
forskningstradition som var vida överlägsen den europeiska.
Under århundradena efter romarrikets fall försvann grekernas filosofi
och vetenskap från Europa. Den levde dock vidare i Mellanöstern och
korsriddarna tog den med sig tillbaka.
Under 1100-talet översattes de
grekiska filosofernas texter från
arabiska till latin vilket ledde till en
revolution inom västerländskt
tänkande. Återupptäckten av de
grekiska texterna var ett fönster till
en okänd värld där logik och
erfarenhet utgjorde grunden till
visdom. Nu började kristna tänkare
ifrågasätta allting och de försökte
länka samman den grekiska filosofin
med den kristna tron.
1100-talets renässans, som det
andliga livet under perioden har kallats, kom att utgöra grunden till den
egentliga renässansen 400–500 år
senare då vetenskapen fick sitt slutliga genombrott.
Lysande uppfinningar underlättade
En mängd nya uppfinningar effektiviserade lantbruket. Omkring år 1050 dök
hjulplogen upp på Europas åkrar. Den
kunde bära tunga plogbillar som plöjde
mer effektivt. Samtidigt tillverkades
plogskären av stål som sällan gick sönder och den tunga plogen tvingade billarna djupare ned i marken. Jorden
utarmades långsammare och
skördeutbytet ökade
markant. Med
bättre tillgång på mat ökade befolkningen. Vattendrivna kvarnar malde
säden betydligt fortare än handdrivna
och frigjorde ytterligare arbetskraft
till åkrarna.
Stål gjorde plogarna
starkare och åkrarna
bördigare.
Skrivarmunkarna fick mycket att göra
när de skulle översätta Europas
glömda texter från arabiska till latin.
dk images
26
Världens Historia 1 • 2010
scanpix/akg-images
Den personliga hygienen var god
Folk tvättade sig i badhusen och
offentligt anställda tömde latrinerna i skydd av nattens mörker.
D
e flesta människor var både rena
och friska. Det hörde till god sed
att inte lukta alltför illa. Folk tvättade i
regel händerna och ansiktet före och
efter maten och de flesta badade ett
par gånger i månaden. I städerna ba­
dade man ofta i offentliga badhus.
Såväl stadsbor som myndigheter
gjorde en insats för att hålla rent i
städerna. Nattmän tömde latrinerna
medan gatsopare höll rännstenen fri
från den värsta sörjan. Myndigheterna
lagstiftade om var de mest osantiära
verksamheterna fick hålla till och om
grannarna skräpade ned för mycket
var folk inte sena att anmäla dem.
När badhusen blev ett tillhåll för pro­­
s­tituerade förbjöds de av kyrkan. Un­
der 1300-talet blev veden för uppvärm­
ning av badvatten dyrare och hygienen
försämrades av besparingsskäl.
I de offentliga badhusen
kunde man hålla sig ren och
njuta av god mat och dryck
– och av varandra.
Poesin spred det skrivna ordet
scanpix/akg-images
skriva latin av socknens präst och dröm­
men om en universitetsutbildning och en
god anställning började spira även hos
vanligt folk.
Berättelsen Sir Gawain och den gröne
riddaren fick engelsmännen att lystra.
Kosten var hälsosam
och näringsrik
Skriftliga källor och arkeologiska
fynd visar att ett middagsmål i
medel­tidens Frankrike var väl­
smakande och näringsrikt. Ofta
stod ett ångande fat med kokta
bondbönor i salt, olivolja, timjan och
vitlök på bordet. Bredvid fanns en
stor lerskål med soppa där kål, rot­
frukter, örter och fläskkött i riklig
mängd simmade runt. Skivor av
grovt bröd och en kopp med utspätt
vin stod framför varje middagsgäst.
Undersökningar av skelett och
tänder har visat att folk i stort var
friska på 1100- och 1200-talen.
Medellängden för män i
Skandinavien var 175 cm
– bara fem cm kortare
än i dag.
Nyttiga rotfrukter och kött
stod på vardagsmenyn i
medeltidens
Frankrike.
Shutterstock
”Låt mig berätta för er en historia om
stora äventyr. Det mest storslagna av
kung Arturs underverk som många kommer att tycka är underbart att höra berättas om. Om ni lyssnar noga till mina
ord en stund ska jag nu berätta.”
Så inleder den okände författaren
riddarromanen ”Sir Gawain och den gröne
riddaren” från omkring år 1370. Det var
ingen slump att författaren vände sig
direkt till publiken; högläsning var
medeltidens motsvarighet till tv. Ofta
reste författarna själva omkring och fick
betalt för att läsa högt i folks hem eller i
de mer välbeställdas salar.
På 1100-talet blev historiska böcker en
annan populär genre. Särskilt böcker med
ett starkt patriotiskt inslag som Saxos
Gesta danorum eller Geoffrey of Monmouths Historia Regum Britanniae lästes
flitigt och lånades ut till släkt och vänner.
Från 1100-talets England är endast Bibeln bevarad i fler exemplar än Geoffrey
of Monmouths verk.
Det var framför allt högläsningen som
spred kunskapen om det skrivna ordet.
Lovande bondsöner lärde sig läsa och