Mot. 1971: 1192
9
Nr 1192
av herr Romanus m. fl.
angående sexualundervisningen för vuxna.
sexuallive t är för de flesta människor ett mycket väsentligt inslag i
tillvaron. Det rymmer många positiva möjligheter men också stora
problem. I synnerhet är detta fallet för människor med otillräckliga
kunskaper om sexuallivet. Vi vet att vanföreställningar och missuppfatt·
ningar på detta område kan vara en viktig orsak till hämningar och
samlevnadssvårigheter på det sex uella området.
Det är därför angeläget att samhället tillhandahåller en saklig,
lättillgänglig och pedagogiskt upplagd sexualundervisning. sexualundervisningen i skoloma har länge varit otillfredsställande, trots att Sverige
säkerligen hör till föregångsländerna på området. Där bör nu finnas goda
förutsättningar för en successiv förbättring på grundval av det arbete som
utfö rts av ut red ninge n rörande sexual· och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU).
Denna utrednings uppdrag är emellertid inskränkt till sexualundervisning och -upplysning inom skolväsendet och motsvarande åldersstadier.
Emellertid behövs också under överskådlig tid sexualund ervisning för
vuxna. Det stora flertalet vuxna har varken i skolan eller i hemmet fått en
tillfredsställande sexualundervisning. Behovet av bättre sexualkunskap är
väl dokumenterat , t. ex. i ut redningen o m sexuallivet i Sverige (SOU
1969 :2).
Bristen på kunskaper o m såväl sex uallivets anatomi och fysiologi som
de psykologiska sid orna av samlivet är påtaglig liksom beträffande
preventivtekniken och könssjukdomarna. Vanfö reställningar är ofta
fö reko mmande.
En undersökning av ett urval av besökarna vid RFSU :s ( Riksförbundet
för sexuell upplysning) rådgivningsklinik i Göteborg under tiden januari
1964 - april 1965 visar klart att behovet av sexuell rådgivning är stort.
Omkring två tredjedelar av besökarna uppger att de haft besvär under
mer än ett år före den aktuella konsultationen. Mer än en tredjedel har
haft sina besvär under mer än tre års tid. De t påpekas i undersökningen
att besvärstiden ofta sammanfaller med den hjälpsökandes hela sexuellt
aktiva period. 70 procent uppgav att uppvä xtmiljö n varit sexualfientlig
och endast l 5 procent att de hade växt upp i en miljö med en öppen och
naturlig inställning till sexualiteten. Bristen på grundläggande sexuell
info rmation i fråga o m det egna och det motsatta könets anatomiska och
fysiologiska förhållanden är påtaglig hos alla grupper i undersökningen,
oberoende av utbildningsnivå.
Den starka tittströmningen och väntetidern a vid dc rådgivningsklin iker
Mot. 1971 : 1192
lO
som finns i dag (RFSU:s i Stockholm och Göteborg och Malmöhus läns
landstings i Lund) är också tecken på att behovet av upplysning och
rådgivning är stort. Förfrågningarna hos RFSU t. ex. rör ofta rent
elementära fakta. Totalt har man på stockholmskliniken under 1969 haft
ca 8 500 besök och på Göteborgskliniken ca 5 700.
Den starka ökningen av könssjukdomar är ett annat tecken på
bristande sexualk unskap. Trots de ansträngningar som görs för att förhindra kö nssj ukdomarnas spridning är ökningen kraftig. På tio år har antalet fall av gonorrt! mer än fördubblats (från ca l S 000 år 1959 till
34 600 å r 1969). Det finns givetvis flera skä l till detta, varav brist på
kunskap om hur man sky ddar sig mo t smitta är ett.
Även det stora antalet oplanerade graviditeter tyder på att det behövs
mer upplysning om sexuaJlivet.
