SÖNDAG 27 JANUARI 2013
18
Vetenskap
Nyheter
Vetenskapsredaktionen
Vetenskapsredaktör: Karin Bojs
Telefon: 08-738 12 39 E-post: [email protected]
Vår kropp.
Blodet finns i många varianter
Du vet kanske om du tillhör blodgrupp A, B, AB eller 0.
Och om du är Rh-positiv eller Rh-negativ. Men faktum
är att det finns ytterligare drygt trettio blodgruppssystem.
Antikroppar
Blodtypen bestäms av AB0-systemet ...
Om kroppens immunförsvar uppfattar en
blodgrupp som främmande, bildas så
kallade antikroppar. De är programmerade att förgöra främmande blod.
Om antikropparna går till attack
kommer blodkropparna att klumpa
ihop sig och spricka, vilket kan leda
till döden.
ABO
Det mest kända blodgruppssystemet
kallas ABO. Det styrs av en gen som
finns i olika varianter. En del varianter
gör att en molekyl som kallas A sitter på de röda blodkropparna. Andra varianter ger i stället en molekyl som kallas B. En
del människor har ingen av dessa två molekyler, och kallas
därför blodgrupp noll, som brukar förkortas O.
0
(noll)
B
Antikropp
mot B-blod
Antigener
Molekylerna som sitter på de
röda blodkropparna förekommer i olika varianter som kallas
för antigener. Hittills känner
forskare till 339 olika
blodgruppsantigener.
RhD+
B
A
Antigen A
A
A
A
AB
0
A
B
B
Blodgrupp A
tål inte B-blod
och AB-blod.
A
A
RhD+
Grupp 0 kan ge blod till
alla, men bara få blod
från andra nollor.
Vem kan
ge blod
till vem?
B
B
RhD–
Antikropp
mot A-blod
B
A
A
Antigen B
B
A
B
B
AB
Blodgrupp
B tål inte
A-blod och
AB-blod.
AB-blod saknar
antikroppar
Grupp AB kan
få blod av alla.
... och Rh-systemet
Rh
Det finns flera olika antigen inom det
blodgruppssystem som kallas för Rh.
Det viktigaste är RhD. Omkring 85
procent av den svenska befolkningen har detta
antigen och är därmed Rh-positiva. Cirka 15 procent
saknar RhD. Man säger att de är Rh-negativa.
Sjukvården testar normalt bara för ABO och för
RhD inför blodtransfusioner och transplantationer.
Vem kan ge blod
till vem?
RhD–
RhD-antigen
RhD
RhD–
RhD
RhD
Anti-D
riktad
mot RhD
RhD+
RhD-negativa kan ge blod
till alla men tål inte
RhD-positivt blod.
Krångligt blodsband
Om en kvinna som är RhD-negativ får
barn med en RhD-positiv man kan
fostret bli RhD-positivt. Då riskerar
mamman att utveckla antikroppar mot
RhD. Det går bra för hennes första barn.
Men när hon blir gravid nästa gång med
ett RhD-positivt barn kan hennes
antikroppar börjar angripa barnets blod
under graviditeten, vilket kan få
dödlig utgång. Det är dock
sällsynt i dag tack vare
vaccinationer, så kallad
Rh-profylax.
RhD+
RhD
RhD
Fakta. Blod
4,5
RhD
Ungefär så många liter blod har en
kvinna på 60 kilo. En man på 75 kilo
har en blodvolym på cirka 6 liter.
•A4
RhD
Här bildas blodet
Hos vuxna bildas de
röda blodkropparna
i benmärgen som finns
i revben, skallen,
lårben, kotpelare
och bäcken.
Karl Landsteiner
Andra blodgruppssystem
Österrikisk läkare som
år 1900 visade hur röda
blodkroppar klumpar
ihop sig när de blandas
med blod från vissa
andra. Han påvisade
blodgrupperna i ABOsystemet och fick Nobelpriset i medicin 1930.
FORS-systemet. För bara några veckor sedan
publicerade Martin L Olsson vid Lunds universitet och hans medarbetare den 33:e kända
blodgruppen hos människor. De flesta saknar
FORS-antigen. En liten minoritet har FORSmolekylen på sina blodkroppar. Molekylen
upptäcktes hos hundar, får och hästar redan 1911
av Lundaprofessorn John Forssman, men har
tidigare inte hittats i blod hos människor.
SÖNDAG 27 JANUARI 2013
19
Vetenskap
Nyheter
Krönika.
Karin Bojs: Gå
inte på bluffen
om ditt blod
Blodgrupper i världen
Det finns stora regionala skillnader mellan hur vanliga olika blodgrupper är i olika
delar av världen. Tidigare använde forskare dessa skillnader för att kartlägga historiska
folkvandringar, men i dag tittar de på många fler gener än bara blodgrupperna.
Östeuropa
Här är nollan
relativt ovanlig.
Blodgrupp O
är vanlig hos
Australiens
urbefolkning.
Blodgrupp 0
Tyvärr florerar många
myter om våra blodgrupper. Oseriösa
aktörer försöker tjäna
pengar med påståenden som helt saknar
grund i vetenskapen.
Procent av
befolkningen som
har blodgrupp 0.
90–100%
80–90%
70–80%
60–70%
50–60%
Indianstammar
Så gott som samtliga indianer i
Amazonas tillhör blodgrupp 0,
och det gör de allra flesta
indianer i Nord-, Syd- och
Mellanamerika också.
