NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
2006-02-13
Anders Österlund
Vårdhygien - basala kunskaper
Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra
smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och
omvänt.
Basala hygienrutiner
skall tillämpas konsekvent i alla vårdsituationer av all personal, oberoende av vårdform och
vårdgivare. Basala hygienrutiner omfattar:
• Skyddsrock/plastförkläde vid direkt kroppskontakt med patient eller patientens säng.
• Handskar vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret.
• Handdesinfektion före rent och efter orent arbete även om handskar använts.
Smittvägar
Att glömma bort smittsamma sjukdomar vid kontakt med patienter, så som vid inläggning
eller överflyttning, eller vid tillkomst av nya symtom hos patienter som vårdas för icke
infektiös sjukdom, kan både vålla mycket lidande (i värsta fall även död) och bli kostsamt.
Varje sådant fall är därför ett ”lex Maria”-fall.
Smitta kan spridas genom kontakt (direkt och indirekt), luftburet eller via vektorer (ex vatten,
livsmedel, insekter).
Exempel på smitta som kan spridas genom direkt kontakt (mellan smittad person och frisk
person) är hudinfektioner och sexuellt överförda infektioner. Smittöverföring genom indirekt
kontakt (mellan nedsmittat föremål och frisk person) är den vanligaste inom sjukvården.
Nedsmittade föremål är många inom vården. Vanliga källor till vårdrelaterade smittor är
kanyler, bäcken, samt vårdpersonalens händer och kläder. Kontaktsmitta undviks genom att
basala hygienrutiner följs. Tarmsmitta och blodsmitta är specialfall av kontaktsmitta. Dessa
smittor utgör speciella bekymmer inom vården.
Tarmsmitta
Tarmsmitta är faecal-oral, och smittspridning kan elimineras med god hygien.
Flera av de mikroorganismer som orsakar diarré är anmälningspliktiga enligt
smittskyddslagen, några är tom klassade som allmänfarliga. Se smittskyddslagen och
smittskyddsbladen för tips om handläggning och smittspårning kring dessa fall. Vanligast vid
diarréutbrott inom sjukvården är dock infektioner orsakade av virus, fr allt Rotavirus och
Calicivirus. Även spridning av Clostridium difficile finns beskrivet.
Vid okontrollerbar diarré och patienter med blöja är smittspridning till omgivningen svår att
förhindra. Diarrépatienter bör vårdas på enkelrum. Ej sängbunden patient bör ha egen toalett.
Smittsamheten vid Calicivirus-diarré är mycket stor och kvarstår ett par dygn efter att
avföringen normaliserats. Vårdpersonal som haft magsjuka av Calicivirus bör därför stanna
hemma två dygn efter tillfrisknandet för att inte smitta patienterna. Vårdpersonal med
arbetsgivare som omfattas av de ”Allmänna bestämmelserna” kan avstängas och få full
ersättning för dessa två dygn (AB 05, §10 mom. 4).
Se i övrigt ”Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete” samt lokala anvisningar.
sid 1 (5)
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
2006-02-13
Anders Österlund
Blodsmitta (ex Hepatit B & C och HIV)
Alla patienter bör betraktas som potentiella bärare av blodsmitta.
För att smitta skall ske krävs att smittsamt blod hamnar på skadad hud eller slemhinnor. Vid
risk för stänk skall skydd för ögon och mun användas. För att undvika stickskada får
kanylhylsa absolut inte sättas tillbaka med tvåhandsgrepp. Varje fall av stick- eller skärskada
är en allvarlig händelse och skall rapporteras. Risken för smitta vid stick- eller skärskada
beror på flera faktorer, bl a mängden blod som sprutats in och hur mycket virus som funnits i
blodet. Följande tabell, som är en sammanfattning av tidigare erfarenheter, kan därför inte
användas för att förutsäga risken i ett enskilt fall. För handläggning i övrigt se ”Handbok för
hälso- och sjukvårdsarbete” samt lokala anvisningar.