Vidgad samhällsinforma tion
Samhällets sexualupplysning måste vidgas till att omfat ta också vuxna.
s ex ualundervisningen bör därfö r beredas utrymm e som ett särskil t ämne i
den kom munala vuxenutbildningen. Sådana moment bör också finnas
med i en kommande utbyggd föräldrautbildning. skolöverstyrelsen bör
utfärda anvisningar för denna sexualundervisning för vuxna. Radio och
TV är sjä lvfallet viktiga instrument för spridning av information i sex uella
frågor och andra samlevnadsfrågor, vilket till en del redan påbörjats.
Utvidgad råd givning
Erfarenheterna från befintliga sexualrådgivningskliniker visar att dessa
fylle r ett angeläget behov. sexualrådgivningskliniker bör därför finnas
inom varje landstingsområde. Man bör emellertid överväga att samordna
dessa med familjerådgivningsbyråe rna och med mödravårdscentralerna.
sexuella problem är ofta en del av ett större komplex av samlevnadsproblem . l anslutning till besök vid mödravårdscentraler finns en naturlig
anledning att meddela rådgivning i sexuella frågor, framför allt
preventivrådgivning. Landstingen bör stimuleras att i den pågåe nd e
försöksverksamheten med familjerådgiv ningen ta med sexualrådgivning,
och anvisningar härför bör utarbetas.
Utbildning av sexualrådgivare, vårdpersonal, lärare m. fl .
Bristen på sexualkunskap är stor även hos vårdpersonal, ungdomsledare , lärare och andra kategorier som i vid mening har människovårdand e arbete. sexualkunskap bör därför bli ett väsentligt inslag såväl i
samhällets grundutbildning för dessa kategorier som i fortbildningsverksamheten.
Mot. 1971: 1192
11
Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU)
Den enda mer o mfattande utbildningsverksamheten i sexologi för
vuxna och för ova nnämnda människovårdande kategorier har hittills
meddelats av RFSU . På sikt är det givetvis inte tillfredsställande att
ansvaret för detta skallligga på en enskild organisation. s exualkunskapen
måste få sin välmo tiverade plats inom olika grenar av samhällets
utbildningsverksamhet.
Men under lång tid framåt kommer RFSU att inta en nyckelställning,
både på grund av sin erfarenhet och på grund av sin möjlighet att vara
föregångare . Samhället bör därför ge förbundets upplysningsverksamhet
ökat stöd. Att ge bidrag till klinikverksamheten är närmast en uppgift för
landsting och andra sjukvårdshuvudmän. Så sker också redan.
Fö r upplysningsve rksamheten utgår sedan ett par år statsbidrag med
3 5 000 kronor under anslage t fö r Bidrag till sä rskilda kulturella ändamål.
Det synes motiverat att RFSU ges en egen anslagspost under rubriken
Ungdoms- och folkbildningsverksamheL För innevarande budge tår hade
RFSU ansökt o m ett bidrag för upplysningsverksamhe ten på 160 000
kro nor. En höjning från nuvarande anslaget på 35 000 kronor är, som
framgår av det föregåe nde, starkt mo tiverad. Med hänsyn härtill fö reslår
vi att RFSU för budgetåret 197 1/ 72 ges ett sä rskilt anslag med l 00 000
kronor under rubriken Ungd oms- och folkbildni ngsve rksamheL Motsvarande besparing bö r därvid kunna göras under punk ten B 13 , Bidrag
till särskilda kulturella ändamål, som föreslås höj t med to talt nära 3
miljoner kronor.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställer vi
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om
utredning och förslag angående formerna för samhällets sexualunde rvisning för vuxna, och att därvid sä rskilt uppmärksammas
behovet av utbildning i sexologi för olika katego rie r vårdpersonal , lärare, ungd o msledare m. n. liknande yrkeskategorier.
Stockho lm den 27 januari 197 1
GABRIEL ROMANUS (fp)
BRITT A BERGSTRöM (fp)
INGEGERD FRiENKEL (fp)
