Alkohol och droger i ungdomsåren
Christina Nehlin
Institutionen för Neurovetenskap,
Psykiatri
Alkohol
Hur ser alkoholkonsumtionen ut bland unga?
Varför använder unga alkohol?
Hur på verkas den unga hjärnan?
Vem blir beroende? Riskfaktorer, tidiga
problembeteenden
Samsjuklighet med psykisk ohälsa. Varför unga
kvinnor med psykisk ohälsa överkonsumerar
alkohol
Andelen pojkar och flickor i årskurs 9 och
gymnasiets årskurs 2 som intensivkonsumerar
alkohol minst en gång i månaden. 1972–2011.
Varför dricker ungdomar?
Review 2004:
• De flesta dricker av ”sociala skäl”: Underlätta umgänge
med andra
lägst andel med
alkoholskador/beroende
• Komma i feststämning, gilla att vara full
för alkoholskador/beroende
• Hantera negativa känslor. Mindre andel men
risk för att utveckla alkoholproblem
Kuntsche 2005
högre risk
högst
Perioden i livet med störst risk att utveckla
alkoholproblem:
Sena tonåren och början av 20-årsåldern
- Inte upp i medelåldern!
Tidig alkoholdebut predicerar
missbruk och beroende
Intervjuundersökning med 43 000 personer:
• Alkoholdebut före 14 års ålder ger en riskökning på 1.78
för att utveckla beroende någon gång under livet
• Risken att man haft alkoholberoende senaste året 1.98
gånger så stor….
…jämfört med de som började dricka efter 21
Hingson 2006
Hjärnans funktioner
Alkohol
Prefrontala cortex
Hippocampus (minne, inlärning)
Belöningssystemen i hjärnan
• De flesta droger som tas frivilligt av människor tas också
frivilligt av försöksdjur
• Belöningssystemen likartade, t o m hos grodor, sniglar
och enklare livsformer = uråldriga system för överlevnad
Råttmodell
Uppväxtmiljön har stor betydelse
Experiment med djur visar att:
•
De flesta individer som växer upp i trygg miljö väljer lågt
alkoholintag
•
Individer som växer upp i otrygg miljö föredrar vätska med hög
alkoholkoncentration
•
Otrygg miljö ger individer med förändrat beteende, ökat
utforskande och risktagande
•
Individer med genetisk drogpreferens har lägre drogintag efter
uppväxt i trygg miljö
Nylander 2011
Uppväxtmiljön har stor betydelse
Hos människor:
•
Tidig vanvård (verbala och fysiska övergrepp) leder i högre
utsträckning till utveckling av allvarligt våld och psykopatirelaterade personlighetsdrag bland unga vuxna män (Lang 2002)
•
Traumatiska händelser kan utlösa missbruksutveckling hos
sårbara individer (Strelau 2004)
Unga kvinnor särskilt känsliga
• Internaliserar oftare sina problem
ångest… (29%♀ - 7 %♂)
depression,
…beroende på stressande negativa livshändelser
(övergrepp etc) och större psykosocial press
• Unga kvinnors hjärnor är särskilt sårbara för stark
alkoholpåverkan (binge drinking)
lägre nivå av
viktiga hjärnfunktioner
riskbeteenden och sämre
social funktion
Ybrant 2008, Squeglia 2011
Återkommer till detta!
Tidiga problembeteenden
Impulsivitet, spänningssökande,
aggressivitet
Antisocialt beteende
Missbruk
Impulsivitet
Psykologin: En genomgripande roll vid psykosociala
störningar
• Ett karaktärsdrag hos individer med ”ohämmat beteende”
(alkoholberoende, självmordsbenägenhet, hyperaktivitet,
psykopatiska tendenser):
• Talar innan de tänker, beslutar sig spontant, lär inte av
sina misstag, saknar fungerande hämningsmekanismer
(tyder på störning i frontala cortex)
Impulsivitet som
personlighetsmönster
• Antisocial personlighetsstörning (APD)
• Relaterat: Psykopatisk personlighet – söker kickar,
saknar empati, brist på ansvar och hämningar (Psychopathy
Checklist, Hare 1991)
• Mycket hög förekomst av missbruk: livstidsprevalens
83%
Impulsivitet: neurobiologi
• Vid impulsivitet: högre grad av enzymet MAO-B i blodet
• MAO-B finns även i normalbefolkningen – ger problem
beroende på miljö och uppväxtvillkor?
• Personligheten inverkar på hur impulsiviteten uttrycks
Impulsiva barn och ungdomar
behöver struktur i det dagliga livet
• Struktur i dagliga livet viktig preventiv insats
• Tidig intervention vid en kritisk tidpunkt, t ex första
behandlingstillfället eller ingripandet har stor betydelse
Hur definieras missbruk och
beroende?
Missbruksdiagnos (DSM-IV)
Minst ett av kriterierna ska vara uppfyllt under en 12-månadersperiod
•
Misslyckas med sina skyldigheter (arbete/skola, hemma) pga
att man druckit/drogat (upprepat)
•
Dricker/drogar i situationer med risk för fysisk skada (upprepat)
•
Upprepade alkohol/drogrelaterade problem med rättvisan
•
Fortsatt alkohol/drogintag trots upprepade eller ständiga
problem i förhållande till andra människor (slagsmål, gräl)
Aldrig varit beroende
Beroendediagnos (DSM-IV)
Tre eller fler av kriterierna ska vara uppfyllda under en 12-månadersperiod
•
Begär, craving
•
Kontrollförlust
•
Droganvändningen prioriteras
•
Toleransutveckling
•
Fortsatt intag av drog/er trots uppenbar skada
•
Abstinenssymtom
•
Intag av drog/er för att slippa abstinenssymtom
Droger
Drogkonsumtion bland unga: Vilka droger, hur
mycket
De vanligaste drogerna och hur de fungerar.