Kontakta omedelbart infektionsmottagningen eller jourtid infektionsjouren för
ställningstagande till antiviral behandling om patienten är känt HIV-smittad!
Virus
Mängd virus i blod
HIV
< 10 inf. enheter/ml
HCV
ca 10 inf. enheter/ml
HBV
ca 10 inf. enheter/ml
Genomsnittlig risk att smittas
efter stick- eller skärskada
1
0,3 %
3
3-5 %
8
30 %
Luftburen smitta
¾ Luftburen spridning från slemhinnor och hudblåsor.
(ex mässling, vattkoppor och influensa)
Smittan kan spridas med luftströmmar långa vägar innan den sedimenterar. Smitta sker
huvudsakligen genom av infektiösa partiklarna inhaleras.
¾
Droppsmitta från luftvägssekret.
(ex förkylningsvirus och tuberkulos)
Räckvidden för droppar är som regel 0,5 till 2 meter, varefter de sedimenterar. Infektiösa
droppar kan smitta genom att de inhaleras, men vanligen överförs smittan genom att man
tar på ytor som dropparna fallit på och därefter gnuggar ögon eller näsa med de
förorenade händerna (indirekt kontaktsmitta).
¾
Aerosolsmitta
(ex Legionella och Pseudomonas)
Aerosol från bakteriekontaminerat vatten kan inhaleras i samband med t ex duschning
eller ventilatorer med förorenade befuktningsaggregat. Som regel krävs stora smittdoser
och/eller nedsatt immunförsvar hos den som exponerats för att smittan skall orsaka
infektion.
¾
Spridning via hudflagor
(ex S. aureus och S. pyogenes)
Patienter med fjällande hudsjukdom, tex atopisk dermatit, svår psoriasis, utbredd
impetigo och brännskador kan ibland sprida stora mängder bakterier med hudflagor.
sid 2 (5)
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
2006-02-13
Anders Österlund
Handtvätt
Handtvätt kan indelas i hygienisk handtvätt och kirurgisk handtvätt. Eftersom all vårdpersonal
måste kunna tvätta händerna ges här en beskrivning av hur hygienisk handtvätt utförs.
Tvätta med riklig mängd tvål. Gnid händerna fram och tillbaka och upprepa varje rörelse fem
gånger. Glöm inte handlederna. Följ schemat (efter Ayliffe):
1. Handflatorna mot varandra
3. Fläta fingrarna med handflatorna
mot varandra.
2. Höger hand mot vänster handrygg och tvärtom.
4. Omslut fingrarna med motsatta handens
fingrar och gnid mot handflatan.
5. Grip om tummen med motsatta handen och tvätta med roterande rörelse.
6. Gnugga handflatan med motsatta handens fingertoppar
sid 3 (5)
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
2006-02-13
Anders Österlund
Handdesinfektion
Hygienisk handtvätt används i första hand för att avlägsna smuts som syns eller känns.
Handdesinfektion används för att avdöda mikroorganismer på händerna (se tabellen nedan)
och är den viktigaste åtgärden för att förhindra kontaktsmitta. Effekten av handdesinfektion
är störst initialt. Det är därför alltid meningsfullt att desinfektera händerna, även om det är
ont om tid.
Handhygien – vad finns kvar?
Grampositiva bakterier
Gramnegativa bakterier
Handtvätt
(tvål & vatten)
20 %
5%
Handdesinfektion
(handsprit)
1-2 %
1-2 %
Handtvätt +
handdesinfektion
1%
1%
Desinfektion av föremål
Värmedesinfektion skall alltid väljas i första hand. Så skall till exempel bäcken, tvättfat,
instrument mm värmedesinfekteras efter användning. Kemisk desinfektion används endast då
föremålen ej tål värme.