Malariaområden
Blodgrupp O är vanligast
i områden som är drabbade
av malaria. Det kan förklaras
med att vissa malariaparasiter drabbar personer med
A- och B-blod hårdare,
särskilt när de är barn.
Blodgrupp A
Procent av
befolkningen som
har blodgrupp A.
30–40%
20–30%
10–20%
0–10%
Blodgrupp A är allra vanligast i vår del av världen och
hos australier med europeiskt ursprung. En fördel med
A- och B-blod är att det lättare levrar sig, vilket historiskt
kan ha varit en fördel vid skador och förlossningar.
P1PK-systemet. Bara en människa på miljonen
tillhör den sällsynta blodgruppen lilla p. Men på
en del håll – bland annat i Västerbotten i Sverige –
har så många som 140 på miljonen dubbel upplaga av
denna sällsynta gen, och kan bara ta emot blod från
andra lilla p-givare. Kvinnor med denna blodgrupp
kan drabbas av upprepade missfall, eftersom
blodgruppsantikroppar attackerar moderkakan.
Krönika
Karin Bojs
Vetenskapsredaktör
S
ärskilt illa är det tydligen
i Japan. Där kommer
frågan om blodgrupp
till och med upp vid anställningsintervjuer och
när folk ska leta efter en partner.
Det finns en utbredd uppfattning
om att blodgruppen påverkar
personligheten, så att A är ärlig, B
är självisk, AB är kritisk och nollor
är ledartyper.
Bakgrunden är felaktiga och
delvis rasistiska uppfattningar
som spreds i början 1900-talet.
De har levt kvar hos den japanska
allmänheten. I dag är den japanska
blodgruppsmystiken minst lika utbredd som astrologi och flera stora
tidningar har dagliga spalter.
Dessvärre är irrläror om blodgrupper spridda i västerlandet också.
Det mest braskande exemplet är
amerikanen Peter D’Adamos storsäljande bok om blodgruppsdieter.
Där förekommer påståenden om
att A är ”bönder”, B är ”nomader,
”AB” är ”en mystisk grupp” och att
nollor är de ursprungliga jägarfolken. Enligt Peter D’Adamo bör
människor äta särskilda dieter som
är anpassade för deras blodgrupper. På så sätt kan de förebygga och
lindra alla möjliga sjukdomar, från
jordnötsallergi till hiv och cancer.
Jag trodde knappt mina öron när
jag hörde en svensk författare
presentera liknande påståenden
vid den senaste bokmässan i Göte-
Duffysystemet. Så gott som alla människor i
Sverige bär på minst ett av antigenen Fya och
Fyb. För dem som inte gör det kan det bli
problem vid blodtransfusioner och graviditeter. I västra Afrika saknar nästan alla
människor denna blodgrupp, eftersom
en viss malariaparasit binder till Duffy för
att infektera de röda blodkropparna.
Grafik: Stefan Rothmaier
borg. Man skulle kunna skratta åt
stolligheterna, om det inte vore så
att människor faktiskt köper dessa
böcker och följer deras råd, som
kan vara direkt hälsovådliga.
Totalt har en människa över
tjugotusen olika gener. Bara en
av dessa gener styr om vi tillhör
grupp A, B eller 0. Blodgruppen
AB är inte alls något mysterium,
utan bara en person som har fått
genen för A från sin ena förälder
och genen för B från sin andra.
Människors blodgrupper kan
delas in i ett trettiotal olika system.
Dessa system styrs av över trettio
gener, som förekommer i många
olika varianter. De olika genvarianterna kan bilda över trehundra
olika molekyler som sitter på de
röda blodkropparna (se grafik).
Många av dessa genvarianter har
hittats på senare år av Lundaforskaren Martin L Olsson och hans
medarbetare.
Det är helt korrekt att smittämnen och tidiga folkvandringar
delvis styr vilka blodgrupper som
är vanliga i olika delar av världen.
Men det stämmer inte alls att 0
skulle vara en ursprunglig form som
främst förekommer bland jägarfolk. Tvärtom, A och B har funnits
längre än vi har varit människor. De
förekommer hos flera av våra närmaste släktingar bland aporna och
uppkom för miljontals år sedan.
Vad som däremot är sant är att en
del sjukdomar slår hårdare mot
vissa blodgrupper. A och B drabbas
till exempel mer av svår malaria,
hjärt- och kärlsjukdom och en del
cancerformer. A och B får lättare
blodproppar, medan 0 drabbas
mer av blödningar.
Det är förvisso intressant att
se hur vår förmåga att bryta ned
olika födoämnen förändrades när
människor gick från att vara jägare
till att vara bönder. Men då ska man
titta på gener som är relevanta för
att bryta ned olika födoämnen,
till exempel kolhydrater som blev
vanligare i födan när vi lärde oss
att bruka jorden för cirka 10 000 år
sedan.
Det är precis vad den svenska
forskaren Kerstin Lindblad-Toh har
gjort i en studie som presenterades
i veckans nummer av Nature. Hon
visar att hundar har flera fungerande gener för att bryta ned stärkelse, och att detta skiljer hundar
från vargar. Med stor sannolikhet
skedde liknande förändringar hos
människor i bondesamhället.
Dessa gener kan ha betydelse
för exempelvis diabetesrisk
eller vilken diet som är lämpligast om någon behöver gå
ned i vikt.
Men att du ska äta efter
din blodgrupp, det är
lika osakligt som de japanska blodgruppshoroskopen.
[email protected]
•A4