Effekter på kort och på lång sikt
32
Andelen 15–16åriga elever i olika
länder som någon
gång prövat
narkotika. 1995–
2007.
Källa: CAN
Tidig drogstart
Drogstart
> 13 år
< 21år
Missbruk
30%
11%
Drogstart
> 13 år
< 21år
Beroende
34%
14%
Varje år av uppskjuten drogstart minskar risken med 5%
Grant, Dawson 2005
De vanligaste drogerna
•
Alkohol
•
Cannabis – hasch och marijuana
•
Centralstimulantia – amfetamin, kokain, metamfetamin
•
Ecstasy
•
Opiater – heroin, morfin
•
Hallucinogener – LSD, Ketamin
•
Centraldepressiva – bensodiazepiner, GHB
Cannabis – hasch och marijuana
Verksam substans: THC (tetrahydrocannabinol), olika halt
THC i olika preparat - stora skillnader, mycket högre
koncentration i dag jmfrt 60-talet
Effekter cannabis
Kort sikt:
• ”Salongsberusning”
inåtvändhet, löser världsgåtor
• Röda ögon, svårt hålla tråden i samtal
• Inom några månader: personlighetsförändringar,
skolproblem
THC försvinner mycket långsamt ur kroppen - att röka ett par
gånger i veckan ger i princip ständig kognitiv påverkan =
skyndar på beroendeutvecklingen
Längre sikt:
• Påverkar personlighetens utveckling och mognad
• Viktig roll i utvecklandet av allvarlig psykisk ohälsa.
Cannabispsykos
Effekter cannabis, forts
Fosterskador:
• Råttor som utsatts för cannabis i fosterstadiet dras till
heroin
• Utsatta råttor mer lättstressade, dras till heroinet särskilt
under stress
Under ”tonårstid”:
• Ger ökad neurobiologisk känslighet för heroin och andra
opiater
• Risken ökar vid tidigare debut
Centralstimulantia – amfetamin,
metamfetamin, kokain
•Amfetamin, metamfetamin (starkare variant) –
syntetiska droger
• Kokain – ”naturprodukt”
• Oftast pulver- eller tablettform, tas även som injektion
Effekter centralstimulantia
• Kort sikt: Ökad kraft, vakenhet, självkänsla, frihet från
hämningar
• Stora pupiller, rastlöshet, överdrivna och ryckiga rörelser
• Kokain: mer nedtonade effekter, kan vara svårt att
upptäcka
Kokain troligen den mest beroendeframkallande drog vi
känner till
Längre sikt:
• kroppen stressas
hjärtrubbningar, muskelkramper
• Olyckor under rus
• Hepatit C
• Paranoida vanföreställningar – noja, amfetaminpsykos
Ecstasy
Huvudsakligen centralstimulerande, men även
hallucinogen effekt. Ravepartyn
• Under rus: Ofta kontaktsökande på ett inadekvat sätt
• Överhettning, hjärnödem och rubbningar i hjärtrytmen
många dödsfall
Förekomsten minskar!
Opiater – heroin, morfin
”Heroinvågor” bland ungdomar – ofta brunt heroin som röks
• Dämpande (smärtstillande), ångestreducerande
• Snabb beroendeutveckling
• Abstinens kan vara livshotande
Hallucinogener – LSD + många
nya kemiska droger
Förändrar verklighetsuppfattningen - färg, form tid, rum
• 60-talsdrog, återkom med ravekulturen
• Nu mindre vanligt bland ungdomar
• Vanligt: akut förvirring, ångest
• Effekten kan vara mycket ihållande
Bensodiazepiner
Centraldepressiva: lugnande, ångestdämpande
• Används oftast i kombination med narkotika eller
alkohol
• Hjälper till med avtändning – ”torrsprit”
• Lätt tillgängliga – förskrivning vanlig
• Svår avgiftning, kan vara livshotande
GHB - Gammahydroxibutyrat
Lätt att tillverka hemma, svår att dosera
livshotande överdoser
• Liknar alkoholrus men ingen doft, ger ingen bakfylla
• Abstinens som vid alkoholavgiftning = riskabelt
(puls, blodtryck stiger, svettningar, ep-anfall. Risk för
delirium tremens)
• Lika många dödsoffer som heroin, men yngre döda
Samsjuklighet
Exempel: Maria ungdom 2006 (n=180)
= söker hjälp för missbruksproblem
Pojkar
Flickor
Psykiatrisk diagnos
67 %
67 %
Missbruk/beroende
41 %
38 %
Unga kvinnor med psykisk ohälsa
Studie 2009: 46.6% dricker över risknivåer.
Varför dricker man?
Unga kvinnor med psykisk ohälsa
• Vara som alla andra
• Hantera negativa känslor
• Fly problem
• Skada sig själv
Maria Ungdom, forts
De vanligaste psykiatriska problemen (livstid)
Pojkar
Flickor
Depression
40 %
64 %
Uppförandestörning
63 %
44 %
Fobier
17 %
48 %
Ätstörningar
2%
22 %
Paniksyndrom
4%
20 %
PTSD
3%
13 %
Vid missbruk hos unga…
…bör man alltid uppmärksamma psykisk ohälsa
Vid psykisk ohälsa hos unga…
…bör man alltid uppmärksamma missbruk
Alkohol- och drogscreeninginstrument
• AUDIT
• DUDIT
• Fördjupande instrument: ADDIS-Ung, ADAD
Noggrann social utredning, föräldrar/anhöriga självklara
deltagare
1-3: Konsumtionsfrågor
4-6: Beroende?
7-10:
Missbruk/Skadligt
bruk?
TACK
[email protected]