Ytdesinfektion/städning
Eftersom infektiöst spill skall torkas bort omedelbart och stället punktdesinfekteras, smutsiga
handskar tas av och händer desinfekteras innan man tar i dörrhandtag etc behövs sällan
allmän desinfektion av en vårdenhet. Ibland kan detta trots allt behövas. Nedan följer en
lathund över hur ytdesinfektion och städning ska utföras i sådana fall.
Smittämne
Daglig städning
Slutstädning
Multiresistenta bakt alkohol*
(tex MRSA, VRE)
rengöringsmedel & vatten
oxiderande medel** vid
hudkolonisering, annars
rengöringsmedel & vatten
Infektion med rikl
sekretion eller
infekterat eksem
alkohol*
rengöringsmedel & vatten
rengöringsmedel & vatten
Tuberkulos
alkohol*
rengöringsmedel & vatten
rengöringsmedel & vatten
Influensa
alkohol*
rengöringsmedel & vatten
rengöringsmedel & vatten
Blodsmitta
stänk - alkohol*
rengöringsmedel & vatten
mycket - oxiderande medel**
rengöringsmedel & vatten vid
fungerande punktdesinfektion,
annars oxiderande medel**
Tarmsmitta
alkohol*
rengöringsmedel & vatten vid
fungerande punktdesinfektion,
annars oxiderande medel**
*
**
Punktdesinfektion vid spill
rengöringsmedel & vatten
alkoholbaserat medel med rengörande effekt
tex Perform eller Virkon
sid 4 (5)
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
2006-02-13
Anders Österlund
Vilka patienter behöver isoleras?
Nedan följer en lathund över behovet av isolering vid olika typer av smitta och vid hög
infektionsbenägenhet.
Klinik/symtom
Placering
Misstänkt haemorrhagisk feber
isoleringsenhet* med sluss
Misstänkt/konstaterad mässling eller vattkoppor
isoleringsenhet med sluss
Brännskada > 20 %
Brännskada < 20 %
isoleringsenhet med sluss
isoleringsenhet med förrum
Misstänkt/konstaterad smittsam tuberkulos
isoleringsenhet med förrum
Misstänkt/konstaterad influensa
isoleringsenhet med förrum
Utbredda sår
isoleringsenhet med förrum
Diarré med misstänkt/konstaterat infektiöst agens
enkelrum
Misstänkt/konstaterad kikhosta
enkelrum
Stora blödningar tills blodsmitta uteslutits
enkelrum
Patient med misstänkt/konstaterad multiresistent bakterie**
enkelrum
Patient med sår, tracheostomi/intuberad, har urinvägskateter
eller är inkontinent och som har S. pyogenes
enkelrum
Immunsupprimerad, LPK < 0,5 x 109/L
enkelrum
* Isoleringsenhet = enkelrum med egen toalett och dusch
** Multiresistent bakterie innefattar meticillinresistent S. aureus (MRSA), vankomycinresistent enterokock
(VRE), pneumokock med nedsatt känslighet för penicillin och Gramnegativ stav resistenta mot minst två av 3:e
generationens cefalosporiner och aminoglykosid eller ciprofloxacin.
Övrigt
Det är också viktigt att undvika att personer som inte har direkt kontakt med patienter smittas
genom slarv. Som exempel på hälsovådligt slarv är, att lämna kvar stickande/skärande saker i
fickorna på kläder som lämnas till tvätt, eller att lägga sprutor och kanyler på brickor som
lämnas till köket för disk. Det är även nödvändigt att avfall transporteras på ett sådant sätt att
inte omgivningen förorenas.
För ytterligare information hänvisas till ”Handbok för hälso- och sjukvård”
(http://www.infomedica.se/handboken/) samt länsövergripande rutiner, se vårdhygiens
hemsida (http://www.nll.se/testphd.aspx?id=17159). För den som vill läsa mer
rekommenderas ”Att förebygga infektioner i sjukvården II” SoS rapport 1998:12
(http://www.sos.se/fulltext/9803-012/pub031.htm) i första hand.
sid 5 (5)